HD 111915
| HD 111915 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kentauren |
| Rektascension | 12t 53m 06,91 s[1] |
| Deklination | -48° 56′ 35,9 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,33 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K3-4 III[3] |
| U–B | +1,58 |
| B–V | +1,344 ± 0,068[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -2,4 ± 1,6[2] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -79,19 ± 0,15[1] mas/år Dek.: -24,26 ± 0,13[1] mas/år |
| Avstånd | 294 ± 5 lå (90 ± 2 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,45[2] |
| Detaljer | |
| Radie | 30,62+1,48-5,77[4] R☉ |
| Luminositet | 277 ± 13[4] L☉ |
| Temperatur | 4 258+468-100[4] K |
| Andra beteckningar | |
| CD-48 7753, CPD-48 5119, FK5 3024, GSC 08253-01778, HD 111915, HIC 62867, HIP 62867, HR 4888, IRAS 12502-4840, 2MASS J12530691-4856360, PLX 2956, PPM 317896, SAO 223731, TYC 8253-1778-1, Gaia DR2 6085579126380071936 [5][6] | |
HD 111915 är en ensam stjärna[7] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kentauren som också har Bayer-beteckningen e Centauri. Den har en skenbar magnitud av ca 4,33[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 11,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 294 ljusår (ca 90 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -2,5 km/s.[2]
Egenskaper
HD 111915 är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K3-4 III.[3] Den har en radie som är ca 30[4] solradier och har ca 277 gånger solens utstrålning av energi[4] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 4 300 K.[4]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 111915, 1 juli 2021.
Noter
- ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600. Vizier catalog entry
- ^ [a b c d e f] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. S2CID 119257644.
- ^ [a b] Houk, N. (1978), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 2, Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1978mcts.book.....H.
- ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ HD 111597 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2021-07-01.
- ^ "e Cen". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2021-01-28.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x. S2CID 14878976.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Centaurus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Centaurus chart
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Centaurus chart
