HD 131399

HD 131399
Centaurus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKentauren
Rektascension14t 54m 25,30919s[1]
Deklination-34° 08′ 34,0412″[1]
Skenbar magnitud ()+7,07 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypA1 V + G + K[3]
B–V+0,09[4]
Astrometri
Radialhastighet ()0,30 ± 1,3[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -29,69[1] mas/år
Dek.: -31,52[1] mas/år
Parallax ()10,20 ± 0,70[1]
Avstånd351+15-12  (107,9+4,5-3,7[6] pc)
Absolut magnitud ()2,08[4]
Detaljer
Massa2,08+0,12-0,11[6] M
Radie1,64[4] R
Luminositet12,46[4] L
Temperatur9 480+420-410[6] K
Ålder21,9+4,1-3,8[6] miljoner år
Andra beteckningar
CCDM J14544-3409A, CD-33 10153, CPD-33 3720, GSC 07306-02615, HD 131399, HIC 72940, HIP 72940, 2MASS J14542529-3408342, PPM 293204, 1RXS J145424.9-340833, SAO 206071, UCAC4 280-078805, uvby98 100131399, WDS J14544-3409AB, WISE J145425.24-340834.7 [7]

HD 131399 är en trippelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Kentauren. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 7,07[2] och kräver åtminstone en stark handkikare för att kunna observeras. Baserat på systemets elektromagnetiska spektrum beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 351 ljusår (ca 108 parsek) [6] från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 0,3 km/s.[5] På det beräknade avståndet minskar stjärnans skenbara magnitud med 0,22 enheter genom en skymningsfaktor orsakad av interstellärt stoft.[6]

Egenskaper

Primärstjärnan HD 131399 A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A1 V.[3] Den har en massa som är ca 2[6] solmassor, en radie som är ca 1,6[4] solradier och har ca 12 gånger solens utstrålning av energi[4] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 9 500 K.[6]

I systemet ingår två följeslagare med lägre massa, HD 131399 B, en stjärna i huvudserien av spektraltyp G, och HD 131399 C, en stjärna i huvudserien av spektraltyp K.[3] Båda stjärnorna är mindre massiva än solen.[6] HD 131399 B och C är belägna mycket nära varandra och kretsar kring varandra. I sin tur kretsar BC-paret kring primärstjärnan A på ett avstånd av 349 astronomiska enheter (AE) i en bana med en omloppsperiod av ca 3 600 år, och en excentricitet på ca 0,13[3]

Planetsystem

Upptäckten av en massiv planet, betecknad HD 131399 Ab, tillkännagavs i en artikel publicerad i tidskriften Science.[3] Objektet avbildades med hjälp av SPHERE-sökaren av Very Large Telescope vid European Southern Observatory. Den antogs förmodligen vara ett objekt av T-typ med en massa av 4 ± 1 MJ,[3] men dess omloppsbana skulle ha varit instabil, vilket orsakat att den blev utstött mellan primärstjärnans röda jättefas och dess vita dvärgfas.[8]

Konstnärens intryck av HD 131399 Ab, innan det visade sig vara en bakgrundstjärna.

Observationer gjorda av Gemini Planet Imager och en förnyad analys av SPHERE-data tyder på att detta objekt i själva verket är en bakgrundstjärna. Dess spektrum tyder på att det rör sig om en dvärg av spektraltyp K eller M, inte ett objekt av typ T som först föreslagits. Objektet verkade också initialt vara förbundet med HD 131399, men det var på grund av dess ovanligt höga egenrörelser (bland de 4 procent snabbast rörliga stjärnorna).[6]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 131399, 4 augusti 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F.; et al. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] Høg, E.; et al. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
  3. ^ [a b c d e f] Wagner, K.; Apai, D.; Kasper, M.; Kratter, K.; McClure, M.; Robberto, M.; Beuzit, J.-L. (2016). "Direct imaging discovery of a Jovian exoplanet within a triple-star system". Science. 353 (6300): 673. arXiv:1607.02525. Bibcode:2016Sci...353..673W. doi:10.1126/science.aaf9671. PMID 27386921.
  4. ^ [a b c d e f] https://www.universeguide.com/star/72940/hip72940. Hämtad 2020-08-04.
  5. ^ [a b] Kharchenko, N. V.; et al. (2007). "Astrophysical supplements to the ASCC-2.5: Ia. Radial velocities of ~55000 stars and mean radial velocities of 516 Galactic open clusters and associations". Astronomische Nachrichten. 328 (9): 889. arXiv:0705.0878. Bibcode:2007AN....328..889K. doi:10.1002/asna.200710776.
  6. ^ [a b c d e f g h i j] Nielsen, Eric L.; et al. (2017). "Evidence that the Directly-Imaged Planet HD 131399 Ab is a Background Star". The Astronomical Journal. 154 (6): 218. arXiv:1705.06851. Bibcode:2017AJ....154..218N. doi:10.3847/1538-3881/aa8a69.
  7. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+131399. Hämtad 2020-08-04.
  8. ^ Veras, Dimitri; Mustill, Alexander J.; Gänsicke, Boris T. (2017). "The unstable fate of the planet orbiting the a star in the HD 131399 triple stellar system". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 465 (2): 1499. arXiv:1611.00007. Bibcode:2017MNRAS.465.1499V. doi:10.1093/mnras/stw2821.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Centaurus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Centaurus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
An artist’s impression of planet in the HD 131399 system.tif
Författare/Upphovsman: ESO/L. Calçada/M. Kornmesser, Licens: CC BY-SA 4.0
This artist's impression shows a view of the triple star system HD 131399 from close to the giant planet orbiting in the system. The planet is known as HD 131399Ab and appears at the lower-left of the picture. Located about 320 light-years from Earth in the constellation of Centaurus (The Centaur), HD 131399Ab is about 16 million years old, making it also one of the youngest exoplanets discovered to date, and one of very few directly-imaged planets. With a temperature of around 580 degrees Celsius and having an estimated mass of four Jupiter masses, it is also one of the coldest and least massive directly-imaged exoplanets.