Gustaf Hamilton (jurist)
| Gustaf Hamilton | |
 | |
| Född | 29 november 1831[1][2] Österplana församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 14 april 1913[2] (81 år) Danderyds församling[2], Sverige |
| Begravd | Djursholms begravningsplats[3] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Nationalekonom[2] |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1862–1866) | |
| Arbetsgivare | Lunds universitet[2] Uppsala universitet[2] |
| Barn | Wilhelm Hamilton (f. 1859) Carl Bastiat Hamilton (f. 1865)[4] Hedvig Hamilton (f. 1870)[4] Hugo Hamilton (f. 1874) |
| Föräldrar | Hugo David Hamilton[4][2] |
| Släktingar | Malcolm Hamilton (syskon) Gilbert Hamilton (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Axel Knut Hamilton, född den 29 november 1831 på Hönsäter i Skaraborgs län, död den 14 april 1913 i Djursholm, var en svensk greve och universitetslärare.
Biografi
Gustaf Hamilton tillhörde den grevliga ätten Hamilton med nummer 86 på svenska Riddarhuset. Han var son till godsägaren och vice häradshövdingen Hugo David Hamilton. Hamilton blev 1848 student vid Uppsala universitet, 1855 juris utriusque kandidat, 1858 docent i juridik och nationalekonomi i Uppsala, 1859 adjunkt i nationalekonomi, folkrätt samt svensk stats- och specialrätt där, 1862 professor i administrativrätt och nationalekonomi vid Lunds universitet (från och med 1900 omfattade professuren endast ämnet speciell privaträtt). År 1903 erhöll han avsked.
År 1868 kreerades Hamilton till juris hedersdoktor vid Lunds universitet. Han var ledamot av kommittén för universitetsstatuternas revision (1874) och deltog som kommitterad i utarbetandet av förslag till ny växellagstiftning för de tre nordiska rikena (1877). 1866–1870 redigerade han Nordisk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur, och utgav bland annat Om politiska ekonomiens utveckling och begrepp (1858), Om ägofrid efter svensk lag (1859), Om penningar och kredit (1861), Om arbetsklassen och arbetareföreningar (1865) och Öfversigt af statsinkomsternas olika slag (1873).
Gustaf Hamilton är begravd på Djursholms begravningsplats.
Familj
Hamilton gifte sig 1 augusti 1858 med Hedvig Maria Stiernstedt (1834–1914), dotter av kaptenen Johan Vilhelm Stiernstedt och Sofia Christina Uggla. De fick tillsammans barnen kommendören Wilhelm Hamilton (1859–1919), Gustaf David Hamilton (1861–1861), Gustaf Malkolm Hamilton (1862–1868), generalmajoren Carl Hamilton (1865–1926), Eva Christina Hedvig Hamilton (1867–1869), konstnären Hedvig Hamilton (1870–1949), kontorschefen Malkolm Björn Hamilton (1872–1918), häradshövdingen Hugo Hamilton (1874–1952) och Elin Beatrice Hamilton som var gift med Gustaf Sigurd Wickbom.[5]
Gustaf Hamilton var brorson till ämbetsmannen och memoarförfattaren Gustaf Wathier Hamilton, bror till Malcolm Hamilton och farbror till Hugo Hamilton.
Källor
- Hamilton, 12. Gustaf Axel Knut i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- Hamilton, Gustaf Knut på SvenskaGravar.se
Noter
- ^ Gustaf A K Hamilton, läst: 7 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Svenskt biografiskt lexikon, Gustaf A K Hamilton, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gustaf Knut Hamilton, FinnGraven.se, läs online, läst: 7 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, www.adelsvapen.com .[källa från Wikidata]
- ^ Elgenstierna Gustaf, red (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 3 Gadde-Höökenberg. Stockholm: Norstedt. sid. 443. Libris 10076750
Media som används på denna webbplats
sv:Gustaf Axel Knut Hamilton (1831-1913), svensk jurist och professor i administrativrätt och nationalekonomi vid Lunds universitet. Detalj ur ett kollage över universitetets hela personal vid 200-årsjubileet 1868.
Gustaf Axel Knut Hamilton