HBTQ-rättigheter i Sverige
HBTQ-rättigheter i Sverige är de juridiska rättigheter som tillfaller och omfattar HBTQ-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera). De svenska HBTQ-rättigheterna betraktas idag som några av de mer progressiva i Europa och i världen.[1][2] Homosexualitet legaliserades 1944 och samtyckseåldern jämställdes med heterosexuell aktivitet 1972. Sverige blev det första landet i världen som tillät transpersoner att ändra juridiskt kön 1972. "Transvestism" togs dock inte bort som psykiatrisk diagnos förrän 2009 och kravet på sterilisering i samband med ändring av juridiskt kön togs bort först 2013.[3] Den 1 maj 2009 legaliserades samkönade äktenskap.[4]
Efter att ha tillåtit registrerade partnerskap 1995, blev Sverige 2009 det sjunde landet i världen som legaliserade samkönade äktenskap.[5] Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjudet sedan 1987. Sedan 2009 är diskriminering utifrån könsidentitet och -uttryck förbjudet. Samkönade par kan ansöka om adoption sedan 2003 och samkönade kvinnliga par har haft tillgång till IVF och assisterad inseminering sedan 2005.[6]
Erkännande av samkönade relationer
Registrerat partnerskap
Samkönade par fick rätt att ingå registrerade partnerskap år 1995. Dessa partnerskap hade alla rättigheter som äktenskap hade, med ett fåtal undantag, som att man var tvungen att vara 18 år, att man måste ha någon slags anknytning till Sverige och att man bara kunde ingå partnerskapen civilt. Sedan maj 2009 accepteras inte nyregistrerade partnerskap längre, på grund av legaliseringen av samkönade äktenskap när äktenskapsbalken då blev könsneutral. Redan existerade partnerskap kvarstår oförändrade, förutom att de kan ändras till äktenskapsstatus under lagen om så önskas.
Samkönade äktenskap
Från 1 maj 2009 är vigsel mellan två personer av samma kön lagligt.[7] Detta röstades igenom 2008 i Sveriges riksdag genom att lagen om registrerat partnerskap upphävdes. I samband med detta justerades även äktenskapsbalken, föräldrabalken, brottsbalken, adoptionslagen, sambolagen och ett flertal andra lagar berörande äktenskap till att bli könsneutrala.[8] Sveriges riksdag röstade igenom en komplett legalisering av samkönade äktenskap, med 261 röster mot 22, där de 22 bestod av de flesta, men inte alla, kristdemokratiska riksdagsledamöter.[4]
22 oktober 2009 röstade Svenska kyrkan med stark majoritet för att välsigna homosexuella par,[9] inklusive användandet av ordet "äktenskap". De nya reglerna introducerades 1 november 2009.
Lagar rörande samkönade äktenskap
Sverige legaliserade samkönade sexuella aktiviteter 1944, samma år som den sexuella myndighetsåldern blev 18 år. 1987 infördes bastuklubbslagen och en lag mot prostitution för att förhindra spridningen av HIV.[10] Lagen togs bort 2004.[11] 1972 blev Sverige världens första land att tillåta att transsexuella på laglig väg få könskorrigerande behandling och erbjuder fri hormonterapi. Samtidigt ändrades den sexuella myndighetsåldern till 15 år. 1979 sjukanmälde sig ett antal personer för att "vara homosexuella", för att protestera mot att homosexualitet fortfarande klassificerades som en sjukdom. Därefter inleddes en aktivistockupation av Socialstyrelsens huvudkontor. Inom några få månader blev Sverige ett av världens första länder att avklassificera homosexualitetens sjukdomsstatus.[12] Transvestism avklassificerades som sjukdom 2009.[13]
Familjemöjligheter
Sedan 1 februari 2003 har HBTQ-personer med registrerat partnerskap eller äktenskap samma rättigheter till adoption som gifta par (vilket även inkluderar ensamstående HBTQ-personers rätt att adoptera). Justitiedepartementet skriver om adoptioner från utlandet att "vad gäller adoptioner från utlandet är det viktigt att vi är känsliga och medvetna om att de länder som Sverige samarbetar med ofta har annorlunda syn på homosexuella personer och homosexuellt föräldraskap. Samarbete vad gäller adoptioner mellan länder måste baseras på tillit. Detta betyder att de begränsningar och principer som ursprungsländerna fastställer måste åtlydas."[14]
