Håkan Röde

För författaren som skrev under pseudonymen, se Ossian Håkansson
Håkan Röde
Den så kallade Håkanstenen med runskrift om kung Håkan, Sveriges första egna regentkälla
Regeringstid1070-talet
FöreträdareAnund Gårdske
EfterträdareInge den äldre

Håkan Röde var svensk kung cirka 1070–1079. I Västgötalagens kungalängd står att Håkan Röde var född och begravd i Levene i Västergötland. Han ska enligt traditionen ha gett namn åt gården Håkantorp i denna bygd.

Håkan i olika källor

Förutom tillägget till äldre västgötalagen är den främsta källan till kunskap om Håkan Adam av Bremens krönika. De två källorna placerar dock honom på olika platser i den svenska kungalängden: enligt den med Håkan samtidige Adam av Bremen ska Håkan ha efterträtt en Anund Gårdske, som regerade efter Halsten, medan den senare västgötalagen placerar honom mellan Emund Slemme och Halsten. Enligt Adam ska Håkon ha gift sig med "den unge Olavs moder"[1], vilket troligen syftar på modern till Olav Kyrre, men om det var hans mor Tora Torbergsdatter eller hans styvmor Elisabeth framgår inte av Adams latin och övriga källor är för osäkra för att avgöra frågan.

Osäkra källor

En annan möjlig källa är den skadade runstenen Håkanstenen vid Hovgården på Adelsö i Mälaren. Stenen restes av Tolir, bryte över Roden, och hans hustru Gyla. Texten på runstenen lyder:

”Tyd du runorna! Rätt lät Tolir, bryte i Roden, rista dem åt konungen. Tolir och Gyla lät rista (dessa runor) båda makarna efter sig till minnesvård ... Håkon bjöd rista.„
– Håkanstenen

Det är första gången som ordet "konung" och ett kunganamn är dokumenterat i en inhemsk svensk källa.[2] Denne Håkon kan ha varit Håkan Röde.

Dessutom nämns i ett brev från påven Gregorius VII riktat till kung Inge den äldre en kung "A" som denne ska ha regerat tillsammans med. De båda uppmanas införa tionde och kallas reges wisigothorum ("västgötarnas kungar", men egentligen 'visigoternas kungar'). Denne "A" tolkas vanligen som Inges bror Halsten, men kan möjligen syfta på Håkan.[3]

Tolkningar av källäget

Håkan Röde placeras i regentlängden vanligen mellan Anund och Inge den äldre, i enlighet med den samtida Adam av Bremen.[4][5][6] Kungliga hovstaterna tar dock överhuvudtaget inte upp honom i sin regentlängd.[7] Dick Harrison menar också i Sveriges historia att Västgötalagens kronologi ger ett "förvirrat intryck".[8]

Adolf Schück föreslog att han kan ha varit samma person som Blot-Sven,[9] en teori som inte påträffas i övriga sekundärkällor som behandlar honom.

Referenser

Noter

  1. ^ Adam av Bremen, bok 3, 84 (sid. 194–195)
  2. ^ Lagerqvist & Åberg (2004), sid. 11
  3. ^ Inge i Nationalencyklopedin
  4. ^ Andersson & Amurén (2003), sid. 287
  5. ^ Harrison (2009), sid. 456
  6. ^ Nationalencyklopedin: "Sverige"
  7. ^ ”Sveriges regenter under 1000 år”. Kungliga Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 26 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210126212659/http://www.kungahuset.se/monarkin/monarkinisverige/sverigesregenter.4.7c4768101a4e888378000948.html. Läst 15 november 2012. 
  8. ^ Harrison (2009), sid. 124
  9. ^ Adolf Schück, Saga och sed Kungl. Gustav Adolf Akademien, Uppsala 1957 s. 16

Källor

  • Adam av Bremen (1984). Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar. Stockholm: Proprius. Libris 7604979. ISBN 91-7118-447-3 
  • Andersson, Lars M.; Amurén, Lena (2003). Sveriges historia i årtal. Lund: Historiska media. ISBN 91-89442-71-7 
  • Harrison, Dick (2009). Sveriges historia: 600-1350. Stockholm: Norstedts. ISBN 978-91-1-302377-9 
  • Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN 91-87064-43-X
  • Nationalencyklopedin Multimedia. 2000 

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Hovgarden runsten 2008a.JPG
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
11th century rune stone mentioning King Hacon Red (Håkan Röde) of Sweden. Swedish: Hovgården på Adelsön, runsten nr U11, "Håkanstenen", kung Håkan röde nämns