Häckvicker
| Häckvicker Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ärtordningen Fabales |
| Familj | Ärtväxter Fabaceae |
| Släkte | Vickersläktet Vicia |
| Art | Häckvicker V. sepium |
| Vetenskapligt namn | |
| § Vicia sepium | |
| Auktor | Linné |
 | |
Häckvicker (Vicia sepium) är en flerårig ört tillhörande familjen ärtväxter.
Bladen är parbladigt sammansatta med 4 till 8 småblad och längst ut finns ett klänge. Varje småblad har en tydlig mittnerv. Arten blommar från juli till augusti. Den har 2 till 5 stycken blommor som är mellan 12 och 15 millimeter stora och som förekommer i varierande toner mellan violett, rosalila och blålila. Frukten utgörs av en, 20 till 30 millimeter lång, kal balja innehållandes 3 till 10 frö, som blir svart när den torkar.
Häckvicker växer ofta på relativt mager gräsmark, i häckar samt längs vägrenar.[1] Den klänger normalt på annan vegeration.
Kan möjligtvis blandas ihop med kråkvicker. Arterna skiljs åt genom att kråkvicker har mindre, mörkgrönare småblad och fler småblad per bladskaft. Dessutom har häckvicker färre blommor och ofta en något rödare variant av den violetta färgen.
Utbredning
Arten förekommer främst i Central- och Västeuropa, södra Norge, södra Sverige och södra Finland. Glest föredelade populationer hittas på Balkanhalvön, i Kaukasus och fram till Kazakstan. Häckvicker växer i låglandet och i bergstrakter upp till 2200 meter över havet.[1]
Underarter och varieteter
Arten är mångformig och ibland urskiljs två underarter. Dessa erkänns dock inte alltid.
- Sydhäckvicker (subsp. sepium) - har uddspetsigt, äggformade småblad.
- Nordhäckvicker (subsp. montana) - har smalare, avlånga blad och blommor som är mindre och blekare.
Genetik
Häckvicker har totalt 14 kromosomer.
Artens namn
Artepitetet sepium kommer ifrån latinets sæpes som betyder häck, och åsyftar växtplatsen.
Synonymer
- Vicia basilei Sennen & Mauricio1
Hot
För beståndet är inga hot kända. Hela populationen bedöms som stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser
- ^ [a b c d] Maxted, N. & McFarlane, D. 2010 Vicia sepium . Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 9 juli 2024.
Källor
- Den nya nordiska floran. Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Wahlström & Widstrand 2003. ISBN 91-46-17584-9.
- Svensk flora: Fanerogamer och ormbunksväxter (28 upplagan). Th. O. B. N. Krok och S. Almquist. Liber 2001. ISBN 91-47-04992-8.
- Den virtuella floran: Häckvick
Se även
Externa länkar
- Häckvicker i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Häckvicker.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Ivar Leidus, Licens: CC BY-SA 3.0
Bush Vetch (Vicia sepium). Alvar in Keila, Estonia.