Vänster–höger-skalan

Sittplatserna i Europaparlamentet är fördelade partivis efter en ungefärlig vänster–höger-skala

Vänster–höger-skalan, alternativt höger–vänster-skalan, är ett sätt att kategorisera och åskådliggöra politiska uppfattningar, ideologier och partier.[1][2]

Skalan är ett slags politiskt spektrum där högerpolitik och vänsterpolitik föreställs som idealiserade motpoler.[3] Tanken är sedan att det ska gå att placera ut uppfattningar och samlingar av uppfattningar på kontinuumet mellan dem. En vanligt förekommande kritik mot uppdelningen är att åsikterna som klumpas på respektive sida av skalan saknar idémässig samhörighet[4] vilket gjort att måttet i forskningssammanhang ofta främst används för att tala om politiska identiteter.[3]

När begreppen myntades i Frankrike under 1780-talet betecknade vänster den förändringsvilliga, liberala grupperingen i nationalförsamlingen medan höger betecknade den mer varsamma, konservativa grupperingen.[5] Denna uppdelning lever kvar i vissa länder såsom Danmark och Norge där de liberala partierna heter Venstre (se Venstre (Danmark), Radikale Venstre (Danmark) och Venstre (Norge)). I flera moderna modeller används vänster och höger mer allmänt som benämningar på motsättningar inom ekonomisk politik och särskilt i synen på fördelningspolitik.[1] Dessa modeller inkorporerar ofta ytterligare en dimension såsom gal/tan eller auktoritär/libertariansk för att fånga sociala och kulturella frågor, och således kunna inkorporera exempelvis nationalistiska och gröna idéer som inte har ett naturligt hem i den tidigare skalan.

Bakgrund

Skalan uppstod i Frankrikes nationalförsamling i samband med franska revolutionen år 1789. De radikala som ville förändra samhället mot större jämlikhet (under revolutionens inledningsfas var detta liberalerna och anhängarna av konstitutionell monarki) satt till vänster, medan de som ville bevara det gamla systemet, som innebar privilegier till vissa med hög status såsom adelsmän, satt till höger. Vid den här tidpunkten var de moderna ideologierna inte uppfunna.

Vänster–höger-skalan i Sverige

I Sveriges riksdags plenisal (kammaren) är ledamöterna placerade efter valkrets. I många andra länder sitter dock ledamöterna till vänster eller höger i parlamentet efter partitillhörighet. Klicka på den nedre bilden för en redovisning av vilken valkrets respektive färg avser.

Sedan demokratins genombrott[6] i Sverige under 1900-talets början har vänster–höger-skalan spelat en viktig roll i svensk politik. Skiljelinjen mellan vänster och höger har historiskt ofta gått mellan socialdemokrati kontra borgerlighet, men har vid flera tillfällen sett regeringar efter andra skiljelinjer.[7]

Mellan 85 och 95 procent av de väljare som placerar sig antingen till höger eller till vänster, röstar på motsvarande block i valen. Svenska väljares självbild är att de är åsiktsröstare, i andra hand ideologiröstare: 51 procent av väljarna anger att de i första hand åsiktsröstar, 49 procent anger att de ideologiröstar och 46 procent ser sig själva som röstare på partiernas program.[8]

Väljarnas identifiering

Var svenskar identifierar sig på vänster–höger-skalan har varierat över tid. Mellan 1968 och 1982 identifierade sig fler väljare som vänster än som höger. Den andel som placerade sig själv som "vänster" gick från 43 procent år 1968 till 37 procent 1982, och den andel som såg sig som "höger" varierade mellan 31 procent år 1968 och 36 procent år 1982. Under 1980-talet jämnade det ut sig mellan de två ideologiska lägren. I sju val sedan 1968 har fler identifierat sig med höger än med vänster: 1985, 1991, 1998, 2006, 2010, 2014 och 2018. I valet år 2018 såg sig 43 procent av väljarna som höger och 36 procent som vänster.[9]

Väljarnas uppfattning om partierna

Svenska partiers placering på vänster–höger-skalan 1979–2006, enligt väljarnas bedömning (SCB:s valundersökningar).

