Gyllencistikola

	Gyllencistikola; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Cistikolor; Cisticolidae
Släkte	Cisticola
Art	Gyllencistikola; C. exilis
Vetenskapligt namn
	§ Cisticola exilis
Auktor	(Vigors & Horsfield, 1827)
Synonymer
	Rödkronad grässångare

Gyllencistikola^[2] (Cisticola exilis) är en asiatisk och australisk tätting i familjen cistikolor med vid utbredning från Himalaya till Australien.^[3]

Utseende

Gyllencistikolan är en liten (9–11,5 cm) cistikola med streckad ovansida och kort, rundad stjärt under häckningstid (medellång vintertid). Den är lik grässångaren (C. juncidis), men hane i häckningsdräkt har karakteristiskt ostreckad hjässa. Utanför häckningstid skiljs den från grässångaren genom typiskt ostreckat rostfärgad nacke, rostfärgat ögonbrynsstreck och likaså rostfärgade halssidor. Vidare är stjärten helmörk bortsett från smala beigefärgade spetsar (grässångaren har ljusare stjärt med tydligare, vit stjärtspets).^[4]

Utbredning och systematik

Gyllencistikola är en av bara två arter i släktet som förekommer i Asien och den enda i Australien. Den delas in i tolv underarter med följande utbredning:^[3]

Cisticola exilis tytleri – Nepal till nordöstra Indien, norra Myanmar och sydvästra Kina (Yunnan)
Cisticola exilis erythrocephalus – södra Indien (södra Mysuru, västra Tamil Nadu och Kerala)
Cisticola exilis equicaudatus – östra Burma till centrala Thailand, Kambodja och södra Vietnam
Cisticola exilis courtoisi – sydöstra Kina (sydöstra Yunnan till södra Hunan, Jiangxi och Fujian)
Cisticola exilis volitans – Taiwan
Cisticola exilis semirufus – Filippinerna och på Suluöarna
Cisticola exilis rusticus – Sulawesi och södra Moluckerna
Cisticola exilis lineocapilla – Java, Bali, Små Sundaöarna och norra Australien (Northern Territory)
Cisticola exilis diminutus – Nya Guinea Salomonöarna och Torressundöarna
Cisticola exilis polionotus – Bismarckarkipelagen
Cisticola exilis alexandrae – norra Australien (Pilbararegionen till Mackenzie River, Queensland)
Cisticola exilis exilis – östra Australien (centrala Queensland till södra Victoria och näraliggande South Australia)

Familjetillhörighet

Cistikolorna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.^[5] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Cisticolidae.

Status och hot

Arten har ett mycket stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig.^[6]

Namn

Cistikola är en försvenskning av det vetenskapliga släktesnamnet Cisticola som betyder "cistroslevande".^[7]

Bildgalleri

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Cisticola exilis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
^ Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.
^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör gyllencistikola.
Bilder & media
Wikispecies har information om Cisticola exilis.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Cisticola exilis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[5] Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

[6] Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.

[7] James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler