Gustav Abjörnsson (sparre)

Gustav Abjörnsson
Personfakta
Först nämnd	1341
Senast nämnd	1359
Död	efter 1359
Släkt
Frälse- eller adelsätt
Far	Abjörn
Mor	NN Matsdotter
Barn	Mats Gustavsson (sparre) var enligt Gillingstam hans son.
Heraldiskt vapen
Gustav Abjörnsson förde en sparre

Gustav Abjörnsson var enligt Hans Gillingstam sannolikt far till riddaren och godsägaren Mats Gustavsson (sparre), vilken 1374 mördade Gottskalk Falkdal (död 1374), biskop i Linköpings stift 1373–1374. ^[1] Hans släkttillhörighet är inte helt utredd, men flera medlemmar av hans närmaste familj är kända.

1341

23 september 1341 säljer Gustav Abjörnssons svåger Knut Sigvidsson till Halstan Petersson sin hustrus Elena Abjörnsdotters arvegods i Frestad, samt giver såsom ersättning för dessa gods och de gods i Halsås, han sålt till sin svåger Gustav Abjörnsson, åt sin hustru sin större och bättre gård i Yxnavalda. Bengt och Gustav Abjörnssöner, Håkan Bardason samt utfärdaren beseglar.^[2]

1348

Bröderna Bengt och Gustav Abjörnsson säljer till Halsten Petersson (båt) sin egendom i Blackstorp och sin kvarn Sjundafors i Flundre härad i Fors socken. Utfärdarna samt Nils Turesson (Bielke), riddare, hans hustru Margareta Mattisdotter, herr Erengisle Sunesson beseglar.^[3]

1359

Den påvliga blybullan vidhänger i hampsnöre på baksidan av ett brev där Gustav Abjörnsson, av historikern Hans Gillingstam anförda fadern till biskopsmördaren Mats Gustavsson (sparre), omnämns när Påve Innocentius VI den 12 december 1359 utfärdar ett brev i Avignon där han underrättar ärkedjäknen vid Linköpings (dom)kyrka om att abboten och konventet i Nydala cistercienskloster i Linköpings stift har klagat vid påvestolen över att Gustav Abjörnsson, Peter i Mörhult (i Svenarums socken) och Klemens Redosven, lekmän från nämnda stift, kränker klostret beträffande vissa gårdar, kvarnar, jordar, ägor, avgälder och andra ting.

Därför befaller påven ärkedjäknen att sammankalla parterna och hålla förhör i målet och avkunna dom, vilken ej kan överklagas.

Om de inkallade vittnena drar sig undan på grund av vänskap, hat eller fruktan skall ärkedjäknen genom kyrkans domsrätt tvinga dem att avge sanningsenligt vittnesmål.^[4]

Gustav Abjörnsson tycks inte ha satt spår i källorna efter 1359, inga skänkta gods till kloster, eller testamenten. Bara de ovan uppräknade släktingarnas öden är kända, samt hans son, riddaren och godsägaren Mats Gustavsson (sparre), vilken 1374 mördade Gottskalk Falkdal (död 1374), biskop i Linköpings stift 1373–1374, vilket möjligen kan ses mot bakgrund av faderns omnämnande av påven Innocentius VI. ^[1]

1363-1364

Nils Turesson (Bielke) (nämnd ovan) dömdes 1363 till landsförvisning, och tillbringade vintern i Visby. I februari 1364 nämns några av kung kung Albrekts fångar, varav väpnaren Clemens Petersson (sparre), (möjligen den ovan nämnde Klemens Redosven?) pantsätter sina gods på Öland till Nils Turesson och med viss ekonomisk hjälp från Torsten Gjurdsson (Oxenstierna) återfår friheten. Samma år, i juli 1364 dömdes Erengisle Sunesson av konung Albrekt att återlämna det gods och de pengar han låtit röva från Lindorm Eskilsson medan Nils Turesson avled året därpå i Åbo under belägring av Åbo slott.

Släktträd upprättat efter den grafiska släkttavla som Hans Gillingstam anger 1952 för Matts Gustavssons familj i utredningen Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden: släkthistoriska studier.^[1]

• Gillingstam, Hans (1952–1953). Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden: släkthistoriska studier. Stockholm: [Almqvist & Wiksell]. Libris 8075012 
• Folkungaätten i Carl Georg Starbäck och Per Olof Bäckström, Berättelser ur svenska historien (1885–1886), Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen.