Högfors

	Högfors
	Karkkila (finska)
	Kommun
	Högfors centrum
	Högfors vapen
	Högfors vapen
Land	Finland
Landskap	Nyland
Admin. centrum	Högfors centraltätort
Area	255,32 km² (2016-01-01)
- land	242,36 km²
- vatten	12,96 km²
Folkmängd	8 717 (2021-12-31)
- män	4 302 (2020-12-31)
- kvinnor	4 394 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	35,97 invånare/km²
Kommunkod	224
Geonames	653961
Språk ; - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 97,7 %; 0,7 %; 1,6 %
Läge	60°32′N 24°12′Ö / 60.533°N 24.200°Ö;
	Högfors läge Högfors läge
	Webbplats: www.karkkila.fi

Högfors (finska: Karkkila) är en stad i landskapet Nyland i Finland. Högfors har &&&&&&&&&&&08717.&&&&&08 717 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&&0255.320000255,32 km².

I Högfors finns ett gjuterimuseum och ett arbetarmuseum, och Nylands högsta punkt, Loukkumäki på 174 m finns ett stycke väster om stadsdelen Järvenpää. Stadens grannkommuner är Lojo, Loppis, Tammela och Vichtis.

Högfors är enspråkigt finskt.

Historia

Högfors var ursprungligen en by i kommunen Pyhäjärvi Ul (Ul stod för Uudenmaan lääni; Nylands län, eftersom det i Finland fanns flera kommuner med det namnet). Landskapet omkring är bördigt och redan tidigt uppstod där en handelsplats mellan tavasterna och folken närmare kusten som kunde ta sig dit längs vattenvägarna. Kommunen utgjorde en kapellförsamling under Vichtis församling men blev en egen församling 1869. Ortens utveckling började med att det 1822 byggdes en masugn vid forsen för att förädla malmen från den närbelägna gruvan i Kulosuonmäki. Högfors blev köping 1932 och 1969 fusionerades Pyhäjärvi kommun (officiellt namn Pyhäjärvi Nyl l, finska: Pyhäjärvi Ul) med Högfors köping.^[3] 1977 blev Högfors stad. Över hälften av arbetsplatserna i staden finns i industrin och 3-5% av dem inom tung metallindustri, så staden har från början haft en stark prägel av industriort. Därför har också vänsterpartierna majoritet i stadsfullmäktige.

Byar

Ahmoo, Alimmainen, Haavisto, Järvenpää, Nyhkälä, Siikala, Tuorila, Vaskijärvi, Vattola och Vuotinainen.

Politik

Mandatfördelning i Högfors stad, valen 1976–2021

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1976

17

8

3

1

6

17

8

3

6

35

86,7

1980

15

9

5

1

5

15

9

5

35

85,3

1984

15

9

1

4

6

15

9

4

6

35

79,9

1988

13

9

3

2

8

13

9

3

2

8

35

75,0

1992

12

11

2

3

5

12

11

2

3

5

35

74,8

1996

13

6

2

3

6

1

4

13

6

2

3

6

4

35

67,3

2000

10

9

4

7

5

10

9

4

7

5

35

58,8

2004

13

8

1

6

7

13

8

6

7

35

59,0

22

13

2008

12

7

1

2

5

1

7

12

7

2

5

7

35

46,3

22

13

2012

8

2

7

4

6

8

2

7

4

6

35

56,1

24

11

2017

10

7

4

1

2

4

1

6

10

7

4

2

4

6

35

57,4

20

15

2021

5

6

1

11

3

2

1

6

5

6

11

3

2

6

35

51,8

21

14

Kolumnen övriga representerar:
- För valet 2021 Karkkilaan sitoutuneet yhteislista (11).

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Högfors har åtminstone följande vänort:^[4]

Bad Kötzting, Tyskland, sedan 1997

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Den 17 maj 1820 fick brukspatron Dreilick och notarie Bökman enligt kejserligt privilegium tillstånd att bygga en masugn. Masugnen blev färdig 1823 och man började tillverka tackjärn. Av tackjärnet tillverkades pannor och grytor i företagets gjuteri. Den närbelägna gruvan sinade småningom och på 1850-talet övergick ugnen till myrmalm. 1853 grundades ett valsverk i anslutning till masugnen och 1875 bildades ett aktiebolag, Högfors bruks AB, för verksamheten. 1885 köptes bolaget av Wolter Ramsay, och 1894 bildade han ett nytt bolag, Högfors bruk och Wattola träsliperi, då han också köpte upp det nygrundade träsliperiet i närheten, som grundats för att utnyttja de vidsträckta skogar som Vattola gård ägde. Masugnens betydelse minskade och bolaget började inhandla sitt tackjärn från utlandet. 1915 kördes den sista satsen malm i ugnen, och träkonstruktionerna revs, men gråstensfundamentet lämnades kvar som minnesmärke. Masugnen restaurerades på 1990-talet, och ingår nu i bruksmuseet. Den på den relativt närbelägna Nääs gård uppväxta industrimagnaten Hjalmar Linder köpte bruket och träsliperiet 1918. Gjuteriet hade då ett omfattande tillverkningsprogram; alltifrån spisplattor till värmepannor, och en arbetarstyrka på över 500 man, men träsliperiets produktion var blygsam och det upphörde med sin verksamhet ganska snart. År 1933 fusionerades Högfors fabrik med skogsindustrikoncernen Kymmene Ab, som i sin tur fusionerades med UPM. Dess metallindustri har sålts ut, och 1985 köpte metallkoncernen Santasalo-Jot gjuteriet. Det ändrade senare namn till Componenta (numera ägare också till Virsbo bruk) och fungerar fortfarande i staden.

Componenta är stadens utan konkurrens största arbetsgivare, men i Högfors verkar också flera andra välkända fabriker; Helvar, som hör till Helkamakoncernen är en av Europas största tillverkare av ballast för lysrörsarmaturer. Moventas, som avknoppades från Santasalo-JOT, tillverkar högklassiga industriväxlar. Några sötsaksföretag har tagit fasta på ordleken att Karkkila också skulle kunna översättas ungefär Karamellby och etablerat sig i staden. Ett av dessa är Fennobon, Finlands enda tillverkare av tuggummi, vilken 2008 införlivades i Cloetta Fazer-koncernen och därefter överfördes till Fazer Konfektyr när koncernen delades.

Kommunikationer

Vägar

Sedan 1960 har Riksväg 2 mellan Helsingfors och Björneborg gått genom Högfors. Innan dess låg orten långt från allfarvägarna, och man kom dit längs regionalvägarna 126 från sydväst, 133 österifrån och 134 från nordost. Vägen drogs från början ett stycke ifrån centrum för att inte stocka trafiken, men då staden har vuxit, har trafiken ökat. Riksvägen var för sin tid relativt bred och snabb, med 8 m asfaltkörbana, men har blivit alltmer trång för den ökande trafiken. För närvarande pågår grundförbättringsarbeten som beräknas vara färdiga 2009, och förväntas förbättra trafikflödet.

Järnväg

Brukspatron Hjalmar Linder ägde utöver bruket också Nääs gård mellan Högfors och Hyvinge, och lät 1907 bygga en smalspårig järnväg från VRs stambana i Hyvinge till gården. Den förlängde han 1911 till Högfors för att underlätta brukets transporter. Banan hade 750mm spårvidd, och en längd på 44 km. Två 25-tons lokomotiv beställdes från Tampella i Tammerfors, och de hade ett femtiotal godsvagnar, två II/III-klass passagerarvagnar med plats för 28 resande och en privatvagn för patron med plats också för 20 av brukets högre tjänstemän till förfogande, som de trafikerade banan med. Under banans första år såldes cirka 52 000 biljetter. Hastighetsbegränsningen sattes till 25kmh och resan tog 2½ timme. Trafiken ökade raskt, och sköttes som mest med fem lok. Banan hade sin glansperiod under 1930-talets högkonjunktur. Ett diesellok skaffades 1954, men under femtiotalet började trafiken förlora mark till landsvägstransport och bussar. 1958 gick bara ett tåg om dagen, och 1961 upphörde passagerartrafiken. Det sista godståget på banan gick 1 september 1967. Dieselloket såldes till Jockis smalspåriga järnväg, och användes där till 1974. Ett av ångloken, HKR 3, som kallades för Pikku Pässi (ungf. "lill-gumsen") ställdes ut på torget i Högfors, men for illa av väder och vind och vandalism. En skara entusiaster hade övertagit Jockisbanan och grundat Jockis museijärnväg. De tog hand om loket 1993 och satte det i skick. Arbetet blev färdigt 2006, och det står nu i aulan på Högfors stadshus. De övriga loken och vagnarna har museet som tack fått överta, och de har småningom tagits i bruk på museijärnvägen.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Högfors stad 1975–2020^[5]