2005 genomfördes en ny lag som lät samkönade kvinnliga par att insemineras artificiellt på offentliga sjukhus.[6]
Militärtjänst
Till skillnad från många andra länder har Sverige i modern tid inte haft något förbud mot HBTQ-personer att göra värnplikt eller arbeta inom Försvarsmakten. Dock fanns det fram till 1976 en militärmedicinsk rekommendation om att personer som diagnostiserades med homosexualitet eller transsexualism skulle ges frisedel från värnplikten. RFSL ifrågasatte denna rekommendation och drev ett principfall mot Värnpliktsverket vilket resulterade i att reglerna ändrades. Det dröjde dock till 1989, tio år efter att sjukdomsstämpeln på homosexualitet avskaffats, innan "homosexualitet" ströks från de militärmedicinska diagnosförteckningarna.[15] Försvarsmakten har sedan början av 2000-talet ett aktivt arbete för att förbättra HBTQ-personers arbetsmiljö.[16]
Transpersoners rättigheter
Möjlighet till medicinsk könskorrigering[17], antingen genom fullt ingrepp eller partiellt med hormonell behandling, har funnits sedan 1972, men då bara förutsatt att man var steriliserad och fyllde flera andra kriterier, såsom att man måste vara svensk medborgare, 18 år gammal, ogift, och ha levt som motsatt kön i två år.[18] Lagen uppdaterades 2007, med förslag på att ta bort kravet på att vara svensk medborgare, ogift och steriliserad, och presenterades till den kristdemokratiska hälsoministern.[19] 2013 togs steriliseringskravet bort[20] och det gjordes möjligt för de drabbade att ansöka om en ersättning på 225 000 kronor.[21] Regeringen tog 2017 intitiativ till en ny könstillhöringhetslagstiftning. En del i förslaget var att åldersgränsen för att ansöka om ändring av juridiskt kön eller att få tillstånd för könskorrigering av socialstyrelsen, ska vara 15 år.[22] Regeringen drog sedan tillbaka förslaget.[23]
Översiktstabell
| Samkönad sexuell aktivitet | |
|---|---|
| Legalisering av samkönad sexuell aktivitet |  (Sedan år 1944) |
| Jämställd sexuell myndighetsålder (15 år) | (Sedan år 1978) |
| Homosexualitet avklassificerad som en sjukdom | (Sedan år 1979) |
| Diskrimineringslagstiftningar | |
| Lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet | |
| Lagstiftning mot diskriminering i vetenskaps- och utbildningsväsendet | |
| Lagstiftning mot diskriminering vid tillhandahållande av varor och tjänster | |
| Lagstiftning mot diskriminering i alla andra områden (inklusive indirekt diskriminering, hets mot folkgrupp etc) | |
| Lagstiftningen gällande diskriminering täcker: sexuell läggning, kön, könsidentitet och uttryck | (Sveriges diskrimineringslag trädde i kraft år 2009) |
| Hatbrottslagen täcker hbtqi-identiteter | (Sedan 2010 för sexuell läggning och sedan 2018 för könsöverskridande identitet eller uttryck[24], intersex omfattas av "annan liknande omständighet"[25]) |
| Samkönade förhållanden | |
| Erkännande av samkönade civila parförhållanden | (Sedan 1987 i form av samboskap, könsneutral sedan 2003, registrerat partnerskap mellan 1995 och 2009) |
| Samkönat äktenskap | (Sedan 2009 med könsneutral äktenskapsbalk, vigsel i kyrkan samma år) |
| Föräldraskap och barn | |
| Närståendeadoption för samkönade par | (I form av förmyndarskap sedan år 2003, automatiskt föräldraskap inom civila parförhållanden sedan 2022) |
| Samkönad adoption | (Sedan år 2003, automatiskt föräldraskap inom civila parförhållanden sedan 2022) |
| Tillgång till IVF för samkönade kvinnliga par och automatiskt föräldraskap för båda partnerna vid födseln | (Sedan år 2005, automatiskt föräldraskap inom civila parförhållanden sedan 2022) |
