Härnösands kommun
| Härnösands kommun Kommun | |
 | |
| Slogan | Älskade Härnösand |
|---|---|
 (c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0 Härnösands kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Ångermanland |
| Län | Västernorrlands län |
| Centralort | Härnösand |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 24 590 ()[2] |
| Areal | 1 938,8 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 1 058,27 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 880,53 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 23,24 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 62°38′00″N 17°56′00″Ö / 62.633333333333°N 17.933333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Ångermanlands domkrets (–) Härnösands domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2403[4] |
| Anställda | 2 575 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2280[6] |
| GeoNames | 2707682 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Härnösands kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Härnösand som även är länets residensstad.
Kraftigt kuperad morän som är klädd med granskog dominerar västra Härnösand. Där når höjderna ofta når över högsta kustlinjen. Utmed Mjällåns dalgång finns västra delens enda större öppna områden. De delar längst i öst, vilket inkluderar de stora öarna Härnön och Hemsön, är en landhöjningskust. Där växer gles hällmarkstallskog på kalspolade höjder. Sedan gammalt är centralorten Härnösand regionens administrativa och kulturella centrum, vilket speglas i kommunens näringslivsstruktur. Av kommunens arbetstillfällen fanns, i början av 2020-talet, 80 procent inom tjänstenäringarna.
Från det att kommunen bildades 1971 fram till mitten av 1990-talet var invånarantalet stabilt, därefter har befolkningstrenden varit negativ fram till 2010 då invånarantalet började öka. Länge har den politiska ledningen vacklat mellan blocken i Härnösand. Mandatperioderna 2018–2022 och 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Hemsö, Häggdånger, Härnö, Högsjö, Stigsjö, Säbrå och Viksjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Härnösands stad som 1863 bildade en stadskommun. År 1873 införlivades Härnö landskommun i staden
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Säbrå av de tidigare kommunerna Hemsö, Häggdånger, Stigsjö, Säbrå och Viksjö medan Härnösands stad och Högsjö landskommun förblev oförändrade.
1969 införlivades Säbrå och Högsjö landskommuner i staden. Härnösands kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Härnösands stad.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 25 februari 2002 i Härnösands domsaga och ingår sen dess i Ångermanlands domsaga.[8]
Geografi
Kommunen är belägen i sydöstra delen av landskapet Ångermanland med Bottenhavet i öster. Från nordväst mot sydöst rinner Ångermanälven genom kommunen som i sydväst gränsar till Timrå kommun, i nordväst till Sollefteå kommun samt i norr till Kramfors kommun, alla i Västernorrlands län.
Topografi och hydrografi
Berggrunden består primärt av gnejs med partier av granit och diabas. Landskapet präglas av två sprickbildningar; en nordväst–sydöstlig sprickbildning som Brunnesjöns och Långsjöns sjösystem följer och en nord–sydlig. Den senare följs av Mjällån och sunden innanför Härnön och Hemsön. Kraftigt kuperad morän som är klädd med granskog dominerar västra Härnösand. Där når höjderna ofta når över högsta kustlinjen. Utmed Mjällåns dalgång finns västra delens enda större öppna områden, där ån skurit sig ned i finkorniga sediment. Västanåfallet ligger i ett biflöde till Mjällån drygt 3 km söder om Viksjö. De delar längst i öst, vilket inkluderar de stora öarna Härnön och Hemsön, är en landhöjningskust. Där växer gles hällmarkstallskog på de kalspolade höjderna. Kustens landskap växlar mellan branta klippor, klapperstensfält och sandstränder. Vid Härnöklubb finns flera vackert uteroderade strandgrottor.[9] Andra öar är exempelvis Lungön.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
| Härnösands kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2022 fanns 17 naturreservat i Härnösands kommun Av dessa var tre även klassade som Natura 2000-områden och ett som kulturmiljö.[11] Det första reservatet som bildades av kommunen var Gådeåbergsbrännen som skyddades 2010. Området drabbades av en skogsbrand 2006 som tog tre veckor att släcka. Branden medförde att en mångfald av olika vedinsekter sökte sig dit. Dessa lockade i sin tur en variation av fågelarter, däribland tretåig hackspett och gärdsmyg.[12] Ett annat exempel på naturreservat i kommunen är Vårdkasmalen. Det utgörs av ett sluttande och terrasserat klapperfält som bildades för cirka 7 500 år sedan. Reservatet bildades 1979 och förvaltas av Länsstyrelsen i Västernorrlands län.[13]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Hemsö, Häggdångers, Härnösands domkyrkoförsamling, Högsjö, Stigsjö, Säbrå och Viksjö församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i sju distrikt:[14] Hemsö, Häggdånger, Härnösands domkyrkodistrikt, Högsjö, Stigsjö, Säbrå och Viksjö.
