HD 144844

HD 144844
Scorpius IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkorpionen
Rektascension16t 08m 43,7 s[1]
Deklination-23° 41′ 07,5″[1]
Skenbar magnitud ()+5,88 (V)[1] (5,87 – 5,90)[1]
Stjärntyp
SpektraltypB9 V[1]
B9 Mn P Ga[2]
B9 IVn + Ap(Si)s[3]
U–B+0,02[1]
B–V-0,31[1]
VariabeltypAlfa2 Canum Venaticorum[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-16,0 [1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -10,09 ± 0,22[5] mas/år
Dek.: -26,09 ± 0,18[5] mas/år
Parallax ()6,4762 ± 0,1839[5]
Avstånd500 ± 10  (154 ± 4 pc)
Absolut magnitud ()-0,33 ± 0,07[6]
Detaljer
Massa3,46 ± 0,14[7]
2,5[6] M
Radie3,827+0,240-0,150[8] R
Luminositet190 ± 40[7] L
Temperatur12 430 ± 460[4] K
Vinkelhastighet45,0 ± 1,5[7] km/s
Ålder10 ± 3[6] miljoner år
Andra beteckningar
ALS 17182, CD-23 12731, CPD-23 6332, FK5 3275, GSC 06780-01608, HIC 79098, HIP 79098, HR 6003, 2MASS J16084371-2341075, NSV 7470, PPM 265182, SAO 184164, TD1 18890, TYC 6780-1608-1, uvby98 100144844, WDS J16087-2341A, WDS J16087-2341Aa,Ab, WISEA J160843.73-234107.8, Gaia EDR3 6242058872466158848, Gaia DR2 6242058872466158848 [9][1]

HD 144844 är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Skorpionen. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 5,88[1] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 6,5[5] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 500 ljusår (ca 154 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca –16 km/s.[1] Stjärnsystemet tillhör undergruppen Övre Skorpius i Scorpius-Centaurus-föreningen, den närmaste OB-föreningen från solen.

Egenskaper

Primärstjärnan HD 144844 A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B9 V.[1] Systemets spektrum är komplext och har också klassificerats som B9 Mn P Ga,[2] och B9IVn+Ap(Si)s.[3] Den är en kemiskt ovanlig stjärna av typen HgMn (kvicksilver-mangan-stjärna),[7] och har starka mangan- och galliumlinjer och svaga heliumlinjer.[2] Den har en massa som är ca 3,5[7] solmassor, en radie som är ca 3,8[8] solradier och har ca 190 gånger solens utstrålning av energi[7] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 12 400 K.[7] Den är också en variabel stjärna som pendlar mellan magnitud 5,87 och 5,90 med en period på 2,69 dygn, klassificerad som en Alfa2 Canum Venaticorum-variabel.[4] En sekundär period på 0,28 dygn har också upptäckts. Dessa variabilitetscykler kan orsakas av stjärnans rotation eller av pulseringar.[7]

Konstellationen består av en kemiskt ovanlig stjärna av spektraltyp B med en spektroskopisk följeslagare av okänd typ.[10] Ytterligare två avlägsna röda dvärgar kan vara en del av systemet, separerade med 9 500 respektive 12 900 AE. År 2019 upptäcktes en brun dvärg som kretsar kring den centrala dubbelstjärnan på ett avstånd av ca 350 AE.[7]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 144844, 1 april 2022.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] "HIP 79098". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2022-04-01.
  2. ^ [a b c] Samus, N. N.; Kazarovets, E. V.; Durlevich, O. V.; Kireeva, N. N.; Pastukhova, E. N. (2009), "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+, 2007-2017)", Vizier Online Data Catalog, Bibcode:2009yCat....102025S
  3. ^ [a b] Abt, Helmut A.; Morrell, Nidia I. (1995), "The Relation between Rotational Velocities and Spectral Peculiarities among A-Type Stars", The Astrophysical Journal Supplement Series, 99: 135, Bibcode:1995ApJS...99..135A, doi:10.1086/192182
  4. ^ [a b c] "VSX : Detail for NSV 7470". The International Variable Star Index. American Association of Variable Star Observers (AAVSO). Retrieved 2022-04-01.
  5. ^ [a b c d] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  6. ^ [a b c] Janson, Markus; Asensio-Torres, Ruben; André, Damien; Bonnefoy, Mickaël; Delorme, Philippe; Reffert, Sabine; Desidera, Silvano; Langlois, Maud; Chauvin, Gaël; Gratton, Raffaele; Bohn, Alexander J.; Eriksson, Simon C.; Marleau, Gabriel-Dominique; Mamajek, Eric E.; Vigan, Arthur; Carson, Joseph C. (2019), "The B-Star Exoplanet Abundance Study: A co-moving 16-25 MJup companion to the young binary system HIP 79098", Astronomy and Astrophysics, 626: A99, arXiv:1906.02787, Bibcode:2019A&A...626A..99J, doi:10.1051/0004-6361/201935687, S2CID 174801322
  7. ^ [a b c d e f g h i] Paunzen, E.; Wraight, K. T.; Fossati, L.; Netopil, M.; White, G. J.; Bewsher, D. (2013), "A photometric study of chemically peculiar stars with the STEREO satellites - II. Non-magnetic chemically peculiar stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 429 (1): 119, arXiv:1211.1535, Bibcode:2013MNRAS.429..119P, doi:10.1093/mnras/sts318
  8. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/79098/hd144844. Hämtad 2022-04-02.
  9. ^ HIP 79098 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2022-04-02.
  10. ^ Schöller, M.; Correia, S.; Hubrig, S.; Ageorges, N. (2010), "Multiplicity of late-type B stars with HGMN peculiarity", Astronomy and Astrophysics, 522: A85, arXiv:1010.3643, Bibcode:2010A&A...522A..85S, doi:10.1051/0004-6361/201014246, S2CID 119273467

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Scorpius IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Scorpius chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.