| Könsneutral föräldrabalk |  (Remiss[26]) |
| Fler än två vårdnadshavare | (Remiss[26], upp till två föräldrafullmaktshavare) |
| Altruistiskt surrogatskap för samkönade par | (Ej tillåtet inom ramen för svensk sjukvård, oavsett sexuell läggning eller kön) |
| Militär tjänstgöring | |
| HBTQIA+-personer kan tjänstgöra öppet i landets försvar | (Sedan år 1976) |
| Trans och intersex rättigheter | |
| Transsexualism avklassificerad som sjukdom | (Sedan år 2017) |
| Rätt att ändra juridiskt kön | (Sedan år 1972, första landet i världen att tillåta transpersoner att ändra juridiskt kön[27]) |
| Möjlighet att ändra juridiskt kön utan steriliseringskrav | (Sedan 2013) |
| Möjlighet att ändra juridiskt kön utan psykiatrisk/psykologisk utredning | (Från Juli 2025) |
| Möjlighet att ändra juridiskt kön baserat på självbestämmande | |
| Möjlighet att ändra juridiskt namn oavsett juridiskt kön utan psykiatrisk/psykologisk utredning | (Sedan år 2009) |
| Tillgång till officiella ursäkter och ersättning/skadestånd för transpersoner | (Sedan 2018 kan ersättning ansökas av de påverkade av steriliseringskravet) |
| Minderåriga intersexpersoner skyddade mot invasiva/medicinskt omotiverade operationer | |
| Tillgång till officiella ursäkter och ersättning/skadestånd för intersexpersoner | |
| Tredje juridiskt könsalternativ | |
| Annat | |
| Män som har sex med män/MSM kan donera blod | / (Karenstid på 6 månader[28]) |
| Omvändelseförsök förbjudet på minderåriga | |
| HBTQIA+ inkluderande undervisning i grundskolan | |
| Erkännande av sexuell läggning, kön, könsidentitet och uttryck som anledning för asylansökningar | |
Se även
- Svensk politik
- Homosexutredningen
Referenser
- ^ ”This Is How 23 Countries Feel About Transgender Rights” (på engelska). BuzzFeed News. https://www.buzzfeednews.com/article/lesterfeder/this-is-how-23-countries-feel-about-transgender-rights. Läst 9 oktober 2020.
- ^ ”Rainbow Europe 2020 | ILGA-Europe”. www.ilga-europe.org. https://www.ilga-europe.org/rainboweurope/2020. Läst 9 oktober 2020.
- ^ ”Könstillhörighetslagen - en historia”. RFSL. Arkiverad från originalet den 30 september 2020. https://web.archive.org/web/20200930160446/https://www.rfsl.se/verksamhet/vard-for-transpersoner/konstillhorighetslagen-en-historia/. Läst 9 oktober 2020.
- ^ [a b] ”Sweden allows same-sex marriage”. BBC News. 2 april 2009. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7978495.stm. Läst 9 oktober 2020.
- ^ . http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7978495.stm.
- ^ [a b] ”Ja till lesbisk insemination”. Svenska Dagbladet. 3 juni 2005. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_427467.svd. Läst 9 oktober 2020.
- ^ ”Inquiry gives green light to gay marriage”. Thelocal.se. 26 januari 2012. Arkiverad från originalet den 1 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120201125431/http://www.thelocal.se/6757/20070321/. Läst 5 februari 2012.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Könsneutrala äktenskap och vigselfrågor Civilutskottets Betänkande 2008/09:CU19 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/konsneutrala-aktenskap-och-vigselfragor_GW01CU19. Läst 10 september 2018.
- ^ 17:30 (22 oktober 2009). ”Kyrkomötet öppnade för enkönade äktenskap”. DN.SE. Arkiverad från originalet den 26 december 2009. https://web.archive.org/web/20091226085746/http://www.dn.se/nyheter/sverige/kyrkomotet-oppnade-for-homovigslar-1.979744. Läst 20 april 2012.
- ^ ”HBT-historia”. RFSL. Arkiverad från originalet den 4 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080604201557/http://www.rfsl.se/?p=413. Läst 20 april 2012.
- ^ ”Moralism och en kontraproduktiv lagstiftning”. RFSL. http://www.rfsl.se/halsa/?p=1933. Läst 20 april 2012.
