HD 142527

HD 142527
Lupus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVargen
Rektascension15t 56m 41,88986s[1]
Deklination-42° 19′ 23,2746″[1]
Skenbar magnitud ()+8,34 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypF6 III[2]
B–V0,72[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-3,10[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -11,19[1] mas/år
Dek.: -24,46[1] mas/år
Parallax ()6,2791 ± 0,0284[4]
Avstånd519 ± 2  (159,3 ± 0,7 pc)
Absolut magnitud ()1,46[3]
Detaljer
Massa2,5 M
Radie4,46[3] R
Temperatur6 632[5] K
Metallicitet0,33 (Fe/H)[5] dex
Vinkelhastighet123[5] km/s
Ålder1[6] miljoner år
Andra beteckningar
AKARI-IRC-V1 J1556418-421921, AKARI-FIS-V1 J1556415-421932, CD-41 10447, CPC 0 14212, CPD-41 7393, GSC 07846-00688, Hen 3-1119, HIC 78092, HIP 78092, IRAS 15532-4210, 2MASS J15564188-4219232, PPM 321217, SAO 226389, TYC 7846-688-1, uvby98 100142527, WDS J15567-4219AB, WISE J155641.87-421923.7[7] [7][2]

HD 142527 är en ung dubbelstjärna[8][9] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vargen. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 8,34[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 6,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 519 ljusår (ca 160 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -3 km/s.[2]

Egenskaper

Primärstjärnan HD 142527 A är en gul till vit jättestjärna av spektralklass F6 III[2] och tillhör klassen Herbig Ae/Be-stjärnor. Den har en massa som är ca 2,5 solmassor, en radie som är ca 4,5[3] solradier och har en effektiv temperatur av ca 6 600 K.[5]

Konstnärens bild av skiva och gasströmmar kring HD 142527.

Följeslagaren HD 142527 B, som upptäcktes 2012, är en röd dvärgstjärna med en projicerad separation på mindre än 0,1 bågsekund[10] från primärstjärnan. Konstellationen är anmärkningsvärd för dess omgivande protoplanetära fragmentskiva och dess upptäckt har hjälpt till att förfina modeller av planetbildning.

Protoplanetär skiva

HD 142527 är en extremt ung dubbelstjärna, ca 1 miljon år gammal,[10] varför den har kvar dess protoplanetära skiva, som har en massa av ca 15 procent av solen och en diameter på 980 AE.

Studier har visat att virvlar och virvelstrukturer bildas i skivan under påverkan av två stora exoplaneter.[11] Systemet är viktigt eftersom det gör det möjligt för astronomer att observera ackreteringsprocessen vid planetbildning.

I början av 2013 publicerades en artikel av astronomer som arbetade med ALMA-teleskopet i Chile, som beskriver upptäckten av två massiva flöden av materia i systemet.[12] Stoft och gas överförs från periferin till mitten genom gravitationsinteraktion med två jätteplaneter som har en massa som är flera gånger större än Jupiters massa. Således fungerar flödena som "pumpar", som överför material från kanten av skivan och "matar" stjärnan. Planeterna i sig själv har hittills inte upptäckts på grund av en tät gasskymning. Astronomer har dock föreslagit modeller som beskriver deras existens. Japanska astronomer har upptäckt ispartiklar[13] i skivan.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 142527, 31 mars 2021.

Noter

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
  2. ^ [a b c d e f g] "HD 142527". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 5 januari 2017.
  3. ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/78092/hd142527. Hämtad 2021-04-16.
  4. ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2020). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. In press. arXiv:2012.01533. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  5. ^ [a b c d] Luck, R. Earle (2015). "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants". The Astronomical Journal. 150 (3). arXiv:1507.01466. Bibcode:2015AJ....150...88L. doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
  6. ^ Hideaki Fujiwara, Mitsuhiko Honda, Hirokazu Kataza, Takuya Yamashita, Takashi Onaka, Misato Fukagawa, Yoshiko K. Okamoto, Takashi Miyata, Shigeyuki Sako, Takuya Fujiyoshi, Itsuki Sakon. The Asymmetric Thermal Emission of Protoplanetary Disk Surrounding HD 142527 Seen by Subaru/COMICS
  7. ^ [a b] HD 142527 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2021-04-16.
  8. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+142527
  9. ^ Simon Casassus, Gerrit van der Plas, Sebastian Perez M, William R. F. Dent, Ed Fomalont, Janis Hagelberg, Antonio Hales, Andrés Jordán, Dimitri Mawet, Francois Ménard, Al Wootten, David Wilner, A. Meredith Hughes, Matthias R. Schreiber, Julien H. Girard, Barbara Ercolano, Hector Canovas, Pablo E. Román & Vachail Salinas,Flows of gas through a protoplanetary gap, Nature 493, 191–194 (10 January 2013) .
  10. ^ [a b] HD142527: Quantitative disk polarimetry with SPHERE, 2021, arXiv:2103.08462
  11. ^ Simon Casassus et al. Flows of gas through a protoplanetary gap. Nature (02 januari 2013).
  12. ^ Simon Casassus et al. ,Flows of gas through a protoplanetary gap, Nature 493, 191–194 (10 januari 2013).
  13. ^ Honda, M.; Inoue, A. K.; Fukagawa, M.; Oka, A.; Nakamoto, T.; Ishii, M.; Terada, H.; Takato, N.; Kawakita, H.; Okamoto, Y. K.; Shibai, H.; Tamura, M.; Kudo, T.; Itoh, Y. Detection of Water Ice Grains on the Surface of the Circumstellar Disk Around HD 142527. The Astrophysical Journal Letters, Volume 690, Issue 2, pp. L110-L113 (2009).

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
Artist’s impression of the disc and gas streams around HD 142527.jpg
Författare/Upphovsman: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)/M. Kornmesser (ESO)/Nick Risinger (skysurvey.org), Licens: CC BY 4.0
This artist’s impression shows the disc of gas and cosmic dust around the young star HD 142527. Astronomers using the Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) telescope have seen vast streams of gas flowing across the gap in the disc. These are the first direct observations of these streams, which are expected to be created by giant planets guzzling gas as they grow, and which are a key stage in the birth of giant planets.
Lupus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Lupus chart