Hölö kyrka

Hölö kyrka
Kyrka
Hölö kyrka
Land	Sverige
Län	Södermanland
Ort	Hölö
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Strängnäs
Församling	Hölö-Mörkö
Plats	153 92 Hölö
Bebyggelse‐ registret	21300000004820
Dopfunt från 1946 i Edebymarmor

Hölö kyrka är en kyrkobyggnad i Hölö socken, två kilometer öster om tätorten Hölö i Södertälje kommun. Kyrkan tillhör Hölö-Mörkö församling i Södertälje kontrakt, Strängnäs stift. Kyrkoplatsen vid Kyrksjön är traktens historiska samlingspunkt, vid sidan om närbelägna Tullgarns slott.

Platsens ursprungliga kyrkobyggnad uppfördes på 1100-talet eller ännu tidigare. Dåvarande långhus var ungefär hälften så stort som dagens. Koret var lägre och smalare, med sakristia utbyggd på norrsidan. Vapenhus fanns utbyggt på långhusets södra sida. Kyrkans ursprungliga torn var också smalare. Murverksrester efter detta torn finns kvar.

På 1400-talet revs kyrkans ursprungliga torn, för att ge plats åt ett bredare som fick en spetsig spira. Långhuset förlängdes och koret blev fullbrett.

År 1688 nedtogs tornets 1400-talsspira, som förfallit. Istället restes en provisorisk huv.

Huven från 1688 hann bli 80 år gammal, innan den 1759 ersattes med en permanent överbyggnad, ritad Olof Liding. I tillkommande två plan restes klockbockar, för att kyrkklockorna skulle flyttas från klockstapeln upp i tornet. En huv med fyra ljudöppningar restes och kröntes med en åttasidig lanternin

Åren 1792-1793 byggdes kyrkans nuvarande långhus och absidformigt kor i neoklassicistisk stil, efter ritningar av den sörmländske länsbyggmästaren Anders Sundström d ä. Hela den medeltida kyrkans långhus, sakristia och vapenhus revs, frånsett långhusets västra mur som tornet stödde sig på, samt en gravkällare.

Kyrkans huvuddrag består sedan dess. Takfallen är brutna. Murarna genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. Kyrkans huvudentré med skulpterad portik är på långhusets södra sida. Interiören präglas också av ombyggnaden på 1790-talet.

Vid 1900-talets början förnyades kyrkan, under ledning av arkitekt Bror Almqvist. Förnyelsen gick i liknande stil som vid 1790-talets nybygge. Listverk i långhusets tunnvalv tillkom, liksom korsets pilastrar, vilka tidigare fanns – men då i illusionsmålad form.

Bevarat från medeltiden är tornets murar, vars krön dekoreras av runda blinderingar, som förmodligen tillkom under 1400-talets mitt. I tornrummet finns rester från det första tornet från omkring år 1200.

Kyrkans fasadputs fick nuvarande utseende vid renovering 1989. Samtidigt blev yttertaket omlagt.

Senaste inre renoveringen skedde i mars-oktober 1993, efter projektering av Uno Söderberg arkitektkontor. Kyrkorummets valv och väggar stålborstades, för att få bort föregående kalkfärg som innehöll plastdispersion. Gamla lagningar med cement togs också bort. Nya lagningar gjordes med luftkalkbruk. Spikskallarna i gipslister kratsades fram och blymönjades. Avfärgning skedde till en början med Gotlandskalk, senare med kalkfärg våt i en bruten vit nyans. Korets valvkupol avfärgades i en ljust violett nyans, med anknytning till korets färgade fönster.

Under avsättningsfejden mot konung Erik XIV blev dennes trupper, som anfördes av Ivar Månsson Stiernkors, slagna vid Hölö kyrka av hertigarna Johan och Karl den 29 augusti 1568.

Ett märkligt inslag i kyrkorummet utgör gravtumban över Karl Sture till Tullgarn, avliden 1598, jämte hans hustru Karin Jonsdotter. Tillsammans med en liknande gravvård i Mörkö kyrka är den en av de få monumentala renässansgravar som bevarats i Sverige.

Predikstolen sattes upp 1672 och är tillverkad av den kände Erich Nilsson från Hedenoret i Fläckebo, Västmanland.

Orgelfasaden tillkom 1860, men den nuvarande orgeln byggdes 1985 av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad. Den har 17 stämmor och klangligt inspirerad av Stockholmsorgelbygaren Pehr Zacharias Strands stil.

I solsymbolen ovanför altartavlan står heliga gudsnamnet JHWH med hebreiska bokstäver, som på svenska uttalas Jahve eller Jehova (se bild under Galleri).

• 1739 och 1771 gjuts klockor till kyrkan av Gerhard Meyer d. y. (1704-1784) i Stockholm.
• 1825 omgöts Storklockan av Samuel Christopher Grönwall (1766-1826) i Stockholm.
• 1818 göts Lillklockan av Gerhard Horner (verksam 1797-1824) i Stockholm.

• 1767 byggde Jacob Westervik, Stockholm en orgel med 7 stämmor. Orgelverket skänktes av överstelöjtnanten Johan Grüner.^[1] Den såldes senare till Norra Möckleby kyrka.
• 1860 bygger Anders Vilhelm Lindgren, Stockholm en orgel och den fullbordades efter hans död av Carl Johan Fogelberg. Orgeln hade 10 stämmor. Även en ny orgelfasad tillkommer.
• 1938 bygger A Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund en orgel med 17 stämmor, två manualer och pedal.
• Den nuvarande orgeln är byggd 1985 av Grönlunds Orgelbyggeri AB, Gammelstaden och är en mekanisk orgel.

Strax öster om kyrkan och kyrkogården märks Hölö gamla sockencentrum. Det består av flera äldre bevarade byggnader, bland dem komministerbostället Bökesta och Klockargården som uppfördes under 1700-talets andra hälft. Till bebyggelsen hör även ett sockenmagasin där spannmål förvarades för eventuella missväxtår, fattighus och mejeri. Norr om kyrkan tillkom 1878 Hölö kyrkskola som utnyttjades för skoländamål fram till 1972 och blev därefter hemvist för hembygdsföreningen.

• 

  (c) Bengt A Lundberg / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
  Interiör mot öster
• 
  Altargången.
• 
  Orgeln.
• 
  Kyrkogården med Kyrksjön i bakgrunden.
• 
  Klockargården rakt fram och församlingshemmet till höger.
• 
  Hölö kyrkskola, med gamla Storskolan t.h.

• Överhölö kyrkoruin
• Hölö kyrkskola

• Dag Edholm, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:III, Strängnäs stift; Stockholms stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 

• Wikimedia Commons har media som rör Hölö kyrka.
  Bilder & media
• Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
• Hölö-Mörkö församlingar
• Strängnäs stift