Gymnasium (Sverige)

Denna artikel handlar om svenska gymnasier före 1971. För den nutida skolformen i Sverige, se Gymnasieskola. För etymologi och om gymnasieskolor i olika delar av världen, se Gymnasium.

Gymnasium var en sekundärutbildning som fanns i Sverige från 1600-talets början och fram till 1971, då den reformerades till gymnasieskola genom Lgy 70, som slog samman gymnasiet med fackskola och yrkesskola.^[1]

De första svenska gymnasierna öppnade i stiftsstäderna genom att bredda de gamla domskolornas program. Det äldsta gymnasiet i Sverige, Rudbeckianska gymnasiet i Västerås , instiftades år 1623 av biskopen Johannes Rudbeckius.^[1] I Finland, som var svenskt fram till 1809, startades ett gymnasium 1641 i Viborg. ^[2] I Skåne under det danska väldet inrättades ett gymnasium i Malmö 1529, dock avvecklat 1537, och ett i Lund 1620, som omvandlades 1668 till Lunds universitet.^[2] Vidare i Sverige inrättades gymnasier i Strängnäs 1626, Linköping 1627, Åbo 1628 som dock omvandlades till universitet 1640, och Tallinn 1631. I Stockholm startades det första gymnasiet 1640. Gymnasiet flyttades dock till Gävle då man ansåg gymnasiet som överflödigt eftersom man saknade elever. I Göteborg saknades istället lärare och undervisningen kom inte igång förrän 1648. Skaras gymnasium går tillbaka till 1641, Växjös 1643 och Härnösands 1648. Stockholms nya gymnasium invigdes 1821.^[2]

Den första skolordningen som inför gymnasiestudier i Sverige härstammar från 1649. Gymnasiet försvann i 1856 års skolreform då de slogs samman med elementarläroverken. Dessa fanns i Sverige mellan 1849 och 1878, varefter de ersattes av de högre allmänna läroverken. Dessa var en beteckning på gymnasier där man avlade studentexamen. Under denna period växte privata och enskilda läroverk fram som kunde erbjuda studentexamen, som Lundsberg, Fjellstedtska skolan, Lunds privata elementarskola, Sigtunastiftelsens Humanitära läroverk och Solbacka läroverk.

Under perioden 1905 till 1972 benämndes många av de skolor med de frivilliga skolformerna realskola och gymnasium läroverk.

Med Lgy 65 kom de tidigare separat organiserade fackgymnasierna att integreras i det allmänna gymnasiet som fick 5 linjer: Humanistisk, Samhällsvetenskaplig, Ekonomisk, Naturvetenskaplig och Teknisk.

Fram till 1970 års läroplan för gymnasieskolan - Lgy 70 - var gymnasium (gymnasiet) den teoretiska sekundärutbildningen i Sverige. Gymnasiets lärokurs var delad på två bildningslinjer, latinlinjen (latingymnasium) och reallinjen (realgymnasium), vilka omfattade tre eller fyra ettåriga klasser, så kallade "ringar". Gymnasiestudierna avslutades då normalt med studentexamen, en examen som i Sverige anordnades sista gången 1968^[3].

Gymnasielinje kallades den svenska gymnasieskolans olika inriktningar åren 1927–1991. Före 1966, och under större delen av 1900-talet var det svenska systemet för teoretisk (studieförberedande) utbildning följande:

• Allmänt gymnasium
  • Latinlinjen
    • Helklassisk eller Halvklassisk gren
  • Reallinjen
    • Matematisk eller Biologisk gren
  • Allmänna linjen (infördes under 1950-talet)
    • Nyspråklig eller Social gren
• Handelsgymnasium
• Tekniskt gymnasium

Än i dag finns denna indelning till det yttre kvar på många större gymnasieskolorter i Sverige. Exempel: Ett tidigare tekniskt gymnasium som numera är gymnasieskola har ofta eller oftast tekniska program, medan ett tidigare allmänt gymnasium på samma ort ger de program som inte innefattar mer resurskrävande yrkesinriktade ämnen.

Från 1955 till 1966 fanns statliga så kallade försöksgymnasier, som i första hand var avsedd för manliga och kvinnliga elever som genomgått enhetsskolans klass 9g (hälften av eleverna tillhörde då denna kategori), men även för elever med realexamen. Senare kommunaliserades försöksgymnasierna.^[4]

År 1971 sammanslogs skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola i Sverige till gymnasieskola.

• 
  Hersby gymnasium.
• 
  Nya Elementar.
• 
  Schillerska gymnasiet.
• 
  Åsö gymnasium.

• Gymnasieskola
• Gymnasium
• Läroverk och realskolor i Sverige

• ”Västertorps gymnasium, Övriga anmärkningar”. Archives portal europe. http://www.archivesportaleurope.net/ead-display/-/ead/pl/aicode/SE-SSA/type/fa/id/SE_SLASH_SSA_SLASH_1290A/page/1. Läst 28 februari 2016.