Gustav von Bunge
Gustav von Bunge | |
Född | 7 januari 1844 (g.s.)[1] Tartu |
---|---|
Död | 5 november 1920[1][2][3] (76 år) Basel, Schweiz |
Begravd | Wolfgottesacker |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Schweiz |
Utbildad vid | Tartu universitet Leipzigs universitet |
Sysselsättning | Nutritionist, fysiolog |
Arbetsgivare | Universität Basel |
Föräldrar | Alexander von Bunge |
Släktingar | Alexander Bunge (syskon) |
Redigera Wikidata |
Gustav von Bunge, född 19 januari 1844 i Dorpat, död 5 november 1920 i Basel, var en rysk (balttysk) läkare; son till Alexander von Bunge.
Gustav von Bunge blev 1882 docent i fysiologi i Dorpat, 1885 professor i Basel, och är framför allt känd genom sina fysiologiskt-kemiska arbeten, i vidare kretsar genom sin kamp mot alkoholismen. Han var anhängare av neovitalismen.
Bibliografi i urval
- Lehrbuch der physiologischen und pathologischen Chemie (1887, fjärde upplagan 1898)
- Die Alkoholfrage (1887, flera senare upplagor, även på svenska)
Källor
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6jt3hk1, omnämnd som: Gustav von Bunge, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Académie nationale de médecine, Académie nationale de médecine-ID: 548, omnämnd som: Gustav Bunge, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- Bunge, Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- Svensk uppslagsbok, Lund 1930
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.