Härjedalens kommun
| Härjedalens kommun Kommun | |
 Kommunhuset | |
| Slogan | Härliga Härjedalen |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Härjedalens landskapsvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Härjedalen Hälsingland Dalarna |
| Län | Jämtlands län |
| Centralort | Sveg |
| Inrättad | 1 januari 1974 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 10 194 ()[1] |
| Areal | 11 859,91 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 11 283,97 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 575,94 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 0,90 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 62°02′00″N 14°21′00″Ö / 62.033333333333°N 14.35°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Östersunds domkrets (–) Svegs domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2510[3] |
| Anställda | 1 425 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2361 |
| GeoNames | 2707737 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Härjedalens kommun är en kommun i Jämtlands län. Delar av landskapen Härjedalen, Hälsingland, Dalarna och Jämtland ingår i kommunen. Centralort är Sveg.
Härjedalens kommun är en av Sveriges till ytan största kommuner. Dess gränser motsvarar i stort sett landskapet Härjedalen, förutom Ljungdalen och Storsjö samt Helags och Flatruet som ligger i Bergs kommun. Ytan är till stor del präglad av fjällen. Ungefär 80 procent ligger högre än 500 meter över havet. Sedan 1930-talet har kommunen vuxit till ett av de främsta turistområdena i Norden och därmed har turismen också blivit kommunens viktigaste näring. De främsta turistområdena är Vemdalen, Lofsdalen och västra Härjedalen.
Efter en befolkningstopp under 1950-talet har befolkningstrenden, med undantag för några enstaka år, varit negativ. Socialdemokraterna dominerade den lokala politiken fram till 2016 då kommunstyrelsen inte längre beviljades ansvarsfrihet. Därefter har kommunen styrts av borgerliga koalitioner eller blocköverskridande koalitioner.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna Hede (en del), Lillhärdal, Linsell, Sveg, Tännäs, Vemdalen, Ytterhogdal, Älvros och Överhogdal. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
År 1895 bröts en del ut ur Hede landskommun för att bilda Storsjö landskommun (numera en del av Bergs kommun) och år 1925 bröts Ängersjö landskommun ut ur Ytterhogdals landskommun.
Svegsmons municipalsamhälle inrättades 31 december 1908 i Svegs landskommun och upplöstes vid årsskiftet 1936/1937 då Svegs köping bildades.
Vid Kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Hede landskommun (genom sammanslagning av de tidigare landskommunerna Hede och Vemdalen), Hogdals landskommun (av Ytterhogdal, Ängersjö och Överhogdal) och Svegs landskommun (av Linsell, Sveg och Älvros) medan Lillhärdals landskommun, Tännäs landskommun och Svegs köping förblev oförändrade. 1967 uppgick dock Svegs landskommun i Svegs köping.
Vid kommunreformen 1971 bildades kommunerna Hede, Hogdal, Lillhärdal, Tännäs och Sveg av motsvarande landskommuner och Svegs kommun från Svegs köping. Härjedalens kommun bildades 1974 genom sammanläggning av dessa kommuner.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 17 maj 2004 i Svegs domsaga och ingår sen dess i Östersunds domsaga.[6]
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[7], kommunnamnet på sydsamiska är Herjedaelien tjïelte.[8]
Geografi
Topografi och hydrografi
Härjedalens kommun har en yta på 11 400 kvadratkilometer och är därmed en av Sveriges till ytan största kommuner. Dess gränser motsvarar i stort sett landskapet Härjedalen.[9] Ytan är till stor del präglad av fjällen; ungefär 80 procent ligger högre än 500 meter över havet. Mellan fjällen finns många dalstråk vilka varit viktiga för både bebyggelse och näringsliv. Den dominerande dalgången är Ljusnandalen som löper i nordväst–sydöstlig längdriktning. I nordvästra delen av kommunen finns fjällkedjans högfjällszon, en väl avgränsad topografisk region. Ett brett förfjällsområde vidtar längre österut med berg som Sonfjället och Vemdalsfjällen. I sydöst övergår landskapet i en bergkullslätt med berg som höjer sig 200–300 meter över dalbottnarna. Områdets största sjö Rogen hittas i sydväst tillsammans med ett stort antal småsjöar och svärmar av moränryggar.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
| Härjedalens kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Klimat
Avståndet till Bottenhavet är relativt stort samtidigt som inflödet av mild atlantluft försvåras av fjällområdena i väster. Detta ger kommunen ett utpräglat kontinentklimat med kalla vintrar; medeltemperaturen för januari är –9 °C till –12 °C, medan sommaren är relativt varm; juli har 14–15 °C. De högre delarna har dock lägre medeltemperatur under sommaren, 10 °C. Större delen av kommunen har en nederbörd på 500–600 mm per år, medan högfjällen får 700–1 200 mm.[10]
Naturskydd
I kommunen finns nationalparken Sonfjället som även är klassat som Natura 2000-område. Nationalparken bildades 1909 och var då en av de första europeiska nationalparkerna. Området utökades 1989 till att omfatta 104 km². Bland djur hittas där exempelvis björn, lämmel, ren och älg, men också fågelarter som ljungpipare, ripa, fjällvråk, kungsörn och lodjur.[12]
År 2022 fanns 30 naturreservat i Härjedalens kommun. Bland dessa hittas Telebäckdalen, Sveduberget och Västansjöbrännan.[13]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Hedebygdens (ligger även i Bergs kommun), Svegsbygden, Tännäs-Ljusnedals och Ytterhogdal, Överhogdal och Ängersjö.
Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt:[14]
Tätorter
År 2020 bodde 65,5 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det nio tätorter i Härjedalens kommun:[16]
I tabellen nedan presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2020. Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Sveg | 2 509 |
| 2 | Funäsdalen | 1 054 |
| 3 | Hede | 762 |
| 4 | Vemdalen | 622 |
| 5 | Ytterhogdal | 461 |
| 6 | Ulvkälla | 390 |
| 7 | Lillhärdal | 354 |
| 8 | Norr-Hede | 225 |
| 9 | Bruksvallarna/Våålleh | 225 |
Styre och politik
Styre
Socialdemokraterna har sedan kommunens bildande haft en dominerande ställning. 1991 förlorade man den egna majoriteten och fick stöd hos Vänsterpartiet. 1994 fick man egen majoritet igen men förlorade den återigen 1998, då det lokala partiet Folkets Röst - Vox Humana kom in i kommunfullmäktige. Socialdemokraterna fortsatte dock styra, men i koalition med Vänsterpartiet. Mandatperioden 2002–2006 fortsatte samma koalition att styra. Valet 2006 ledde dock till en blocköverskridande koalitionen där de röda partierna gick samman med Centerpartiet och Folkpartiet för ett gemensamt styre.
Dessa fortsatte det gemensamma arbetet även mandatperioden 2010–2014 och samlade då 25 av 39 mandat. Efter valet 2014 bildades en ny styrande koalition, denna gång mellan de röda partierna och det lokala partiet Vox Humana. Partierna saknade majoritet i fullmäktige men fick majoritet i kommunstyrelsen.[17]
Vox humana lämnade dock det gemensamma arbetet i slutet av 2015 men Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fortsatte styra. Under försommaren 2016 beviljades inte kommunstyrelsen ansvarsfrihet, vilket främst berodde på ett stort budgetunderskott hos framförallt socialförvaltningen. Därför upplöstes styret. Därefter bildade Centerparitet, Moderaterna och Liberalerna ett nytt minoritetsstyre. Mandatperioden 2018–2022 bildades ett majoritetsstyre mellan Centerpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna. Dessa samlade 21 av 31 mandat.[18]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Pernilla Heijdenbeck-Persson |
| Förste vice ordförande | C | Gunnar Hedin |
| Andre vice ordförande | V | Åke Remén |
Mandatfördelning 1973–2022
Vid kommunvalet 2002 åkte Miljöpartiet ut ur kommunfullmäktige. Härjedalens kommun har hyst flera små lokala partier.
