HD 129357

HD 129357
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension13t 41m 22,390s[1]
Deklination+29° 03′ 31,80″[1]
Skenbar magnitud ()+7,823 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypG2 V[3]
U–B+0,115[3]
B–V+0,635[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-33,2[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +11,76[4] mas/år
Dek.: -183,50[4] mas/år
Parallax ()21,22 ± 1,02[4]
Avstånd154 ± 7  (47 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()+4,49[5]
Detaljer
Massa1,00 ± 0,06[6] M
Temperatur5 749 ± 47[6] K
Metallicitet-0,02 ± 0,04(Fe/H)[6] dex
Vinkelhastighet≤2,5[6] km/s
Ålder8,1[2] miljarder år
Andra beteckningar
HD 129357, AG+29 1427, BD+29 2568, GSC 02021-00413, HIC 71813, HIP 71813, LSPM J1441+2903, 2MASS J14412239+2903318, PPM 103504, SAO 83469, TYC 2021-413-1, USNO-B1.0 1190-00223412, uvby98 100129357, WISEA J144122.40+290330.1, Gaia DR2 1282471810042948864 [3]

HD 129357 är en ensam stjärna, belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Björnvaktaren. Den har en skenbar magnitud av ca 7,82[2] och kräver åtminstone en handkikare för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 21,2[4] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 154 ljusår (ca 47 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -33 km/s.[2] Den har föreslagits av astronomen Olin Eggen att ingå i rörelsegruppen Wolf 630 av stjärnor som har en gemensam egenrörelse genom rymden.[6]

Egenskaper

HD 129357 är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G2 V.[3] Den har en massa som är ungefär lika med en solmassa och har en effektiv temperatur på 5 749 K.[6] Övriga uppmätta egenskaper hos stjärnan liknar mycket solens egenskaper, vilket gör den till en soltvilling, men den har en lägre halt av litium än solen och verkar vara över 3 miljarder år äldre, så den kan istället vara en solanalog.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 129357, 23 maj 2020.

Noter

  1. ^ [a b] Høg, E.; et al. (March 2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H. doi:10.1888/0333750888/2862.
  2. ^ [a b c d e] Nortdstrom, R.; et al. "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ~14000 F and G dwarfs". Astronomy and Astrophysics. 418: 989–1019. arXiv:astro-ph/0405198. Bibcode:2004A&A...418..989N. doi:10.1051/0004-6361:20035959.
  3. ^ [a b c d e] "HD 129357". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-05-23.
  4. ^ [a b c d] Perryman, M. A. C.; et al. (July 1997). "The HIPPARCOS Catalogue". Astronomy & Astrophysics. 323: L49–L52. Bibcode:1997A&A...323L..49P.
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d e f] King, Jeremy R.; Boesgaard, Ann M.; Schuler, Simon C. (November 2005). "Keck HIRES Spectroscopy of Four Candidate Solar Twins". The Astronomical Journal. 130 (5): 2318–2325. arXiv:astro-ph/0508004. Bibcode:2005AJ....130.2318K. doi:10.1086/452640.

Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
Boötes IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Boötes chart