HD 121474
| HD 121474 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kentauren |
| Rektascension | 13t 57m 38,88181 s[1] |
| Deklination | -63° 41′ 12,1069 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,701 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| B–V | +1,101[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +21,90 ± 0,17[1] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -39,880[1] mas/år Dek.: -33,867[1] mas/år |
| Parallax () | 15,3516 ± 0,1607[1] |
| Avstånd | 212 ± 2 lå (65,1 ± 0,7 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,67[3] |
| Detaljer | |
| Radie | 12,76+0,18-0,21[1] R☉ |
| Luminositet | 70,3 ± 0,9[1] L☉ |
| Temperatur | 4 679+40-32[2] K |
| Metallicitet | -0,01 (Fe/H)[1] dex |
| Andra beteckningar | |
| CPD-63 3070, FK5 514, GSC 09008-04454, HIC 68191, HIP 68191, HR 5241, IRAS 13540-6326, 2MASS J13573889-6341120, PLX 3180, PPM 360443, SAO 252531, TYC 9008-4454-1, Gaia DR2 5864427996185830784 [4][5] | |
HD 121474 är en ensam stjärna[6] belägen i den södra delen av stjärnbilden Kentauren. Den har en skenbar magnitud av ca 4,70[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 15,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 212 ljusår (ca 65 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 22 km/s.[1]
Egenskaper
HD 121474 är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K1.5 IIIb:,[7] som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien. Den har en radie som är ca 13[1] solradier och har ca 70 gånger solens utstrålning av energi[1] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 4 700 K.[1]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 121474, 9 juli 2021.
Noter
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c d] Jones, K. L.; et al. (June 1992), "Spectroscopic investigation of cool giants and the authenticity of their reported microwave emission", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 256 (3): 535–544, Bibcode:1992MNRAS.256..535J, doi:10.1093/mnras/256.3.535.
- ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
- ^ HD 121474 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2021-07-09.
- ^ "HD 121474". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-01-30.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x, S2CID 14878976
- ^ Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Centaurus chart