- ^ Dielemans, Jennie; Quistbergh, Fredrik (2001). Motstånd. Bokförlaget DN. ISBN 9789175883670. http://www.quistbergh.se/view/514
- ^ Nilsson, Jenny (18 november 2008). ”Transvestiter befrias från sin "sjukdom"”. Norrköpings Tidningar. Arkiverad från originalet den 13 juli 2012. https://archive.is/20120713030658/http://nt.se/arkiv/2008/11/18/Norrk%F6ping/4501044/Transvestiter-befrias-fr%E5n-sin-sjukdom.aspx. Läst 20 april 2012.
- ^ Government Offices of Sweden. "Homosexual partnership and adoption" Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.. Hämtat 20 april 2012. "As regards adoption from abroad, it is important that we are sensitive and aware that those countries with which Sweden cooperates often hold a different view on homosexual people and homosexual parenthood. Cooperation regarding inter-country adoptions must be based on trust. This means that the limitations and terms that the countries of origin lay down must be complied with."
- ^ Sundevall, Fia, & Persson, Alma (2016). "LGBT in the Military: Policy Development in Sweden 1944–2014", Sexuality Research and Social Policy, vol 13, nr 2, s. 119–129.
- ^ Försvarsmakten. ”HBTQ och försvaret”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/hbtq-och-forsvaret/. Läst 9 oktober 2020.
- ^ Till dig med könsdysfori. Socialstyrelsen. September 2016. ISBN 9789175553153. OCLC 943864876. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19814/2015-6-1.pdf. Läst 15 november 2017 Arkiverad 23 december 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Hanna Jedvik (5 mars 2007). ”Lagen om könsbyte ska utredas”. RFSU. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071012000954/http://www.rfsu.se/lagen_om_konsbyte_ska_utredas.asp. Läst 21 april 2012.
- ^ TT (19 mars 2007). ”Kritiserat lagförslag om könsbyte”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/kritiserat-lagforslag-om-konsbyte-1.692260. Läst 21 april 2012.
- ^ ”Statlig ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall”. Regeringskansliet. 10 november 2017. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/11/ersattning-till-transpersoner-som-drabbats-av-steriliseringskrav/. Läst 15 november 2017.
- ^ ”Historisk seger för transpersoner”. RFSL. https://www.rfsl.se/aktuellt/historisk-seger-transpersoner/. Läst 9 oktober 2020.
- ^ Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. Statens offentliga utredningar. December 2014. ISBN 9789138242148. OCLC 942233626. http://www.regeringen.se/49bbd9/contentassets/cc83a2119dba4a3781966d2e3555062e/juridiskt-kon-och-medicinsk-konskorrigering-sou-201491. Läst 15 november 2017
- ^ ”Varför behövs en ny könstillhörighetslag?”. RFSL. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201009121057/https://www.rfsl.se/hbtqi-fakta/varfor-behovs-en-ny-konstillhorighetslag/. Läst 9 oktober 2020.
- ^ Haraldsdotter, Ylva (29 juni 2023). ”Hatbrott mot hbtqi-personer - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) - Uppsala universitet”. www.nck.uu.se. https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-mot-hbtqi-personer/hatbrott-mot-hbtqi-personer/. Läst 29 juni 2023.
- ^ ”Hatbrott mot LGBTI-personer i Norden.pdf”. Nordiska ministerrådet. 19 november 2021. https://www.gu.se/sites/default/files/2021-11/Hatbrott%20mot%20LGBTI-personer%20i%20Norden.pdf. Läst 29 juni 2023.
- ^ [a b] Regeringskansliet, Regeringen och (30 juni 2022). ”Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2022/06/sou202238/. Läst 8 mars 2023.
- ^ ”Varför behövs en ny könstillhörighetslag?”. RFSL. 1 mars 2023. https://www.rfsl.se/verksamhet/trans/konstillhorighetslagen/. Läst 29 juni 2023.
- ^ ”Jag har ny partner, kan jag ge blod?”. geblod.nu. 23 september 2020. https://geblod.nu/fragor-och-svar/jag-har-ny-partner-kan-jag-ge-blod/. Läst 14 oktober 2021.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör HBTQ-rättigheter i Sverige.
| ||||||||
|
Media som används på denna webbplats
Gradient red "X"/Cross logic icon.
RFSL håller seminarier vid den nationella jamboreen Jiingijamborii på Rinkabyfältet.