Tätorter
År 2020 bodde 79 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det tre tätorter i Härnösand kommun:[16]
| Tätort | Befolkning |
|---|---|
| Härnösand | 18 508 |
| Älandsbro | 917 |
| Ramvik | 415 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
Styre
Länge har den politiska ledningen vacklat mellan blocken i Härnösand. Åren 1976–1982 var Centerpartiet innehavare av kommunalrådsposten, därefter tog Socialdemokraterna över. Vid 1985 års val blev det åter borgerlig majoritet, och Centerpartiet installerade sig igen på kommunalrådsposten. År 1988 svängde det ännu en gång och Socialdemokraterna återfick makten. I valet 1991 fick de borgerliga majoritet, och Centerpartiet tillsatte åter posten som kommunstyrelsens ordförande. De behöll makten även under mandatperioden 1994–1998.
Åren 1998–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, med Sig-Britt Ahl (S) som kommunalråd från 2002. Mandatperioden 2006–2010 styrdes kommunen av Alliansen i koalition med Sjukvårdspartiet. Anders Gäfvert (M) var då kommunstyrelsens ordförande.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet återtog makten 2010 och tillsatte Fred Nilsson (S) som kommunalråd. De behöll makten även under mandatperioden 2014–2018.[17] Den 1 augusti 2018 blev Andreas Sjölander (S) kommunstyrelsens ordförande.
I valet 2018 tappade Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet flera mandat och förlorade därmed majoriteten i kommunfullmäktige. Efter förhandlingar bildades en ny styrande majoritet, Kvartetten, bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.[18] Samma koalition fortsätter styra mandatperioden 2022–2026.[19]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[20] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Göran Norlander |
| Förste vice ordförande | S | Monica Fahlén |
| Andre vice ordförande | M | Kristoffer Bodin |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | SJVP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 22 | 13 | 5 | 1 | 6 |
| 49 | 88,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 22 | 16 | 3 | 1 | 5 |
| 49 | 92,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 21 | 17 | 3 | 1 | 5 |
| 49 | 92,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 21 | 15 | 2 | 1 | 7 |
| 49 | 91,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 22 | 2 | 13 | 1 | 1 | 8 |
| 49 | 91,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 20 | 2 | 11 | 4 | 1 | 9 |
| 49 | 89,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 21 | 3 | 10 | 4 | 1 | 7 |
| 49 | 85,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 18 | 2 | 2 | 8 | 4 | 3 | 10 |
| 49 | 85,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 3 | 18 | 3 | 6 | 7 | 3 | 1 | 8 |
| 49 | 86,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 18 | 3 | 7 | 5 | 2 | 2 | 7 |
| 49 | 79,95 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 20 | 3 | 4 | 6 | 4 | 2 | 5 |
| 49 | 77,13 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 17 | 3 | 6 | 7 | 3 | 2 | 8 |
| 49 | 79,72 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 18 | 3 | 1 | 3 | 4 | 2 | 1 | 8 |
| 43 | 81,59 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 3 | 19 | 5 | 3 | 3 | 2 | 1 | 7 |
| 43 | 83,29 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 4 | 14 | 3 | 5 | 5 | 2 | 2 | 8 |
| 43 | 85,29 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 3 | 17 | 3 | 6 | 4 | 1 | 2 | 7 |
| 43 | 85,18 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Andreas Sjölander |
| Förste vice ordförande | V | Ingrid Nilsson |
| Andre vice ordförande | C | Christina Lindberg |
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Arbetslivsnämnden | KD | Sverker Ågren | S | Nina Skyttberg |
| Samhällsnämnden | MP | Knapp Britta Thyr | S | Magnus Oskarsson |
| Skolnämnden | S | Monica Fällström | V | Åke Hamrin |
| Socialnämnden | S | Krister Fagerström McCarty | V | Birgitta Alevård |
| Valnämnden | S | Sig-Britt Ahl | MP | Kersti Östensson |
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Sedan gammalt är centralorten Härnösand regionens administrativa och kulturella centrum, vilket speglas i kommunens näringslivsstruktur.[9]
Av kommunens arbetstillfällen fanns, i början av 2020-talet, 80 procent inom tjänstenäringarna, medan tillverkningsindustrin stod för knappt fem procent. Förutom kommunen själva återfanns de större arbetsgivarna Region Västernorrland med bland annat Härnösands sjukhus och staten. Även delar av Mittuniversitetet finns i kommunen.[9]
