Gustav Adolf Eriksson Hjert

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Gustav Adolf Eriksson Hjert
Personlig information
Född	5 september 1844 Högsby, Kalmar, Sverige
Död	18 maj 1876 (31 år) Villåttinge, Södermanland, Sverige
Dödsorsak	Halshuggning
Yrke	Kriminell
Föräldrar	Erik Hjert Brita Hemmingsdotter
Åtalad för	Mord och rån
Dömd för	Dömd till döden
Straff	Dödsstraff
Status	Avliden

Gustav Adolf Eriksson Hjert, född den 5 september 1844 i Huseby soldattorp nr 86 i Högsby socken i Kalmar län, död 18 maj 1876 (avrättad), var tillsammans med sin kumpan Konrad Tektor de sista som blev offentligt avrättade i Sverige.

Hjert var son till soldaten Erik Hjert Nilsson (1804–1897) och Brita Hemmingsdotter (1805–1869). Fadern var indelt soldat och besatt soldattorpet vid rote nr 86 Huseby som tillhörde Livkompaniet vid Kalmar regemente.^[1] Huseby ligger numer i den sydöstra delen av Högsby samhälle.

Vid 20 års ålder dömdes Hjert till ett sex månaders fängelse för "första resan stöld". Efter frigivningen ville Hjert ta värvning. Genom att förfalska ett prästbetyg blev han antagen till Svea artilleriregemente. Hjert hade svårt att ta order och följa militär disciplin. Han började åter att stjäla och fick sparken från regementet och tillika åtta månaders straffarbete på Långholmens centralfängelse 1865.

I september 1867 dömdes han för "andra resan stöld" till fem års straffarbete på Långholmen för förfalskning och inbrott. Han skulle ha blivit frigiven 1872, men efter flera rymningsförsök senarelades frigivningen till februari 1874. Under sin tid på Långholmen blev Hjert bekant med Konrad Tector. De planerade under sin tid på Långholmen att råna en postdiligens för att komma över en stor summa pengar så att de sedan kunde emigrera till Amerika. De kom överens om att råna postdiligensen som gick mellan Sparreholm och Eskilstuna när de blev frigivna.

Natten till den 1 augusti 1874 väntade de båda på vagnen. För att tvinga diligensen att stanna hade de stängt en grind. Vagnen kom och kusken, Johan August Larsson, hoppade av för att öppna grinden. Hjert dödade då honom med ett skott. Civilingenjör Herman Upmark som satt i vagnen blev skjuten och dog senare på dagen. Rånarna upptäckte att det var fel vagn de hade stoppat. Vagnen de hade tänkt råna kom strax efter och körde fort därifrån när de såg vad som hade hänt. Tektor och Hjert flydde in i skogen och gav sedan upp försöket att vara postrånare.

Istället försökte de plundra banker utan resultat. Tector föreslog att de skulle åka till Gotland, där hade han varit förut. Han visste om att det fanns flera bra ställen där de kunde stjäla. De reste till Kalmar och därifrån åkte de ångbåt till Visby. När de hade kommit till Gotland startade de en stöldturné. På tretton dagar utförde de 18 inbrott på bondgårdar och i kyrkor. För att ta sig tillbaka till fastlandet stal de en båt i Visby och seglade till Östergötlands skärgård. Planen var att ta sig till Stockholm och därifrån till Göteborg och USA. Polisen var dem dock på spåret och Hjert greps på Liljeholmens järnvägsstation den 5 november 1874 och Tector greps på Södertälje station på samma dag.

Tillsammans med sin kumpan Konrad Petterson Lundqvist Tector dömdes han till döden i september 1875 och den 17 mars 1876 fastställdes dödsdomen på de båda av högsta domstolen. De båda sökte sedan nåd hos kung Oscar II, men nådansökan avslogs. Hjert avrättades på Villåttinge härads avrättningsplats på Lidamon i Lilla Malma socken, nordväst om Malmköping i Södermanland den 18 maj kl 7 år 1876 av skarprättaren Johan Fredrik Hjort. Efter avrättningen samlades ett "större antal preparat" in från Hjerts kropp av en grupp anatomer, som utförde experiment på bland annat hans huvud och ögon. Preparaten hamnade senare i Anatomiska institutet i Uppsalas samlingar, som idag tillhör Gustavianum.^[2]

Uppemot 200 bönder från trakten hade kommenderats ut för att stå i så kallad spetsgård. Det visade sig att omkring 3 000 personer hade samlats till platsen för att beskåda avrättningen av Hjert.

• Konrad Petterson Lundqvist Tector
• Drömmen om Amerika (1976) – Film som skildrar händelserna kring avrättningarna.
• Sann skildring af mördarne Hjerts och Tektors lefnadsäventyr och sista stunder. Af K.R., 32 sidor i PDF, på Stockholmskällan.

• Wikimedia Commons har media som rör Gustav Adolf Eriksson Hjert.
  Bilder & media