Hörselskydd

Hörselskydd är en typ av säkerhetsutrustning som används för att skydda öronen från buller.^[1]

Vanliga typer är öronproppar och kåphörselskydd. Vid enformigt bullrigt arbete kan man bära kåpskydd med inbyggd radio.

Typer

Typer av hörselskydd inkluderar:

• Hörselkåpor (externa) är ett hörselskydd som sitter tätt över ytterörat på en person.^[2][3][4]
• Öronproppar (interna)^[5] är öronskydd som passar inuti en persons hörselgång. Det finns många olika typer av öronproppar. De mest kända är skumproppar, musikeröronproppar eller formgjutna proppar som tillverkas av en avgjutning av en persons öra.
• En hjälm som täcker olika delar av huvudet, inklusive öronen.

I vissa fall kan flera typer av hörselskydd användas för att öka ljudreduktionsvärdet (NRR). Exempelvis kan öronproppar av skumplast bäras tillsammans med hörselkåpor.

Varje typ av hörselskydd har ett så kallat NRR. Detta ger konsumenten en uppskattning av hur mycket buller som reduceras innan det når en persons öra. NRR-värdet är en numerisk uppskattning från ett laboratorieexperiment, och NRR kommer att variera från person till person som bär hörselskydd. National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) och Occupational Safety and Health Administration (OSHA) har NRR-värden som bidrar till att ge en uppfattning om hur mycket ljud som dämpas när man bär hörselskydd. OSHA använder halva reduktionen, medan NIOSH använder 70 procent för förformade öronproppar, 50 procent för gjutna öronproppar och 25 procent för hörselkåpor.^[6] Men alla sådana nedgraderingar^[7] är oförenliga med varandra och tar inte hänsyn till arbetstagarens individuella egenskaper.

I arbetslivet

Regler om buller i arbetslivet finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift Buller (AFS 2005:16). Föreskrifterna innehåller bland annat gränsvärden för hörselskaderisk. Gränsvärdet för buller över en 8-timmars arbetsdag är 85 decibel (A-viktat). Insatsvärdena ligger mellan 80 och 85 dB(A)^[8] Om bullerexponeringen är lika med eller överstiger insatsvärdena ska arbetstagaren få tillgång till hörselskydd. Även hörselundersökning ska erbjudas. Arbetsplatser ska då även ha skyltar som talar om att det är risk för hörselskada och att hörselskydd ska användas.^[9]

Konserter, disco etc.

I Tyskland anger normen DIN 15905-5:2007-11 gränsvärdet 99 dB under 30 minuter för elektriskt förstärkt ljud vid musikevents etc. Om nivån kommer att överskrida 95 dB(A) skall hörselskydd ställas till förfogande.^[10]

Effektivitet

Bullerdämpningen för arbetstagarna var mycket instabil. Den genomsnittliga bullerdämpningen är betydligt lägre än den som gäller för laboratoriecertifieringen (SNR), och för många arbetstagare är den nära noll.^{[12][13][11][14]}

Vetenskapliga studier har visat att sannolikheten för hörselskador inte minskar nämnvärt.^[15][14]

Experter rekommenderar att man väljer skyddsutrustning individuellt och mäter den faktiska bullerdämpningen för varje arbetstagare.^{[16][17][18][19][20]}

Se även

• Arbetsmiljö i Sverige
• Öronmuffar

Referenser

Externa länkar

• Arbetsmiljöverket