| Valår | V | S | MP | FRK | SD | ÖVR | HP | VH | LPo | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1973 | 2 | 25 | 5 | 11 | 3 | 3 |
| 49 | 85,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 25 | 3 | 12 | 3 | 1 | 3 |
| 49 | 87,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 26 | 3 | 10 | 3 | 1 | 4 |
| 49 | 86,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 28 | 3 | 8 | 2 | 1 | 5 |
| 49 | 86,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 28 | 2 | 8 | 3 | 6 |
| 49 | 85,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 27 | 2 | 2 | 8 | 3 | 5 |
| 49 | 80,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 24 | 2 | 3 | 7 | 3 | 1 | 7 |
| 49 | 81,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 3 | 28 | 3 | 2 | 6 | 2 | 5 |
| 49 | 81,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 23 | 2 | 5 | 5 | 2 | 2 | 5 |
| 49 | 76,00 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 23 | 5 | 6 | 3 | 2 | 5 |
| 49 | 73,19 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 21 | 2 | 7 | 6 | 2 | 1 | 7 |
| 49 | 76,06 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 16 | 3 | 4 | 5 | 2 | 1 | 6 |
| 39 | 78,60 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 15 | 3 | 3 | 2 | 7 | 1 | 6 |
| 39 | 80,84 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 10 | 2 | 1 | 3 | 7 | 1 | 1 | 4 |
| 31 | 81,44 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 8 | 4 | 2 | 3 | 4 | 2 | 1 | 5 |
| 31 | 79,48 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Anders Häggkvist |
| Vice ordförande | S | Lars-Gunnar Nordlander |
Övriga nämnder
Från och med årsskiftet 2018-2019 har Härjedalens kommun gått från egna nämnder till utskott under kommunstyrelsen. Miljö- och byggnämnden är gemensam med Bergs kommun.[19]
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Miljö- och byggnämnden, Härjedalen-Bergs kommuner | M | Thomas Wiklund | ||
| Valnämnden | S | Christer Nordqvist | C | Sebastian Hedin |
Vänorter
- Leżajsk[20]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Kommunen har sedan 1930-talet vuxit till ett av de främsta turistområdena i Norden. Därmed har turismen också blivit kommunens viktigaste näring. De främsta turistområdena är Vemdalen, Lofsdalen och västra Härjedalen. Turistnäringen bedrivs genom samverkan mellan framför allt kommunen och olika turistorganisationer. Förutom turismen har även skogsbruket under lång tid varit betydelsefull näring, men den största delen förädlas utanför kommunen. I början av 2020-talet svarade tillverkningsindustrin för sju procent av arbetstillfällena med företag som ArcelorMittal Construction AB.[21] År 2020 var kommunens största privata arbetsgivare callcenterföretaget Sykes Sweden AB med 175 anställda. Den största arbetsgivaren var dock kommunen själv med 990 årsarbetare.[22]
I kommunen finns de tre samebyarna Mittådalen, Ruvthen sijte och Handölsdalen. År 2022 hade dessa tre samebyar totalt 16 000 renar.[23]
Infrastruktur
Transporter
Vägarna E45 och Riksväg 84 går genom kommunen. Den enda järnvägen är Inlandsbanan. Den har godstrafik, mest med timmer och torv samt turisttrafik på sommaren. Det finns en flygplats i kommunen, Härjedalen Sveg Airport. För orter i den västra delen av kommunen är det närmare till Røros flygplats.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 10 194 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 214:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Härjedalens kommun 1810–2020[24]>[25] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1810 | 4 874 | |||
| 1850 | 7 399 | |||
| 1900 | 12 309 | |||
| 1950 | 16 080 | |||
| 1960 | 15 417 | |||
| 1968 | 12 991 | |||
| 1975 | 13 015 | |||
| 1980 | 13 096 | |||
| 1985 | 12 724 | |||
| 1990 | 12 491 | |||
| 1995 | 12 109 | |||
| 2000 | 11 415 | |||
| 2005 | 10 889 | |||
| 2010 | 10 454 | |||
| 2015 | 10 262 | |||
| 2020 | 10 070 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 986, eller 9,64 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 224 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 574, eller 5,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 289 den 31 december 2002).[26]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Härjedalens kommun 10 224 personer. Av dessa var 898 personer (8,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[27]
| Födelseland[27] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 9 326 |
| 2 |  Norge | 111 |
| 3 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 100 |
| 4 |  Finland | 92 |
| 5 | Afrika: Övriga länder | 83 |
| 6 | Asien: Övriga länder | 82 |
| 7 |  Thailand | 74 |
| 8 |  Syrien | 48 |
| 8 |  Turkiet | 48 |
| 10 |  Tyskland | 42 |
| 11 |  Afghanistan | 38 |
| 12 |  Polen | 34 |
| 13 |  Danmark | 26 |
| 14 | Nordamerika | 20 |
| 15 |  Irak | 19 |
| 16 | Europa utom EU: Övriga länder | 18 |
| 16 | Sydamerika | 18 |
| 18 |  Somalia | 15 |
| 19 |  Iran | 10 |
| 20 |  Kina | 6 |
| 21 |  Island | 3 |
| 21 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 3 |
| 21 | Oceanien | 3 |
| 24 |  Bosnien och Hercegovina | 2 |
| 24 | Okänt födelseland | 2 |
| 26 |  Sovjetunionen | 1 |
Kultur
Kulturarv
I naturreservatet Hamrafjället finns ett flertal fornlämningar från främst järnåldern. Exempelvis hittas där gravhögar från år 800 till år 1050 e.Kr. men också ett två kilometer långt fångstgropssystem.[28] Ett annat reservat som inkluderar kulturhistoriska värden är Henvålen och då framförallt den ena av två hemman, Lövkläppen och Henvålen, från sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Hemmanet Lövkläppen har ett särskilt historiskt och kulturellt värde och har därför förklarats som riksintresse för kulturmiljövården.[29]
Kommunvapen
Härjedalens kommun har egentligen inget eget vapen utan använder Härjedalens landskapsvapen. Eftersom det vapen som används av kommunen är identiskt med landskapsvapnet har det inte kunnat registreras för kommunen hos Patent- och registreringsverket.
