HD 143183
HD 143183 | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Vinkelhaken |
Rektascension | 16t 01m 22,2226 s[1] |
Deklination | -54° 08′ 35,6066 ″[1] |
Skenbar magnitud () | +7,3 - 8,6 (V)[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | M3 Ia[3] |
U–B | +0,75[4] |
B–V | +2,10[4] |
Variabeltyp | LB[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -39,67 ± 0,66[1] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -1,1[5] mas/år Dek.: +13,1[5] mas/år |
Parallax () | 0,5559 ± 0,1021[1] |
Avstånd | 6 850 ± 650[6] lå (2 100 ± 200[6] pc) |
Absolut magnitud () | -7,5[7] |
Detaljer | |
Massa | 20[6] M☉ |
Radie | 1 147[8] R☉ |
Luminositet | 167 000[8] L☉ |
Temperatur | 3 443 - 3 605[8] K |
Andra beteckningar | |
ALS 14308, CCDM J16015-5408A, CD-53 6362, CPD-53 6947, GSC 08710-01370, IRAS 15576-5400, LF 15 -54 25, 2MASS J16013621-5408356, TYC 8710-1370-1, UCAC3 72-323542, uvby98 100143183, WDS J16016-5409A, Gaia DR2 5932748487659963264 [9] |
HD 143183 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vinkelhaken som också har variabelbeteckningen V558 Normae. Den har en skenbar magnitud av ca 7,3 – 8,6[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 0,56[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 6 850 ljusår (ca 2 100 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -40 km/s[1] och ingår i Norma OB1-föreningen, på ett avstånd av ca 2 000 pc.
Egenskaper
HD 143183 är en röd till orange superjättestjärna av spektralklass M3 Ia.[3] Den har en massa som är ca 20[6] solmassor, en radie som är ca 1 150[8] solradier och har ca 167 000 gånger solens utstrålning av energi[8] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 3 500 K.[8]
HD 143183 är en av de starkast lysande röda superjättarna och är också en av de största stjärnorna med en radie mer än tusen gånger solens. Äldre studier beräknade ofta högre luminositet och radie.[6][10] Den har en beräknad massförlust av 5×10−5 solmassor per år[6] och har tidigare beskrivits som en kall hyperjätte.[11] Den är omgiven av ett dussin tidiga stjärnor och en omkretsande nebulosa med en utsträckning av 0,39 ljusår.
HD 143183 är möjligen en spektroskopisk dubbelstjärna med en följeslagare av spektralklass OB+, men detta anses tveksamt.[6] Den ligger ungefär 1 bågminut från den ljusstarka jätten, CD-53 6363, av spektraltyp O och av 10:e magnituden, den näst ljusstarka stjärnan i hopen.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 330075, 29 maj 2021..
Noter
- ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1: B/gcvs. Bibcode:2009yCat....102025S.
- ^ [a b] Messineo, M.; Brown, A. G. A. (2019). "A Catalog of Known Galactic K-M Stars of Class I Candidate Red Supergiants in Gaia DR2". The Astronomical Journal. 158 (1): 20. arXiv:1905.03744. Bibcode:2019AJ....158...20M. doi:10.3847/1538-3881/ab1cbd. S2CID 148571616.
- ^ [a b] Klare, G.; Neckel, T. (1977). "UBV, Hβ and polarization measurements of 1660 southern OB stars". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 27: 215. Bibcode:1977A&AS...27..215K.
- ^ [a b] Høg, E; Fabricius, C; Makarov, V. V; Urban, S; Corbin, T; Wycoff, G; Bastian, U; Schwekendiek, P; Wicenec, A (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
- ^ [a b c d e f g] Moffat, A. F. J. (August 1976). "Mass loss from the M 3 supergiant HD 143183 in a young compact star cluster in Norma". Astronomy and Astrophysics. 50 (3): 429–434. Bibcode:1976A&A....50..429M.
- ^ Humphreys, R. M (1978). "Studies of luminous stars in nearby galaxies. I. Supergiants and O stars in the Milky Way". The Astrophysical Journal Supplement Series. 38: 309. Bibcode:1978ApJS...38..309H. doi:10.1086/190559.
- ^ [a b c d e f] Dorn-Wallenstein, Trevor Z.; Levesque, Emily M.; Neugent, Kathryn F.; Davenport, James R. A.; Morris, Brett M.; Gootkin, Keyan (2020). "Short Term Variability of Evolved Massive Stars with TESS II: A New Class of Cool, Pulsating Supergiants". The Astrophysical Journal. 902 (1): 24. arXiv:2008.11723. Bibcode:2020ApJ...902...24D. doi:10.3847/1538-4357/abb318. S2CID 221340538.
- ^ HD 143183 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2021-05-30
- ^ Blum, R. D; Ramirez, Solange V; Sellgren, K; Olsen, K (2003). "Really Cool Stars and the Star Formation History at the Galactic Center". The Astrophysical Journal. 597 (1): 323–346. arXiv:astro-ph/0307291. Bibcode:2003ApJ...597..323B. doi:10.1086/378380. S2CID 5664467.
- ^ Stickland, D. J. (1985). "IRAS observations of the cool galactic hypergiants". The Observatory. 105: 229. Bibcode:1985Obs...105..229S.
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Norma chart
Författare/Upphovsman: User:ZaperaWiki44, Licens: CC BY-SA 3.0
A zoomed-in picture of the red supergiant star HD 143183, picture processed through the Rutherford Observatory telescope.