Gustav Park

Gustav Park
Född9 mars 1886[1][2]
Arjeplogs församling[2], Sverige
Död9 mars 1968[1][2] (82 år)
Uppsala domkyrkoförsamling[2], Sverige
Medborgare iSverige[2]
Utbildad vidFjellstedtska skolan, [1]
Uppsala universitet[1]
SysselsättningPräst
Befattning
Komminister, Arvidsjaurs församling (1920–1927)[1]
Kyrkoherde, Stensele församling (1927–1955)[1]
Chefredaktör, Samefolket (1940–1960)[1]
Ordförande, Svenska Samernas Riksförbund (1950–1960)[1]
Redigera Wikidata

Gustav Lars Larsson Park, född den 9 mars 1886 i Adolfström, död den 9 mars 1968, var en samisk präst i Svenska kyrkan och samepolitiskt aktiv.

Biografi

Gustav Park på sin 60-årsdag (9 mars 1946.)

Gustav Park var son till Lars Larsson Park och Greta Kajsa Mårtensdotter, båda aktiva renskötare inom det som nu kallas för Svaipa sameby. Han fick sin grundläggande skolgång vid Racksunds missionsskola. Åren 1908 och 1919 studerade han i Uppsala, först för att ta studenten och därefter för att läsa till präst. Han prästvigdes 1920 och fick därefter sin första tjänst i Glommersträsk. Från och med 1927 var han kyrkoherde i Stensele där han arbetade fram till sin pensionering 1955.[3]

Under sin studietid blev Gustav Park samepolitiskt aktiv. Han var starkt kritisk mot det dåvarande lappskoleväsendet med undervisning i skolkåtor, liksom mot det lappfogdeväsende där samerna sattes under förmyndare. Han var en mycket stridbar debattör som kallades för lapparnas Mussolini av landshövdingen i Norrbotten, August Bernhard Gärde, men samernas Gandhi av den lika samepolitiskt aktive Torkel Tomasson. Tillsammans med Karin Stenberg tog han initiativ till Samernas folkhögskola, som startade i Sorsele 1942. Han var aktiv i grundandet av Riksförbundet Same Ätnam 1945. När Svenska Samernas Riksförbund konstituerades 1950 blev Gustav Park dess självskrivne ordförande, en post som han innehade till 1960.[3]

Bibliografi

  • 1934 – Stenseles kyrkas historia 1824-1934[4]

Artiklar (urval)

  • Samefolkets Egen Tidning
    • 1919 – Hushållskåtorna - en dödsstöt mot sameh[5]
    • 1923 – Kyrkoherde Vilh. Montell 60 år : en samernas välgörare[6]
    • 1924 – General G. Uggla död[7]
    • 1924 – De från Karesuando utflyttade sames renskötsel - ett svårlöst problem[8]

Källor

  1. ^ [a b c d e f g h] Gustav L L Park, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8044, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, omnämnd som: Larsson Park, Gustav Lars, läst: 1 juli 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sámiid riikkasearvi: Samernas riksförbund : 1950-2000 : en pigg femtioåring. Sápmi, 0281-4226. Umeå: Samernas riksförb. (SSR). 2000. Libris 3148077 
  4. ^ Park, Gustav (1934). Stenseles kyrkas historia 1824-1934. Stensele: G. Park. Libris 602914 
  5. ^ Park, Gustav (1919). ”Hushållskåtorna - en dödsstöt mot sameh”. Samefolkets Egen Tidning 1919:1,: sid. 2.  Libris 8849790
  6. ^ Park, Gustav (1923). ”Kyrkoherde Vilh. Montell 60 år: en samernas välgörare”. Samefolkets Egen Tidning 1923:3,: sid. 21.  Libris 8863000
  7. ^ Park, Gustav (1924). ”General G. Uggla död”. Samefolkets Egen Tidning 1924:1,: sid. 7 : ill..  Libris 8863312
  8. ^ Park, Gustav (1924). ”De från Karesuando utflyttade sames renskötsel - ett svårlöst problem”. Samefolkets Egen Tidning 1924:4,: sid. 29-30.  Libris 8865010

Externa länkar


Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Camera-photo.svg
Camera icon
Sweden politic personality icon.svg
Författare/Upphovsman: Ju gatsu mikka, Licens: CC0
Icon for stubs about swedish politic personality
Gustav Park.jpg
Författare/Upphovsman: Krystal.Wolfe, Licens: CC0
Ett familjefoto av Gustav Park på hans 60-års dag (9 mars 1946). Framtagen av Margareta Asplund.
Gustav Park Sami priest.jpg
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY 4.0
Gustav Park var en samisk präst som kämpade hårt för samernas rättigheter.

Sedan lång tid tillbaka har samerna diskriminerats av staten. I början 1900-talet började samerna organisera sig för att kämpa för sina rättigheter och tillvarata sina intressen.

Fotografiet finns i borgmästare Carl Lindhagens arkiv. Carl Lindhagen var en av dem som vände sig mot diskrimineringen och engagerade sig starkt för samernas rättigheter.