Gustaf Robert Dahlander

Gustaf Robert Dahlander
Född	7 juni 1834[1][2] Karl Johans församling[2][3][4], Sverige
Död	27 september 1903[1][2] (69 år) Adolf Fredriks församling[1][2], Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen[5] kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Chalmers tekniska högskola
Sysselsättning	Fysiker[1], elektroingenjör[1], fackskolelärare[1]
Arbetsgivare	Chalmers tekniska högskola Kungliga Tekniska högskolan
Barn	Robert Dahlander (f. 1870)
Redigera Wikidata

Gustaf Robert Dahlander, född 7 juni 1834 i Göteborg, död 27 september 1903 i Stockholm, var en svensk ingenjör och fysiker, föreståndare (rektor) för KTH 1890–1902. Dahlander studerade vid Chalmerska slöjdskolan i Göteborg och Skeppsbyggeriinstitutet i Karlskrona och utexaminerades 1852 som skeppsbyggmästare, tog 1856 civilingenjörsexamen vid Högre artilleriläroverket på Marieberg, anställdes samma år som lärare vid Chalmersska slöjdskolan samt utnämndes 1862 till lektor vid Chalmers och 1870 till professor i teoretisk och tillämpad fysik vid Teknologiska institutet. 1860 blev han ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg och 1873 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin. Han blev filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet i samband med jubelfesten 1893.

Såväl i Göteborg som i Stockholm hade Dahlander ett flertal viktiga uppdrag för staten och kommunen. Exempelvis kan nämnas att han som sekreterare, och sedermera även som ledamot, i kommittén för den tekniska undervisningens ordnande (1872–1876) och genom särskilda i samband därmed stående uppdrag bidrog till reorganisationen och utvecklingen av det tekniska undervisningsväsendet i Sverige. Vidare bidrog han till ordnandet an Göteborgs kommunala vattenledningsverk samt till utvecklingen av belysnings- och telefonväsendet i Stockholm. 1883–1902 var Dahlander ledamot och ordförande i styrelsen för Tekniska skolan i Stockholm.

1890–1902 var Dahlander tillförordnad rektor för Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Ur KTH:s utvecklingshistoria under Dahlanders ledning kan nämnas upprättandet av fackskolor för elektroteknik (1901) och skeppsbyggnadskonst, förändrade inträdeskrav, varigenom studentexamen blev obligatorisk för ordinarie elever, inrättandet av fysiskt och elektrotekniskt laboratorium, överflyttning till KTH och utvidgning av Jernkontorets materialprovningsanstalt.

Dahlanders professur omvandlades 1899 på hans eget initiativ från en professur i tillämpad fysik till en prufessor i elektroteknik. Han blev således KTH:s förste professor i ett elektrotekniskt ämne, och räknas därför som grundare av detta område på KTH.^[6]

Som vetenskaplig författare utövade Dahlander en bred verksamhet. I Vetenskapsakademins handlingar, tyska Annalen der Physik und Chemie och andra tidskrifter offentliggjorde han bland annat undersökningar rörande determinantteorin, den geometriska teorin för accelerationen, ljusets diffraktion, den mekaniska värmeteorin, metalltrådars spänstighetskoefficient, kroppars avsvalning i vätskor.

Dahlander ägnade sig även åt dramatiskt författarskap och utgav i tryck femaktstragedien Ingvar (1863), sorgespelet Sjökonungen (1879) och skådespelet En carolin (1880).

1859–1866 var han en av utgivarna av Sveriges första tekniska tidskrift, Tidskrift för teknologi och tillämpad naturlära. Dahlander författade en mängd artiklar i mekanik i Nordisk familjebok under signaturen G. R. D.. Dahlander genomförde åtskilliga resor i utlandet för vetenskapliga och tekniska ändamål, bland annat 1865–1866 som Letterstedtsk stipendiat utsedd av Vetenskapsakademin samt 1873 och 1877 på grund av uppdrag från Sveriges regering.

Far till Robert Dahlander, född 1870.

Bibliografi

• Den minsta qvadratmethoden, särdeles med afseende å dess användande inom fysiken. Göteborg. 1858. Libris 2606548 
• Ingvar : sorgspel i 5 akter. Örebro. 1863. Libris 10943192 
• Om den tekniska undervisningen i några af Europas länder. Göteborg: D. F. Bonnier. 1866. Libris 8207975 
• Lärobok i mekaniken. Göteborg: Bonnier. 1869. Libris 1580070 
• Inledning till maskinläran. 1, Läran om kraftmaskiner. Göteborg: Bonnier. 1870. Libris 2002200 
• Tillämpad värmelära : anteckningar om värmets användande inom tekniken. Stockholm: Beijer. 1873. Libris 1580072 
• Problem och öfningar i fysik. Stockholm: Alb. Bonnier. 1878-1879. Libris 1596317 
• Åtgärder vidtagna i några af Europas länder för konstindustriens befrämjande : reseberättelse. Stockholm: Centraltryckeriet. 1878. Libris 11887489  - Medförfattare Fritz von Dardel.
• Sjökonungen : sorgespel i fem akter. Stockholm. 1879. Libris 1600426 
• En carolin : skådespel i fem akter. Stockholm. 1880. Libris 20914287. http://hdl.handle.net/2077/53257 
• Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar : med särskild hänsyn till de nyaste uppfinningarne. Stockholm: Bonnier. 1882. Libris 1596316 
  • Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar (2., omarb. uppl). Stockholm: Bonnier. 1893. Libris 10229731. https://runeberg.org/grdahlel/ 
• Lärobok i fysik för högre läroverk och för sjelfstudium. Stockholm: Bonnier. 1886. Libris 9837995 
• Elektricitetens nyaste framsteg på teknikens område. Stockholm: Bonnier. 1888. Libris 1622006 
• Elektriciteten : nyaste uppfinningar och forskningar : ett supplement till förf:s förut (år 1893) utg. bok i samma ämne : Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar o. s. v. Med 194 figurer i texten. Stockholm. 1899-1901. Libris 2991485 
• Angående förslaget till Tekniska högskolans utvidgning : (anförande af Högskolans föreståndare vid lärarekollegiets sammanträde den 21 Jan. 1901.). Stockholm. 1901. Libris 2606819 
• P.M. angående Tekniska högskolans organisation, meddelad högskolans styrelse den 27 april 1902. Stockholm. 1902. Libris 2606550 

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Dahlander, Gustaf Robert, 1904–1926.

Noter

Vidare läsning

• Boëthius, Bertil: Gustaf Robert Dahlander i Svenskt biografiskt lexikon (1931)
• Chalmersgestalter: Robert Dahlander

Externa länkar

• Dahlander, Gustaf Robert i Libris