1969 införlivades i köpingen: Norra Frosta landskommun, en del ur Sösdala landskommun (Tjörnarp) och delar ur Snogeröds landskommun (Bosjökloster och Gudmuntorp). Höörs kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Höörs köping.[6]
Kommunen ingick från bildandet till 2002 i Eslövs domsaga och ingår sedan 2002 i Lunds domsaga.[7]
Geografi
Topografi och hydrografi
Landskapet i kommunen karaktäriseras av att området är en "gränsbygd mellan den baltiska sköldens urberg i norr med näringsfattiga och sura gnejs- och granitbergarter och de näringsrika kalk- och lerrika sedimentära bergarterna i kommunens södra del". Ringsjön(Östra och Västra Ringsjön) skiljer dessa områden åt. Norra delen av kommunen domineras av barrskog medan lövskog, åker- och betesmarker förekommer i södra delen. Lokalt finns en näringsrik jordart med många botaniska rariteter vilken kan härledas till underliggande rester av vulkaner, huvudsakligen bildade under jura (för cirka 170 miljoner år sedan). De stora mängder grus och sand som avsattes under isavsmältningen har på vissa ställen bildat rullstensåsar, så som vid Lösjön nära Munkarp, som klätts med en omväxlande vegetation och rester av ett ålderdomligt jordbrukslandskap, och Äskeröd. I kommunen finns talrika stengärdsgårdar som vittnar om en betydande odlarmöda.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Höörs kommun
Hela riket
Bebyggelse (8,8 %)
Skog (53,6 %)
Öppen myrmark (1,0 %)
Jordbruksmark (29,8 %)
Övrig mark (6,8 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2022 fanns 17 naturreservat i Höörs kommun varav ett är kommunalt – Tegeldammarna/Lergravarna.[10] Naturreservatet Rövarekulan består av en ravin som bildades när inlandsisen smälte för 14 000 år sedan och genom området flyter Braån. Området har fått sitt namn efter en sägen som menar att rövare härjade i dalen och överföll resande.[11]Prästbonnaskogen består delvis av 150 år gammal lövskog med döda eller döende träd, vilket är orsaken till den rika förekomsten av trädlevande svampar.[12] Andra naturreservat i kommunen är till exempel Allarps bjär, Dagstorp och Frostavallen-Ullstorp.
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar – Höörs församling och Ringsjö församling (ligger även i Eslövs kommun)
I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av offentlig och privat service- och tjänstenäring. Endast sex procent av kommunens arbetstillfällen återfanns inom den av små företag dominerande tillverkningsindustrin. Kommunen har över tid blivit känd för sina konferensanläggningar, exempelvis Stiftsgården Åkersberg. Bosjö Kloster är en annan typ av anläggning och rymmer både restaurang och museum. Bosjö Kloster anordnar årligen ett flertal återkommande evenemang.[8]
Det kommunala bostadsföretag Höörs Fastighets AB, HFAB, har ca cirka 400 lägenheter i kommunen [21]
Infrastruktur
Transporter
Europaväg 22 genomkorsar kommunens södra del. Även riksväg 17 går genom södra delen av kommunen. Riksväg 13 genomkorsar kommunens centrala del från öst till väst medan riksväg 23 går genom kommunen från söder till norr.[8]
År 1858 anlades södra stambanan, med flera stationer i kommunen. Sedan 2014 finns två stationer i kommunen, Höörs station och Tjörnarps station. Före 2014 hade Tjörnarps station varit stängd i 35 år.[22]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 17 428 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 139:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Höörs kommun 1970–2020[23]
I området kring Ringsjöbygden har flera utgrävningar och forskning kring fornlämningar gjorts, medan den norra delen av kommunen är väldigt lite arkeologiskt utforskad. I framförallt Höör finns fornlämningar från järnåldern.[24]
Kommunsymboler
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält en kvarnsten av silver och däröver en ginstam av silver belagd med tre röda lågor.
Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Höörs köping 1949. Lågorna i det övre hörnet syftar på namnet (offerplats) kvarnstenen om att sådana tillverkats i trakten. Efter kommunombildningen registrerades vapnet på nytt i PRV 1974. Inga konkurrerande vapen fanns i de övriga ingående enheterna.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X
Circle frame.svg A transparent circle on a light-colored background (hex color code#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.