Gustaf Johan Taube
Högvälborne Greve Gustaf Taube RNO | ||
---|---|---|
Greve Taube. Miniatyrporträtt av Johan Way. | ||
Titlar | ||
Tidsperiod | 19 mars 1832 – 13 juli 1841 | |
Utnämnd av | Karl XIV Johan | |
Företrädare | Friherre Fredric Philip Klingspor | |
Efterträdare | Greve Claes Christer Horn af Åminne | |
Militärtjänst | ||
I tjänst för | Sverige | |
Försvarsgren | Armén | |
Tjänstetid | 1815–1829 | |
Grad | Major | |
Enhet | Livregementets dragonkår | |
Utmärkelser | Nordstjärneorden | |
Politik | ||
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag för Ridderskapet och adeln | ||
Mandatperiod | ||
Personfakta | ||
Född | 17 juli 1796 Risberga, Sverige | |
Död | 22 september 1872 (76 år) Stockholm, Sverige | |
Släkt | ||
Frälse- eller adelsätt | Grevliga ätten Taube, nr 112 | |
Far | Greve Gustaf Didrik Taube | |
Mor | Sofia Magdalena Möller | |
Familj | ||
Maka | Christina Ulrika Lagerbring (g. 1818–1862, hennes död) | |
Barn | 5 | |
Gustaf Johan Taube, född 17 juli 1796 i Östuna socken i Stockholms län,[1] död 22 september 1872 i Klara församling i Stockholm,[2] var en svensk greve, militär, riksdagsman, hovmarskalk och ståthållare. Han var gift med hovdamen Christina Ulrika Taube.
Biografi
Gustaf Taube blev 1815 kornett vid nybildade Livregementets dragonkår. Han blev 1816 löjtnant i armén, 1818 ryttmästare i generalstaben, 1819 löjtnant vid nämnda kår, 1828 major i armén, för att sedan få avsked 1829. Året därpå blev han hovmarskalk och kunde 1832 efterträda friherre Fredric Philip Klingspor som ståthållare vid Stockholms slott. Han lämnade ståthållarämbetet 1841 och mottog i samband med det Nordstjärneorden.[3]
Taube bevistade riksdagarna 1823, 1828–1830, 1834–1835 (urtima) samt 1840–1841 för Ridderskapet och adeln.[4]
Familj
Gustaf Taube tillhörde den grevliga ätten Taube nr 112. Han var son till ryttmästaren greve Gustaf Didrik Taube och Sofia Magdalena Möller. Han gifte sig den 1 februari 1818 i Uppsala med hovmästarinnan Christina Ulrika Lagerbring, dotter till generallöjtnanten friherre Gustaf Olof Lagerbring och Margareta Ulrika Hård af Segerstad. Paret fick fem söner, bland dem Gustaf Eduard Taube.[3] Gustaf Taube är den närmsta stamfadern för de fortlevande grenarna av greveätten Taube.[5]
Utmärkelser
- Riddare av Kungl. Nordstjärneorden, 13 juli 1841.[3]
Referenser
- ^ ”Östuna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11831/C/2 (1788-1846) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030024_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=-50,277,6486,4474. Läst 8 november 2023.
- ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Taube, Gustaf Johan
- ^ [a b c] ”Taube nr 112”. Adelsvapen-Wiki. 3 maj 2014. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Taube_nr_112. Läst 19 juni 2023.
- ^ Seth, M. (1935). ”Personregister till rikets ständers protokoll för tiden från och med år 1809 till och med år 1866.”. Kungliga biblioteket. sid. 247. https://weburn.kb.se/riks/metadata/08/21798908.html. Läst 20 juni 2023.
- ^ Sveriges Adelskalender. Stockholm: Riddarhusdirektionen. 2022. sid. 833. ISBN 978-91-519-1448-0
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑
Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906
Svensk handelsflagg 1844-1905
Författare/Upphovsman: Wiki Romi, Licens: CC0
Kungliga Nordstjärneorden - Riddare (1748-1975)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Swedish and Norwegian naval ensign from 1815–1844, with the saltire on red in the canton symbolizing Norway.
Porträtt av greve Gustaf Johan Taube (1796–1872).