Gustav Jäger (konstnär)

Gustav Jäger
Porträt Gustav Jaeger, gezeichnet von Carl Koch, Rom 4. Mai 1837.jpg
Född12 juli 1808[1][2] ​eller ​12 juni 1808[3]
Leipzig
Död19 april 1871[1][2][3]
Leipzig
MedborgarskapTyskland
Utbildad vidHochschule für Bildende Künste Dresden
Akademie der Bildenden Künste München
SysselsättningMålare[3], tecknare[3], illustratör[3]
Redigera Wikidata

Gustav Jäger, född den 12 juli 1808 i Leipzig, död där den 19 april 1871, var en tysk målare.

Bileam med ängeln, målning av Gustav Jäger.

Jäger studerade i sin födelsestad, i Dresden, München och Rom. Från 1837 målade han i slottet i München fresker efter utkast av Schnorr. År 1847 kallades han till direktor för konstakademien i Leipzig. Hans främsta monumentalverk är väggmålningarna i Herderrummet i Weimars slott (1848).

Han målade dessutom religiösa oljetavlor, som Moses bön under slaget (1835), Jesu gravläggning (1838), Mose begravs av änglar (liksom den föregående i Leipzigs museum), Synderskan vid Jesu fötter (1850) och Den heliga Katarinas testamente (1855, Dresdengalleriet).

Hans teckningar till Cottas bibel räknas till det bästa, som 1800-talets tyska konst i denna riktning åstadkommit. Jäger var en stillsam karaktär, som levde i sina ideala drömmar, svärmiskt och innerligt tillgiven romantiken och. dess ledare.

Källor

  1. ^ [a b] Gustav Jäger, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 41532, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Gustav Jäger, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00093549, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 149766, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Gustav Jaeger Bileam Engel.jpg
Bileam und der Engel (4. Mose = Numeri 22-24)
Porträt Gustav Jaeger, gezeichnet von Carl Koch, Rom 4. Mai 1837.jpg
Porträt Gustav Jaeger, gezeichnet von Johann Carl Koch, Rom 4. Mai 1837