År			Folkmängd
1975			8 564
1980			8 330
1985			8 355
1990			8 925
1995			8 609
2000			8 753
2005			8 807
2010			9 209
2015			8 969
2020			8 696
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.^[6]^[7]

Språk	Talare 2022-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	8 603	100,0
Inhemska språk totalt	7 950	92,4
Finska	7 883	91,6
Svenska	66	0,8
Samiska	1	0,0
Främmande språk totalt	653	7,6
Estniska	163	1,9
Ryska	138	1,6
Arabiska	56	0,7
Kinesiska	34	0,4
Turkiska	28	0,3
Kurdiska	27	0,3
Engelska	26	0,3
Serbiska	21	0,2
Polska	19	0,2
Rumänska	15	0,2
Ukrainska	15	0,2
Persiska	13	0,2
Thailändska	13	0,2
Bulgariska	10	0,1
Språk med färre än 10 talare	75	0,9

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.

Finska (91,6 %)

Svenska (0,8 %)

Samiska (0,0 %)

Främmande språk (7,6 %)

Religion

Högfors församling som tillhör Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är den största församlingen i Högfors. Förutom Högfors församling har också Högfors pingstförsamling och Helsingfors ortodoxa församling verksamhet i kommunen.^[8]^[9]^[10]

Kända personer

filmregissören Aki Kaurismäki
Sampsa Astala, musiker, tidigare medlem i Lordi
Curling-lagkaptenen Markku Uusipaavalniemi

Källor

Noter

^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
^ (på finska och svenska) ( PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 64 (69 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023
^ Vänorter på Finland ambassad i Berlins sidor, läst 15 oktober 2015
^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 26 mars 2023.
^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
^ ”Karkkilan seurakunta” (på fi-FI). Karkkilan seurakunta. https://www.karkkilanseurakunta.fi/. Läst 16 februari 2023.
^ ”Seurakunnat” (på finska). Suomen Helluntaikirkko. Arkiverad från originalet den 6 september 2021. https://web.archive.org/web/20210906183526/https://suomenhelluntaikirkko.fi/seurakunnat/. Läst 16 februari 2023.
^ ”Helsingin ortodoksinen seurakunta” (på finska). Suomen ortodoksinen kirkko. Arkiverad från originalet den 6 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230606072107/https://ort.fi/seurakunnat-hiippakunnat-ja-luostarit/seurakunnat/helsingin-ortodoksinen-seurakunta. Läst 16 februari 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Högfors.
Bilder & media
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

[Statmallen_Areal_land_i_Finlands_Kommuner-1] [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Finlands_kommuner-2] [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.

[3] (på finska och svenska) ( PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 64 (69 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023

[4] Vänorter på Finland ambassad i Berlins sidor, läst 15 oktober 2015

[5] ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 26 mars 2023.

[6] ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.

[7] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.

[8] ”Karkkilan seurakunta” (på fi-FI). Karkkilan seurakunta. https://www.karkkilanseurakunta.fi/. Läst 16 februari 2023.

[9] ”Seurakunnat” (på finska). Suomen Helluntaikirkko. Arkiverad från originalet den 6 september 2021. https://web.archive.org/web/20210906183526/https://suomenhelluntaikirkko.fi/seurakunnat/. Läst 16 februari 2023.

[10] ”Helsingin ortodoksinen seurakunta” (på finska). Suomen ortodoksinen kirkko. Arkiverad från originalet den 6 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230606072107/https://ort.fi/seurakunnat-hiippakunnat-ja-luostarit/seurakunnat/helsingin-ortodoksinen-seurakunta. Läst 16 februari 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

Navigation

Navigering

Temaportaler