Svegs köping liksom även Tännäs landskommun hade vapen vars giltighet upphörde 1974 när de båda blev en del av den nybildade Härjedalens kommun. Även Linsells landskommun, som lades samman med Svegs landskommun 1952, hade ett vapen.
Se även
- Personer med anknytning till Härjedalens kommun
Källor
Noter
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Svegs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
- ^ Enligt kommunens webbplats
- ^ förutom Ljungdalen, Storsjö, Helags och Flatruet som ligger i Bergs kommun. ”Turistinformation”. www.herjedalen.se. https://www.herjedalen.se/uppleva-och-gora/turistinformation.html. Läst 29 september 2022.
- ^ [a b] ”Naturlandskap och kulturlandskap - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A4rjedalen/naturlandskap-och-kulturlandskap. Läst 29 september 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Sonfjället”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/sonfjallet.html. Läst 27 september 2022.
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/sok.html. Läst 27 september 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2361&id2=null. Läst 28 september 2022.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 28 september 2022.
- ^ ”Vem styr - Härjedalen”. web.archive.org. 2 april 2015. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402122858/http://www.herjedalen.se/kommunalservice/politikdialog/vemstyr.4.49f66bd711c6b6d655a80003152.html. Läst 26 september 2022.
- ^ ”Blocköverskridande styre i Härjedalen”. SVT Nyheter. 29 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/styre-i-harjedalen. Läst 26 september 2022.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190527151638/http://kommun.herjedalen.se/omkommunen/politikdialog/styrelserochnamnder.4.8013a7115842b16fe87a0ab.html. Läst 27 maj 2019.
- ^ ”Kommunnyttan nr 7/årgång 2, oktober 2009.”. Arkiverad från originalet den 19 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180319151054/http://kommun.herjedalen.se/download/18.40fea712436d408e08000887/1444667257583/KNyttan-okt-web.pdf. Läst 18 mars 2018.
- ^ ”Härjedalen - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A4rjedalen-(ingress-kommun-j%C3%A4mtlands-l%C3%A4n-z-l%C3%A4n). Läst 25 september 2022.
- ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 25 september 2022.
- ^ ”Samer och samebyar”. www.herjedalen.se. Arkiverad från originalet den 25 september 2022. https://web.archive.org/web/20220925200645/https://www.herjedalen.se/samiskt-forvaltningsomrade/samer-och-samebyar.html. Läst 25 september 2022.
- ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=5d45658d-0953-463a-a6fa-69877b0e3c53.
- ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ ”Hamrafjället”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/hamrafjallet.html. Läst 27 september 2022.
- ^ ”Henvålen”. Länsstyrelsen i Jämtlands län. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/henvalen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a88b&sv.12.382c024b1800285d5863a88b.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&facilities=&sort=none. Läst 27 september 2022.
Externa länkar
- Härjedalens kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Härjedalens kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nina antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0
selbst fotografiert, Juli 1997
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Författare/Upphovsman: Alexander Ek, Licens: CC BY-SA 3.0
Sett från torget, Fjällvägen
Författare/Upphovsman: Jonny Hansson, Licens: CC BY-SA 3.0
Vattenfall i närheten av Tännäs, Härjedalen, Jämtlands län
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Härjedalen Municipality in Jämtland County
- Designd by me, based on Image:Jämtland County.png
