Hörntand

Människans tänder i överkäken.

Hörntand eller canin.^[1] Människan har två hörntänder i underkäken och två i överkäken. De första hörntänderna (mjölktänder) kommer när barnet är cirka 1,5 år gammalt. Vuxenhörntänderna kommer vid 11 års ålder (+/- ca 1 år). Människans övre hörntänder har det längsta rotfästet i hela tanduppsättningen.

Det latinska ordet för hörntand, Dens caninus, betyder "hundtand".^[2]

Hos de flesta däggdjur finns liksom hos människan två hörntänder i övre och två i undre käken. De ligger mellan framtänderna och premolarerna.^[2] Hos hästar är det vanligen bara hingstar som har hörntänder. Hardjur och gnagare saknar hörntänder och hos idisslare finns hörntänder bara i undre käken. En del djurarter har förlängda hörntänder som kallas betar, men ordet kan även syfta på förlängda framtänder.

Hörntanden liknar beroende på däggdjursart en kon eller en krok i formen. Den har endast en rot.^[2]

Förutom molarer delar man in tänderna i premolarer (främre kindtänder), caniner (hörntänder) och incisiver (framtänder).

Översikt över människans munhåla och tänder

Se även

• Rovdjurstand

Källor

Tänder Uppsättningar Mjölktänder · Permanenta tänder (c) I, DavidShankbone, CC BY-SA 3.0 Typer Visdomstand · Incisiver (framtänder) · Caniner (hörntänder) · Premolarer (främre kindtänder) · Molarer (bakre kindtänder) Indelningar Corona (Krona) · Hals · Radix (Rot) Delar Emalj · Dentin · Pulpa · Tandkött · Käkben · Rotcement · Rothinna · Apex (Rotspets) · Fissur · Fossa · Approximalyta · Kusp · Tuberculum · Rotspets Riktningar Buccal · Lingual · Mesial · Distal · Ocklusal