Högås socken

Högås socken Socken
Högås kyrka
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Härad	Lane härad
Kommun	Uddevalla kommun
Bildad	medeltiden
Area	19 kvadratkilometer
Upphov till	Högås landskommun Högås församling
Motsvarar	Högås distrikt
Tingslag	Sunnervikens tingslag (1917-08-25–) Lane tingslag (–1917-08-24)
Karta
Högås sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater	58°19′50″N 11°40′39″Ö / 58.33055556°N 11.6775°Ö / 58.33055556; 11.6775
Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod	1557
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds- portalen	Högås distrikt
Redigera Wikidata

Högås socken i Bohuslän ingick i Lane härad, ingår sedan 1971 i Uddevalla kommun och motsvarar från 2016 Högås distrikt.

Socknens areal är 19,35 kvadratkilometer, varav land 19,11.^[1] År 2000 fanns här 746 invånare.^[2] Orten Lanesund samt kyrkbyn Högås med sockenkyrkan Högås kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Högås socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Högås församling och för de borgerliga frågorna bildades Högås landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Skredsviks landskommun som 1971 uppgick i Uddevalla kommun.^[2] Församlingen uppgick 2010 i Bokenäsets församling.^[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Högås, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000. Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Lane härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Lane kompani.^[4]

Geografi och natur

Högås socken ligger väster om Uddevalla på södra Bokenäset med Havstensfjorden och dess vik Svälte kil i sydost. Socknens har odlingsbygd vid fjorden och i dalar som omges av branta bergshöjder.^[5][1][6]

I sydöstra delen av socknen finns Havstensklippan med utsikt över Havstensfjorden och här finns dessutom vad som länge ansågs vara Europas största jättegryta, 8 meter i diameter.

Över den smalaste delen av Havstensfjorden, Nötesund, finns Nötesundsbron. På den går länsväg 160 som går från halvön Vindön på Orust till Sundsandvik.

Havstensfjorden är också socknens enda naturreservat. Det delas med Herrestads socken och ingår i EU-nätverket Natura 2000.

Fornlämningar

Boplatser och en dös från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns ett gravfält samt storhögen Granhoge hög.^[5][7][8][6]

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 311 1810 till 592 1840 då den var som störst under 1800-talet. Folkmängden sjönk sen till 560 1860 och steg därpå till 584 1880. Därefter sjönk den på nytt till 403 1950 och 1960 då den var som lägst under 1900-talet varpå den steg till 676 1990.^[9]

Namnet

Namnet skrevs 1388 Haukaas(e) och kommer från kyrkplatsen. Efterleden innehåller ås och syftar på en sådan som löper genom bygden. Förleden innehåller troligen hök, 'hög, kulle' syftande på höjden där kyrkan är belägen.^[10]

Referenser

Vidare läsning

• Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. sid. 219-222. Libris 417491. https://runeberg.org/aehbhob/2/0221.html 

Externa länkar

• Arkiv relaterade till Högås socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
• Föremål från Högås socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
• Fornlämningar, Statens historiska museum: Högås socken
• Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Högås socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
• Högås socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
• Högås socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
• Skredsviks, Herrestads och Högås hembygdsförening