Gustaf Lindgren

Gustaf Lindgren
Gustaf Lindgren, 1890.
Född	4 november 1863[1][2] Klara församling[3][2], Sverige
Död	22 augusti 1930[1][2] (66 år) Engelbrekts församling[3][2], Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen[4][5] kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Arkitekturskolan KTH
Sysselsättning	Arkitekt[1]
Arbetsgivare	Kungliga Tekniska högskolan
Noterbara verk	Karesuando kyrka
Barn	Gustaf Birch-Lindgren (f. 1892)[6]
Redigera Wikidata

För andra personer med namnet Gustaf Lindgren, se Gustaf Lindgren (olika betydelser).

Gustaf Axel Herman Lindgren, född 4 november 1863 i Stockholm, död 22 augusti 1930, var en svensk arkitekt, far till arkitekten Gustaf Birch-Lindgren.

Lindgren var elev vid Kungliga Tekniska högskolan 1881–85 samt vid Konstakademien 1885–87 och företog en studieresa till Tyskland, Italien och Frankrike 1888-90. Han anställdes 1887 i Överintendentsämbetet, blev 1890 biträdande arkitekt i Fångvårdsstyrelsen, utnämndes 1899 till hovintendent och 1905 till lärare i byggnadskonstens historia vid Tekniska högskolan. I sin ungdom hade Lindgren en stor bildkonstnärlig talang, men blev väl som många andra övertalad om det mer inkomstbringande arkitektyrket.

Utöver nedan förtecknade verk ritade han bland annat även villor i Djursholm, Saltsjöbaden, Sala och Gävle. Han var också litterärt verksam; han skrev förutom tidskriftsartiklar och anmälningar reseskisserna Ett år i Italien (1896), medverkade i det av Erik Wilhelm Dahlgren utgivna verket Stockholm (1897) samt författade avdelningarna om byggnadskonsten i "Uppfinningarnas bok" (1898 års upplaga, del 1) och artiklar i andra upplagan av Nordisk familjebok.

I kronologisk ordning:

• Whitlockska huset, Stockholm (1887)
• Stora Bryggeriet på Kungsholmen i Stockholm (1890)
• Tabernaklet, Stockholm (1890)
• Herrgården Blackeberg i Blackeberg (1893)
• Villa för ingenjör G. Arehn, Djursholm (se Villa Delling). (1893)
• Jönköpings hamnstation (1894)
• Ahlbomska huset i Motala (senare Motala rådhus, 1896)
• Strandvägen 11, Stockholm (1896)
• Davidsonska huset, Stockholm (1896)
• Narvavägen 12, Stockholm (1896)
• Villa Snäckan i Saltsjöbaden, 1896
• Villa Skärtofta i Saltsjöbaden, 1895-1897
• Östermalmsfängelset (1897)
• Tattersall, numer känt som IVA-huset, Grev Turegatan 12-16, Stockholm (1898)
• AB Gerh. Arehns Mekaniska Verkstad (1898-1899)
• Västgöta nations hus i Uppsala (ombyggnad, 1900)
• Stockholms polishus på Kungsholmen (1903-1911)
• Karesuando kyrka (1904–1905)
• Krematoriet på Norra begravningsplatsen, Stockholm (1906-1908)
• Residenset i Karlskrona (1908-1910)
• Prinshuset (1909-1911)
• Härlandafängelset i Göteborg (1913)
• Långholmens centralfängelse (ombyggnad, 1913-1923)
• Direktörsvillan (Långholmen) (1914)
• Malmö fängelse (1914)
• Riddarholmskyrkan (restaurering, 1914-1922)
• Nationalmuseum (ombyggnad enligt Berghs plan, 1914-1923)
• Sjoutnäsets kapell i norra Jämtland (1916)
• Krematoriet i Örebro (1921)
• Frimurarelogen, Karlstad (ombyggnad, 1921-1923)
• Kolumbariet i Gustaf Vasa kyrka, Stockholm (1924)

• 
  Whitlockska huset, Stockholm, 1887
• 
  Härnösandsbanken, Örnsköldsvik , 1898-1899
• 
  Stora Bryggeriet, Stockholm, 1890
• 
  Blackebergs herrgård, 1893
• 
  Polishuset i Stockholm, 1903-1911
• 
  Norra kapellet 1908
• 
  Härlanda fängelse, Göteborg, 1913
• 
  Malmö fängelse 1914

• Kommendör av andra klassen av Vasaorden, 6 juni 1927.^[7]
• Riddare av första klassen av Vasaorden, 1907.^[8]
• Riddare av Nordstjärneorden, 1922.^[9]

• KulturNav: Lindgren, Gustaf
• Lindgren, Gustaf Axel Herman i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
• Fredric Bedoire: Gustaf A H Lindgren i Svenskt biografiskt lexikon (1980-1981)

• Wikimedia Commons har media som rör Gustaf Lindgren.
  Bilder & media