Gustaf Magnus Armfelt

Gustaf Magnus Armfelt
Gustaf Magnus Armfelt klädd i generalsuniform. Porträtt omkring 1850.
Titlar
Friherre
Tidsperiod	1792–1812
Landshövding i Vasa län
Tidsperiod	1830–1832
Landshövding i Nylands län
Tidsperiod	1832–1847
Greve
Tidsperiod	1812–1856
Utnämnd av	Alexander I av Ryssland
Yrke	Militär
Övrigt arbete	Landshövding Kammarherre Generalmajor
Militärtjänst
I tjänst för	Sverige Tsarryssland
Försvarsgren	Armén
Tjänstetid	1809–1830
Grad	Generalmajor
Slag/krig	Napoleonkrigen
Personfakta
Smeknamn	Gustavovitch
Född	2 april 1792
Död	8 juli 1856
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Armfelt
Sätesgård	Åminne herrgård
Far	generalmajor Gustaf Mauritz Armfelt
Mor	grevinnan Hedvig Ulrika De la Gardie
Släktingar	Alexander Armfelt
Heraldiskt vapen
Friherrliga ätten Armfelts vapen

Gustaf Gustavovitj Magnus Armfelt, född 2 april 1792 i Helsingfors, död 8 juli 1856 i Helsingfors, var en finländsk generallöjtnant, landshövding, senator och greve i släkten Armfelt.^[1]

Armfelts föräldrar var general Gustaf Mauritz Armfelt (1757–1814) och grevinnan Hedvig Ulrika De la Gardie (1761–1832). Han gick i militärskola i Berlin och blev 1809 kornett av den svenska arméns ridsportsvakt. Armfelt avgick dock från den svenska armén, flyttade till Finland och gick 1811 in i den ryska arméns tjänst som underlöjtnant. Från 1812 tjänstgjorde han vid 3:e finska jägarregementet och deltog i kriget mot Napoleon 1812–1815. Armfelt blev löjtnant 1812, underkapten 1813 och kapten 1814. Han avgick från tjänsten 1816 som överstelöjtnant, men återvände till armén redan 1817. Armfelt tjänstgjorde från 1817 till 1819 3. I staben för Viborgbataljonen vid Finska jägarregementet och därefter 1819–1820 som förste adjutant vid finska kårens division vid finska divisionens högkvarter och som sidosadjutant hos kejsaren. Han var då 1. Kommendör för Finlands infanteriregemente 1820–1827 och 2. Kommendör för Finlands precisionsskyttebrigad 1827–1830 fram till dess att finska armén upplöstes. Armfelt befordrades till överste 1819 och generalmajor 1828. Han avgick från armétjänsten som verkligt statsråd 1830.^[1]

Armfelt var landshövding i Vasa län 1830–1832 och landshövding i Nylands län 1832–1847. Han blev kammarherre vid kejserliga hovet 1831 och befordrades till generallöjtnant 1834. Armfelt var senast ledamot av senatens finansavdelning 1847–1853 och generalinspektör för de finska skarpskyttebataljonerna 1854–1855. Fram till 1852 ägde han Elimo gård i Pojo socken och sedan Käpylä gård i Helsingfors.^[1]

Armfelt var från 1819 gift med den engelska kvinnan Louise Cuthbert-Brooke (1801–1865) vars far var överste Thomas Brooke från den engelska armén. Deras son var generalmajor Gustaf Wilhelm Artur Armfelt (1821–1880).^[1] Deras tre döttrar var M

• Riddare (1822-1862), Adelaide Auguste Wilhelmine Armfelt (1825-1871) och Olga Lovisa Axelina Armfelt (1828-1855). Olga tjänstgjorde som hovfröken vid det Svenska hovet och blev där föremål för den blivande kungen Oscar IIs känslor. Olga åkte dock tillbaka till Finland och gifte sig med en syssling. ^[2]Olga Lovisa Axelina Armfeltav Sankt Annas orden, 4:e klass (1813)
• Riddare av Svärdsorden (1813)
• Riddare av Sankt Vladimirs orden, 4:e klass (1813)
• Riddare av Pour le Mérite (1814)
• Riddare av Sankt Stanislaus orden, 1:a klass (1833)
• Riddare av Sankt Annas orden, 1:a klass (1836)
• Riddare av Sankt Vladimirs orden, 2:a klass (1843)
• Riddare av Sankt Georgsorden, 4:e klass (1843)
• Kommendör av Svärdsorden (1843)
• Kommendör med stora korset av Svärdsorden (1847)
• Riddare av Vita örnens orden (1850)
• Riddare av Malteserorden

• 
  Friherrliga ätten Armfelts vapen.
• 
  Överste Gustaf Magnus Armfelt iklädd omkring 1819.
• 
  Generallöjtnant Gustaf Magnus Armfelt omkring 1843.