Gustaf af Ugglas

Gustaf af Ugglas

Tid i befattningen
23 augusti 1867–12 maj 1870
StatsministerLouis De Geer d.ä.
FöreträdareGustaf Lagercrantz
EfterträdareCarl Fredrik Wærn d.y.
Tid i befattningen
1874–1888
FöreträdareGillis Bildt
EfterträdareClaës Gustaf Adolf Tamm
Mandatperiod
1867–1875
ValkretsÖstergötlands län
Mandatperiod
1876–1893
ValkretsStockholms stad
Född14 september 1820
Forsmark, Sverige
Död20 februari 1895 (74 år)
Stockholm, Sverige

Curt Gustaf af Ugglas, född 14 september 1820 i Forsmark, Stockholms län, död 20 februari 1895 i Stockholm, var en svensk friherre, finansminister, överståthållare och riksdagsman.

Biografi

Gustaf af Ugglas studerade vid Uppsala universitet, där han inskrevs 1836, och blev juris utriusque kandidat 1843, samt inträdde 1846 i Svea hovrätt, där han blev adjungerad ledamot 1849, men lämnade redan 1850 statstjänsten. Han ägnade sig sedan åt skötseln av faderns egendomar Lennartsnäs och Öråkers herrgård, vilka efter dennes död 1853 tillföll honom. Han var riksdagsledamot för Ridderskapet och adeln vid ståndsriksdagarna 1850/51–1865/66, var en moderat anhängare av junkerpartiet, övertygad frihandlare och gillad av de liberala, och blev snart en av riddarhusets mer betydande krafter. 1856 blev han konsultativt statsråd, liksom fadern främst tack vare sina parlamentariska meriter, men avgick på grund av bristande förtroende från Karl XV:s sida redan 1858, då han 1858–1867 blev landshövding i Östergötlands län, för vars jordbruk han sedan kom att göra en betydande insats. Han kom dock att fortsätta spela en roll inom politiken. ledamot av Första kammaren 1867–1875 för Östergötlands läns valkrets och 1876–1893 för Stockholms stads valkrets. Där var han bland annat 1867 och 1871–1874 ordförande i bevillningsutskottet och 1873 ordförande i riksgäldsfullmäktige. 1867 blev han på nytt minister, denna gång finansminister, ett ämbete som han dock varken önskat eller visade sig på ett tillfredsställande sätt kunna sköta. Redan 1868 begärde han att få avgå men övertygades av Louis De Geer att stanna kvar. Tillsammans med denne avgick han 1870. 1880 erbjöds af Ugglas att bilda regering men avböjde. Bland hans uppdrag under senare år kan nämnas, att han 1870–1874 var ordförande i styrelsen för Försäkringsaktiebolaget Skandia, 1874–1888 överståthållare i Stockholm, och 1879 blev den förste ordföranden i styrelsen för Stockholms högskola. Ugglas blev 1859 ledamot och 1882 hedersledamot av Lantbruksakademien.[1]

af Ugglas blev kommendör med stora korset av Nordstjärneorden 28 januari 1864.[2] Han blev vidare serafimerriddare 1875 och kommendör av Vasaorden.

af Ugglas var son till statsrådet Pehr Gustaf af Ugglas och bror till greven, riksdagsmannen Ludvig af Ugglas och Theresine Cederström. Han gifte sig 1850 med sin kusin Teresia Ulrika Elisabet Vilhelmina Björnstjerna, dotter till greve Magnus Fredrik Ferdinand Björnstjerna. Han var far till Magnus af Ugglas och Lizinka Dyrssen.

Utmärkelser

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Ugglas, Gustaf af i Svenska män och kvinnor (1955)
  2. ^ Sveriges och Norges stats-kalender för år 1869, [Bihang : utdrag ur Norges statskalender], utgifven efter Kongl. Maj:ts nådigste förordnande af Dess Wetenskaps-Akademi, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1868 s. 524
  3. ^ [a b c d e] ”Af Ugglas nr 105 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Af_Ugglas_nr_105. Läst 28 december 2017. 

Tryckta källor

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 272
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, af Ugglas, Curt Gustaf, 1904–1926.

Vidare läsning

Externa länkar

Sveriges finans-, ekonomi- och budgetministrar
Union och ny konstitution
(1840–1866)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Industrialisering
(1866–1905)
Rekordåren och kalla kriget
(1945–1991)
Bohman · Mundebo · Bohman · Wirtén · Feldt · Engström (tillförordnad) · Larsson
Efter kalla kriget
(1991–)

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
G af ugglas.jpg
Friherre Gustaf af Ugglas
Seraphimerorden ribbon.svg
Författare/Upphovsman: Borodun, Licens: CC BY 3.0
Släpspänne för Serafimerorden.