Gyllenmärs

Gyllenmärs
UrsprungKinds härad, Västergötland
StamfarBengt Knutsson
Adlad1586
FramståendeBröms Gyllenmärs
Besläktade ätterUggla, Lillie af Aspenäs, Hand, Lilliesparre af Fylleskog
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1627
GradAdlig ätt nr 131
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1679
SvärdssidanBröms Gyllenmärs
Gyllenmärs i Keysers vapenbok från 1650.

Gyllenmärs var en svensk adlig ätt. Ätten adlades 1586 av Johan III[1] och introducerades på riddarhuset 1627 med ättnummer 131.[2]

Historik

Enligt Elgenstierna är släktens genealogi, som icke kunnat kontrolleras, ytterst osäker.[2] Ättens stamfader var Bengt Knutsson till Högalid i Ambjörnarps socken och Lagmanshaga i Ljungsarps socken.[2] Dennes sonsons sonson Olof Andersson, till Lagmanshaga och Borrarp, född på 1540-talet.[2] Han tjänte till sjöss och kallades av somliga amiral. Han adlades 1586-10-27 av kung Johan III. Han avled 1638, "några och nittio år gammal".[2] I ett brev daterat 1630-11-27 säger han sig vara en gammal man på 104 år, som litet ser och intet hörer.[2] Gift efter 1575 med Kerstin Bröms, i äktenskapet fick dem två döttrar och en son.[2]

Sonen Bröms Gyllenmärs till Borrarp introducerades 1627 med namnet Gyllenmärs under nr 103, vilket sedan ändrades till nr 131.[2] Fänrik vid Västgöta kavalleriregemente 1632–1634. Bevistade riksdagarna 1627, 32, 40, 42, 44, 57 och 60. Han var gift med Maria Lillie af Aspenäs.[2] Han avled 1679 på Karsbo i Dalstorps socken och begraven i Dalstorps kyrka, där hans vapen uppsattes.[2] Han är känd genom sin visbok som utgivits från trycket 1885–1887 av Svenska litteratursällskapet.[2]

Kända medlemmar av ätten

Se även

Källor

Noter

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Gyllenmärs.jpg
Vapen för den svenska adelsätten Gyllenmärs (nr 131).
Gyllenmärs i Keysers vapenbok.jpg
Vapen för den svenska adelsätten Gyllenmärs (nr 131), i Keysers vapenbok från 1650.