Gustaf Lagerbring

Gustaf Lagerbring

Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod
1894–1896
1900–1913
ValkretsStockholms stads valkrets (1894–1896)
Göteborgs och Bohus läns valkrets (1900–1913)
Uppdrag i riksdagen
Ledamot av andra kammaren (1894–1896)
Ledamot av första kammaren (1900–1913)
FöddGustaf Otto Robert Lagerbring
9 oktober 1847
Järlåsa socken, Uppsala län
Död12 juli 1921 (73 år)
Alingsås, Älvsborgs län
NationalitetSverige Svensk
Politiskt partiFörsta kammarens moderata parti (1905–1911)
Övrig politisk
anknytning		Borgmästarepartiet (1894)
Nya centern (1895–1896)
Första kammarens minoritetsparti (1900–1904)
Första kammarens nationella parti (1912–1913)
YrkeFriherre
Direktör

Gustaf Otto Robert Lagerbring (i riksdagen kallad Lagerbring i Stockholm och senare Lagerbring i Göteborg),[1] född 9 oktober 1847 i Järlåsa socken, Uppsala län, död 12 juli 1921 i Alingsås, var en svensk friherre, politiker, militär och ämbetsman.[2]

Biografi

Lagerbring blev 1863 student vid Uppsala universitet och 1866 underlöjtnant vid Upplands regemente, varifrån han 1889 tog avsked som kapten. Han var 1883–1887 sekreterare i Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande och redaktör för dess tidskrift. Han ägnade sig samtidigt, från 1884, åt försäkringsverksamhet och var 1884–1887 verkställande direktör i Livförsäkringsbolaget Viktoria och 1887–1897 i försäkringsaktiebolaget Skandia som Elis Fischers efterträdare. Det sägs att Lagerbring uppmanades att begära avsked då det kommit fram att han inte skött sin tjänst, och man ville att han skulle söka sig en ny befattning utanför Skandia. Båda parter var angelägna om att hans avgång skulle ske under diskreta former, vilket också skedde.[3] 1889–1897 var han stadsfullmäktig i Stockholm och 1894–1895 ledamot av styrelsen för Stockholms högskola.

År 1897 utnämndes Lagerbring till landshövding i Göteborgs och Bohus län[4] samt blev samma år ordförande i styrelsen för Göteborgs högskola, 1893 ordförande i länets hushållningssällskap och 1900 ordförande i Svenska Hydrografisk-Biologiska Kommissionen. År 1902 fick han i uppdrag att vara kronprins Gustaf Adolf följaktig under dennes vistelse i Uppsala för idkande av universitetsstudier.

Lagerbring var 1894–1897 riksdagsman i andra kammaren för Stockholms Östermalmskrets och tillhörde därunder Nya centern samt representerade Göteborgs och Bohus län i första kammaren 1900–1913. Därunder var han ordförande i särskilda utskotten för olycksfallsförsäkringen (1901), brännvins- och öllagarna (1905), stadsplanelagen (1907), arbetsavtalslagstiftningen (1910) och tekniska undervisningens omorganisation (1911) samt ledamot av särskilda utskotten angående försäkringslagen (1903) och egnahemslagstiftningen (1904) samt även av bankoutskottet 1908. Han tillhörde Första kammarens moderata parti, och var en av deras förtroendemän.

Lagerbring var mycket verksam för genomdrivandet 1901 inom första kammaren av olycksfallsförsäkringsförslaget. År 1906 var han för en lösning av rösträttsfrågan på basis av det Staaffska regeringsförslaget med sammankoppling dels av det Lundebergska förslaget om undandragande från gemensam omröstning av grunderna för progressiv beskattning med mera, dels av den så kallade Mossebolinjen (köpingars och municipalsamhällens sammanförande med städerna vid val). År 1907 var han en mycket energisk motståndare till förslaget om proportionella val även till första kammaren.

Lagerbring var medlem av kommittén angående försäkringslagstiftning (1895–1897) och angående en riksförsäkringsanstalt (1900) och 1901 en kortare tid i krigslagskommittén samt ordförande i den så kallade kanalkommissionen angående en förbättrad farled Vänern–Kattegatt. Efter Hjalmar Palmstiernas bortgång ingick han 1909 i den parlamentariska försvarskommittén, mot vars slutliga betänkande 1910 han avgav en märklig reservation beträffande principerna för beräkningen av landets ekonomiska bärkraft.

Till Lagerbrings förtjänster inräknas hans intresse och initiativ för fiskerinäringen och förbättringen av Bohusläns kommunikationer. Under hans ämbetstid anlades Bohusbanan 1904 och Lysekilsbanan 1913.

Lagerbring tog 1917 avsked från landshövdingeämbetet och dog 12 juli 1921 i Alingsås. 1913 hade han lämnat riksdagen, där han 1911–1913 hade plats i särskilt utskott; 1913–1916 var han ledamot av Sociala rådet. Han var författare till Guvernörer och landshöfdingar i Göteborgs & Bohus län 1658–1897 (1917).

Lagerbringsgatan (1932) i stadsdelen Johanneberg i Göteborg är uppkallad efter landshövdingen.[5]

Familj

Gustaf Lagerbring var son till Karl Gustaf Lagerbring (1817–1883) och Louise Johanna von Kræmer (1824–1903). Han gifte sig 4 januari 1881 med Hedvig Albertina Vilhelmina Nisbeth (1858–1926), född på Tisslinge i Östuna. De fick tre barn: Tyra Lovisa Matilda (1882–), Sven Gustav Ennert (1884–1954) och Eva Carola Gustava (1886–1964). Makarna Lagerbring är begravda på Uppsala gamla kyrkogård.[6]

Utmärkelser

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM, version 1.02, databasdatum 2006-08-25) Sveriges Släktforskarförbund 2006
  2. ^ Wedel, Kristian (28 september 2018). ”195 år av underbara göteborgska ångbåtar”. gp.se. http://www.gp.se/1.9500842. Läst 2 april 2021. 
  3. ^ Öhnander (1989), s. 105
  4. ^ Wedel, Kristian (11 mars 2021). ”Göteborgs bästa landshövdingar - och de sämsta”. gp.se. http://www.gp.se/1.42775914. Läst 2 april 2021. 
  5. ^ Göteborgs Gatunamn: 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 183
  6. ^ Lagerbring, Gustaf O R och Lagerbring, Hedvig G A W, f.Nisbeth på SvenskaGravar.se
  7. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1921
  8. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1921
  9. ^ Kungl. Svärdsorden i Sveriges statskalender 1921
  10. ^ Länsstyrelserna. i Sveriges statskalender 1915
  11. ^ Kungl. Lantbruksakademien. i Sveriges statskalender 1921
  12. ^ Kungl. Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg. i Sveriges statskalender 1921

Tryckta källor

  • Svensk Adelskalender - 1900, Karl Karlsson Leijonhufvud, Kungliga Boktryckeriet, P A Norstedt & Söner, Stockholm 1899 s. 318
  • Sveriges ridderskaps och adelskalender 1941, Gustaf Elgenstierna, Albert Bonnier Förlag, Stockholm 1941 s. 601
  • Landshövdingarna i Göteborgs och Bohus län 1658–1989, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB 1989 ISBN 91-7029-024-5 s. 105-197
  • Fruarna i Göteborgs äldsta hus, M Hedberg, A C Jansson, B Jordansson, S Sundberg, Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan, Göteborg 2002 ISBN 91-631-2189-1 s. 54
  • Lagerbring. 4. Gustaf Otto Robert i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, sida 109
  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, sida 126-127

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats