HD 123569
HD 123569 | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Kentauren |
Rektascension | 14t 09m 54,81470 s[1] |
Deklination | -53° 26′ 20,2220 ″[1] |
Skenbar magnitud () | +4,74 (V)[2] |
Stjärntyp | |
B–V | +0,938 ± 0,004[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -17,09 ± 0,15[1] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -145,400[1] mas/år Dek.: -89,971[1] mas/år |
Parallax () | 18,5021 ± 0,1699[1] |
Avstånd | 176 ± 2 lå (54,0 ± 0,5 pc) |
Absolut magnitud () | +1,00[1] |
Detaljer | |
Radie | 8,25+0,24-0,28[1] R☉ |
Luminositet | 40,242 ± 0,441[1] L☉ |
Temperatur | 5 089 ± 31[3] K |
Metallicitet | +0,07 ± 0,03 (Fe/H)[1] dex |
Andra beteckningar | |
AKARI-IRC-V1, J1409547-532620, CCDM J14099-5326A, CPD-52 7028, GSC 08665-02921, HIC 69191, HIP 69191, HR 5297, IRAS 14065-5312, 2MASS J14095482-5326202, PLX 3212, PPM 342601, SAO 241496, TD1 17276, TYC 8665-2921-1, WDS J14099-5326A, Gaia DR2 5896820467691187968 [4][5] |
HD 123569 är en ensam stjärna[6] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kentauren. Den har en skenbar magnitud av ca 4,74[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 18,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 176 ljusår (ca 54 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -17 km/s.[1] O. J. Eggen markerade stjärnan som medlem i superhopen Hyaderna.[7]
Egenskaper
HD 123569 är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G9- III,[8] som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien. Den har en radie som är ca 8[1] solradier och har ca 40 gånger solens utstrålning av energi[1] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 100 K.[1]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 123569, 10 juli 2021.
Noter
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
- ^ Alves, S.; et al. (April 2015), "Determination of the spectroscopic stellar parameters for 257 field giant stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 448 (3): 2749–2765, arXiv:1503.02556, Bibcode:2015MNRAS.448.2749A, doi:10.1093/mnras/stv189, S2CID 119217930.
- ^ HD 123569 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2021-07-10.
- ^ "HD 123569". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-02-01.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x, S2CID 14878976
- ^ Eggen, O. J. (February 1983), "NGC 2423 and the red giants of the Hyades supercluster", Astronomical Journal, 88: 190-196, Bibcode:1983AJ.....88..190E, doi:10.1086/113305.
- ^ Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Centaurus chart