Statistiska Centralbyrån har sedan 1979 mätt väljarnas uppfattning om riksdagspartiernas relativa placering på skalan.[8]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] Bäck, Mats & Tommy Möller (2001). Partier och organisationer. Femte upplagan. Stockholm: Norsteds Juridik.
  2. ^ Bobbio, Norberto (2016). Left and Right: The Significance of a Political Distinction. John Wiley & Sons. ISBN 978-1-5095-1412-0. https://books.google.com/books?id=8i7fCwAAQBAJ&q=National+Assembly&pg=PT112. 
  3. ^ [a b] Johan det Martinsson (2023). ”Svenska trender 1986-2022”. Svenska trender (Som-institutet). 
  4. ^ Crispin Sartwell (20 juni 2014). ”The Left-Right Political Spectrum Is Bogus” (på engelska). The Atlantic. https://www.theatlantic.com/politics/archive/2014/06/the-left-right-political-spectrum-is-bogus/373139/. Läst 4 augusti 2023. 
  5. ^ Harrison, Dick (18 februari 2020). ”Kungavänner till höger – så skapades politiska skalan”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/Qo09Lq/hoger-vanster-skalan-har-rotter-i-revolution. Läst 4 augusti 2023. 
  6. ^ demokratins genombrott i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 20 februari 2020.
  7. ^ Sannerstedt, Anders (2015) "Hur extrema är Sverigedemokraterna? Arkiverad 2 juni 2020 hämtat från the Wayback Machine." i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Läst 20 februari 2020.
  8. ^ [a b] SCB (2007). Allmänna valen 2006, Del 4 Arkiverad 12 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Statistiska centralbyrån. ISBN 978-91-618-1411-4
  9. ^ "VALU: Vänster – höger". SVT Nyheter. 9 september 2018. Läst 20 februari 2020.

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Party Left-right-scale Voters Sweden-Big.png
Sveriges politiska partier på höger-vänster-skalan enligt väljarna, 1979-2006
Riksdagen Efter Valkretsar 2018-2022.svg
Författare/Upphovsman: Avopeas, Licens: CC BY 2.5
Valkretsarnas platser i Riksdagen
 
Stockholms kommuns valkrets
 
Stockholms läns valkrets
 
Uppsala läns valkrets
 
Södermanlands läns valkrets
 
Östergötlands läns valkrets
 
Jönköpings läns valkrets
 
Kronobergs läns valkrets
 
Kalmar läns valkrets
 
Gotlands läns valkrets
 
Blekinge läns valkrets
 
Malmö kommuns valkrets
 
Skåne läns västra valkrets valkrets
 
Skåne läns södra valkrets
 
Skåne läns norra och östra valkrets
 
Hallands läns valkrets
 
Göteborgs kommuns valkrets
 
Västra Götalands läns västra valkrets
 
Västra Götalands läns norra valkrets
 
Västra Götalands läns södra valkrets
 
Västra Götalands läns östra valkrets
 
Värmlands läns valkrets
 
Örebro läns valkrets
 
Västmanlands läns valkrets
 
Dalarnas läns valkrets
 
Gävleborgs läns valkrets
 
Västernorrlands läns valkrets
 
Jämtlands läns valkrets
 
Västerbottens läns valkrets
 
Norrbottens läns valkrets
European Parliament composition by political groups.svg
Political groups of the European Parliament in the Louise Weiss building:
 
Group of the European People's Party (Christian Democrats) (EPP)
 
Group of the Progressive Alliance of Socialists and Democrats in the European Parliament (S&D)
 
Patriots for Europe Group (PfE)
 
European Conservatives and Reformists Group (ECR)
 
Renew Europe Group (Renew)
 
Group of the Greens/European Free Alliance (Greens/EFA)
 
The Left Group in the European Parliament (Left)
 
Europe of Sovereign Nations Group (ESN)
 
Non-Inscrits (NI)
Riksdag assembly hall 2006.jpg
Författare/Upphovsman: Self-taken., Licens: CC BY-SA 3.0
The assembly hall of the Riksdag (the national parliament of Sweden).