Gustaf Otto Stenbock

Gustaf Otto Stenbock
Gustav Otto Stenbock
Porträtterad av David von Krafft
Titlar
Tidsperiod1651–1685
Tidsperiod1655–1657
FöreträdareJohan Lilliehöök
EfterträdareSimon Grundel-Helmfelt
Tidsperiod1656–1685
Tidsperiod1658–1664
EfterträdareGustaf Persson Banér
Tidsperiod1660–1680
FöreträdareErik Stenbock
EfterträdareCarl Larsson Sparre
Tidsperiod1664–1676
FöreträdareCarl Gustaf Wrangel
EfterträdareSig själv
Tidsperiod1676–1685
FöreträdareSig själv
EfterträdareHans Wachtmeister
Tidsperiod1682−1685
Andra titlarRiksråd, universitetskansler, riksdagsledamot, överkommendant, guvernör, hovjunkare
Militärtjänst
Tjänstetid1631–1685
GradFältmarskalk
Slag/krigTrettioåriga kriget

Torstensonska kriget
Karl X Gustavs polska krig

Karl X Gustavs första danska krig

Karl X Gustavs andra danska krig

Skånska kriget

Personfakta
PersonnamnGustaf Otto Stenbock
Född7 september 1614
Länghems församling, Älvsborgs län, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Död24 september 1685 (71 år)
Stockholm, Sverige
BegravdSträngnäs domkyrka, Södermanlands län, Sverige
Släkt
Frälse- eller adelsättStenbock
SätesgårdHässelbyholm, Södermanland
Torpa, Västergötland
Ulvsunda slott och Huvudsta gård, Uppland
Vapnö slott, Halland
FarGustav Eriksson (Stenbock)
MorBeata Margareta Brahe
Familj
Gift22 juli 1645
Stockholm, Sverige
Make/makaBrita Horn
Gravvård i Strängnäs domkyrka

Gustaf Otto Stenbock, född 7 september 1614 i Torpa stenhus i Västergötland, död 24 september 1685 i Stockholm, var en svensk greve, militär och ämbetsman.

Biografi

Gustaf Otto Stenbock var son till grevinnan Beata Margareta Brahe och riksrådet Gustav Eriksson (Stenbock). Som sjuttonårig gick han ut i det trettioåriga kriget och sårades vid Slaget vid Liepzig 1642. [1]Han utnämndes till riksråd 1652 och fältmarskalk 1656 samt var generalguvernör för Skånska generalguvernementet 1658–64. Han utnämndes sedan av förmyndarregeringen till riksamiral 1664–1676 samt kansler för Lunds universitet 1666–1684.

En kommissorialrätt avsatte Stenbock som riksamiral år 1676, efter att han ansetts ha misslyckas i sitt uppdrag. Reduktionen och förmyndarräfsten drabbade honom hårt. [2]

Stenbock var först gift med friherrinnan Brita Horn af Åminne, och sedan gift med Christina Catharina De la Gardie (1632–1704), som var dotter till Jakob De la Gardie. Med Brita Horn af Åminne fick han barnen Gustaf Stenbock, Christina Catharina Stenbock (1649–1719), Magdalena Catharina Stenbock och Carl Otto Stenbock. Med Christina Catharina fick han barnen Birgitta Stenbock, Beata Margareta Stenbock, Erik Gustaf Stenbock, Jakob Stenbock, Hedvig Eleonora Stenbock (1664-1729), Magnus Stenbock och Charlotta Maria Stenbock.

Stenbock är begravd i det inre av Strängnäs domkyrka.[3]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Englund, Peter (2000). Den oövervinnerlige: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. Atlantis. sid. 305. ISBN 978-91-7486-999-6. Läst 15 februari 2024 
  2. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.
  3. ^ ”Stockholm den 3 May”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 3 maj 1686. 

Vidare läsning

Externa länkar

Företrädare:
Carl Gustaf Wrangel
Sveriges riksamiral
1664–1676
Efterträdare:
Sig själv
Sveriges översteamiral
Företrädare:
Ingen tidigare innehavare
Kansler för Lunds universitet
1666–1684
Efterträdare:
Claes Fleming
Företrädare:
Sig själv
Sveriges riksamiral
Sveriges översteamiral
1676–1685
Efterträdare:
Hans Wachtmeister
Sveriges generalamiral


Media som används på denna webbplats

Gustaf Otto Stenbock.png
Författare/Upphovsman: David von Krafft, Licens: CC BY-SA 4.0
Gustaf Otto Stenbock, porträtt av David von Krafft.
Gustaf Otto Stenbock - Gravmonument.jpg
Författare/Upphovsman: Kigsz, Licens: CC BY-SA 4.0
Gustaf Otto Stenbocks gravmonument i Strängnäs domkyrka.