Industri
Bland tidiga industrier i området hittas Kempe-familjens varv "Nya varvet", detta lades dock ner 1860. Samma år startades Hernösands Ångsågs Aktiebolag som verkade fram till 1926. År 1862 öppnades Hernö Bryggeri som hade verksamhet fram till 1973 då bryggeriet stängde.[21]
År 1903 etablerade sig den finska cigarettillverkaren Strengberg i området som nu utgör kommunen.[22] Nästa stora industrietablering var 1967 då den amerikanska grafitindustrin amerikanska Great Lakes Carbon (GLC) öppnade.[23]
Tjänster
År 1788 öppnade det gamla lasarettet i Härnösand.[23] Länsstyrelsen flyttade in i Landstatshuset vid Nybrogatan 1910. Vanföreanstalten i Härnösand öppnade 1931. År 1942 förlades kustartilleridetachementet i Härnösand.[22] Administrationen vid lasarettet utökades och 1967 började ett nytt kanslihus byggas. 10 år senare öppnades en ny högskola i kommunen. Efter en ombyggnad av gamla Vanföreanstalten förlades Landsarkivet i Härnösand där.[23]
Infrastruktur
Transporter
Från söder mot norr genomkorsas kommunen av E4. Länsväg 331 sträcker sig i nord-sydlig riktning i kommunens västra delar. År 1997 invigdes Högakustenbron. Kommunen har gjort stora satsningar på kollektivtrafik och anses vara den första kommunen i Sverige med en helt fossilfri fordonsflotta för allmänna kommunikationer.
Den 12 december 1893 stod kommunens första järnväg klar, sträckan Härnösand–Sollefteå.[21] År 1925 stod även järnvägen Härnösand–Njurunda klar.[22] Det dröjde dock till 1958 innan första elektriskt drivna tågsetet kom till Härnösand.[23] Sträckan Härnösand–Sollefteå (Ådalsbanan) trafikeras numer av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regionaltåg mellan Sundsvall och Umeå.
År 1855 var kanalbygget mellan Norra och Södra sundet färdigt.[21] Djuphamnen uppfördes åren 1935–1936.[22]
Utbildning
Sedan grundandet av Härnösands gymnasium har lärandet stått i centrum för staden, som idag bland annat utbildar elever vid Kapellsbergs musikskola och Mittuniversitetet.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 24 590 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 108:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Härnösands kommun 1970–2020[24] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 26 953 | |||
| 1975 | 27 051 | |||
| 1980 | 27 756 | |||
| 1985 | 27 338 | |||
| 1990 | 27 446 | |||
| 1995 | 27 326 | |||
| 2000 | 25 493 | |||
| 2005 | 25 227 | |||
| 2010 | 24 611 | |||
| 2015 | 25 066 | |||
| 2020 | 25 114 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 153, eller 12,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 24 755 den 31 december 2014).[25]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Härnösands kommun 24 755 personer. Av dessa var 2 746 personer (11,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[26]
| Födelseland[26] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 22 009 |
| 2 | Afrika: Övriga länder | 501 |
| 3 |  Syrien | 326 |
| 4 |  Finland | 285 |
| 5 | Asien: Övriga länder | 250 |
| 6 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 207 |
| 7 |  Afghanistan | 163 |
| 8 |  Somalia | 144 |
| 9 |  Irak | 136 |
| 10 |  Iran | 95 |
| 11 | Europa utom EU: Övriga länder | 94 |
| 12 |  Norge | 83 |
| 13 |  Thailand | 80 |
| 14 |  Tyskland | 61 |
| 15 | Nordamerika | 55 |
| 15 |  Polen | 55 |
| 17 | Sydamerika | 52 |
| 18 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 36 |
| 19 |  Kina | 34 |
| 20 |  Bosnien och Hercegovina | 23 |
| 21 |  Danmark | 23 |
| 22 |  Turkiet | 13 |
| 23 |  Sovjetunionen | 11 |
| 24 | Okänt födelseland | 8 |
| 25 |  Island | 6 |
| 26 | Oceanien | 5 |
Kultur
Kulturarv
År 2022 fanns nio byggnadsminnen i kommunen. Bland dessa Hemsö fästning,[27] en av "Sveriges viktigaste kustförsvarsanläggningar under Kalla Kriget". Fästningen bemannades med 320 personer[28] och var i militär drift fram till 1987. Den stängdes slutgiltigt 1989. Hemsö fästning är beläget på Storråberget, i ett område som i århundraden varit av stor strategisk betydelse för landets försvar.[29] Ett annat exempel på byggnadsminnen är Före detta landsarkivet och Gamla landstatshuset.[27]
Kommunvapen
Blasonering: I silverfält en svart bäver med en svart gädda i munnen.
Redan i Härnösands stads privilegiebrev från 1586 fastställdes av kung Johan III att dess sigill skall bestå av "en Suart bäffuer medh en giedda i munnen". Någon motivering gavs inte till valet av vapen, men bävern var ett vanligt djur i trakten och fisk var en viktig resurs.[30] År 1931 fastställdes vapnen för staden av Kungl Maj:t. Efter kommunbildningen fanns tre vapen, förutom stadens även Högsjös och Säbrås. Den nya kommunen valde den namngivande enhetens vapen. Detta registrerades dock inte i PRV förrän 1989.
Högsjö landskommun
(1963–1968)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Säbrå landskommun
(1952–1968)
Se även
- Personer med anknytning till Härnösands kommun
Källor
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
- ^ [a b c] ”Härnösand - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A4rn%C3%B6sand-(kommun-ingress). Läst 10 november 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 12 november 2022.
- ^ ”Gådeåbergsbrännan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/gadeabergsbrannan.html. Läst 12 november 2022.
- ^ ”Vårdkasmalen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/vardkasmalen.html. Läst 12 november 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2280&id2=null. Läst 11 november 2022.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 11 november 2022.
- ^ Nedlund, Evelina; Alamaa, Håkan (15 september 2014). ”S och MP vinnare i Härnösand”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/s-och-mp-vinnare-i-harnosand. Läst 10 november 2022.
- ^ Ragnehag, Pierre (7 november 2018). ”Efter rekordväntan – styre klart i Härnösand”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/efter-rekordvantan-styre-klart-i-harnosand. Läst 10 november 2022.
- ^ Västernorrland, P4 (10 oktober 2022). ”Inget nytt styre i Härnösand – samma koalition fortsätter”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/inget-nytt-styre-i-harnosand-samma-koalition-fortsatter. Läst 10 november 2022.
- ^ ”Kommunfullmäktiges presidium 2022-2026”. Härnösands kommun. https://harnosand.tromanpublik.se/organisation/ab440f57-fa8b-4fc5-bd0d-ff51c1cd7992. Läst 19 juni 2024.
- ^ [a b c] ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2482&id2=null. Läst 24 augusti 2022.
- ^ [a b c d] ”1900-1950”. harnosand.se. https://harnosand.se/kommun--styrning/kommunfakta/harnosands-historia/1900-1950.html. Läst 10 november 2022.
- ^ [a b c d] ”1950-2000”. harnosand.se. https://harnosand.se/kommun--styrning/kommunfakta/harnosands-historia/1950-2000.html. Läst 10 november 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
- ^ [a b] ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 11 november 2022.
- ^ ”Hemsö Fästning”. Höga Kusten. https://www.hogakusten.com/sv/hemso-fastning. Läst 11 november 2022.
- ^ ”Hemsö fästning”. SFV. Statens fastighetsverk (SFV). https://www.sfv.se/vara-fastigheter/sok/sverige/vasternorrlands-lan/hemso-fastning/. Läst 11 november 2022.
- ^ Örjan Öberg, "399 år sedan bävern kom till Härnösand [...] men den hämtades från Medelpad" i Bävernytt nr 32, 2005.”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811140646/http://www.harnoforskare.se/bafvernytt_032/bn_032.pdf. Läst 13 augusti 2011. s. 1, 21–23
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Härnösands kommun.
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union..svg)
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: Digital file by the National Archives of Finland, Licens: CC BY 4.0
Högsjö landskommuns vapen 1963–1968.
Författare/Upphovsman: Hans Lindqvist, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Marmelad
, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]