HD 106321
HD 106321 | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Kentauren |
Rektascension | 12t 14m 02,697 s[1] |
Deklination | -45° 43′ 26,10″[1] |
Skenbar magnitud () | 5,31 (v)[1] (5,78 + 6,98)[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | K3 III[3] (K4 IIab + K IIIb)[4] |
U–B | +1,82 / 1,19[4] |
B–V | +1,400 ± 0,003[1] / 1,21[4] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | +10,27 ± 0,68[5] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -37,186[5] mas/år Dek.: +6,606[5] mas/år |
Parallax () | 5,3350 ± 0,1399[5] |
Avstånd | 610 ± 20 lå (187 ± 5 pc) |
Absolut magnitud () | -0,88[1] |
Detaljer | |
Radie | 42,8+1,1-2,13[5] R☉ |
Luminositet | 434 ± 13[5] L☉ |
Temperatur | 4 026+104-50[5] K |
Andra beteckningar | |
D Centauri, CCDM J12140-4543AB, CD-45 7630, CPD-45 5842, HD 106321, HIC 59654, HIP 59654, HR 4652, IRAS 12114-4526, 2MASS J12140265-4543262, PLX 2816, PPM 317217, SAO 223297, UCAC4 222-062225, uvby98 100106321, WDS J12140-4543AB, WISEA J121402.62-454326.0, WISE J121402.80-454325.7 [6][7] |
HD 106321 ( eller HR 4652) är en dubbelstjärna[7] i den mellersta delen av stjärnbilden Kentauren som också har Bayer-beteckningen D Centauri. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 5,31[1] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget enligt Gaia Data Release 2 på ca 5,3[8] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 610 ljusår (ca 187 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 10 km/s.[5]
Egenskaper
Primärstjärnan HD 106321 A är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K4 IIIab,[5] som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien. Den har en radie som är ca 43[5] solradier och har ca 434 gånger solens utstrålning av energi[5] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 4 000 K.[5]
Följeslagaren HD 106321 B är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K2 IIIb[5] Den har en radie som är ca 13[9] solradier och har ca 90 gånger solens utstrålning av energi[9] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 4 900 K.[9] År 2015 låg stjärnorna med en vinkelseparation av 2,70 bågsekunder vid en positionsvinkel av 242°.[2]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, D Centauri, 27 mars 2022.
Noter
- ^ [a b c d e f] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
- ^ [a b] Mason, B. D.; et al. (2014). "The Washington Visual Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122: 3466–3471. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920.
- ^ Houk, N. (1978). Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars. Vol. 2. Dept. of Astronomy, University of Michigan. Bibcode:1978mcts.book.....H.
- ^ [a b c] Corbally, C. J. (1984). "Close visual binaries. I - MK classifications". The Astrophysical Journal Supplement Series. 55: 657. Bibcode:1984ApJS...55..657C. doi:10.1086/190973.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ HD 106321 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2022-05-02.
- ^ [a b] "D Cen". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2021-01-28.
- ^ van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600. Vizier catalog entry
- ^ [a b c] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Centaurus chart