Gustaf Fredrik Wirsén
| Gustaf Fredrik Wirsén | |
 | |
| Född | 21 oktober 1779[1] Sveaborg[1] |
|---|---|
| Död | 9 december 1827[1] (48 år) Stockholm[1] |
| Begravd | Solna kyrkogård[2][3] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1812 (1812–1812) Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1815 (1815–1815) Ordförande, Statskontoret (1816–1824) Stol nummer 12 i Svenska Akademien (1827–1827)[4] | |
| Barn | Axel Emil Wirsén (f. 1809) |
| Släktingar | Carl Johan af Wirsén (syskon)[1] |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Nordstjärneorden (1810) Kommendör av Nordstjärneorden (1812) | |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Fredrik Wirsén, född 21 oktober 1779 på Sveaborg, död 9 december 1827 i Stockholm, var en svensk greve, ämbetsman och politiker. Han var bror till Carl Johan af Wirsén och svärfar till Christer d'Albedyhll.
Biografi
Wirsén blev 1799 revisor i kammarrätten, kommissarie i kammarrätten 1805 och senare samma år förordnad till överkrigskommissarie och chef för fältpostkontoret i svenska Pommern. 1807 blev han ledamot av rikets allmänna ärendens beredning (vilket motsvarar den nutida regeringen). 1810 blev han ledamot av statsberedningen, 1811 t.f. statssekreterare vid Handels- och finansexpeditionen och året efter statssekreterare vid krigsexpeditionen. I den senare egenskapen följde han med på fälttåget till Tyskland 1813 och organiserade arméns ekonomi och ansvarade närmast under kronprins Karl Johan för administrationen. Han deltog 1814 vid förhandlingarna i Moss som ledde till skapandet av den svensk-norska unionen. 1818 blev han president i Statskontoret och 1824 statsråd. Han invaldes 1817 som ledamot nummer 369 av Kungliga Vetenskapsakademien, och 1826 i Svenska Akademien, där han satt på stol nr. 12.
Wirsén adlades 1812 under namnet Wirsén, blev friherre 1815 och greve 1826. Han förlänades Serafimerorden 1823.
Från 1815 ägde Wirsén godset Djursholm i Uppland.
Bilder
Gustaf Fredrik Wirséns gravvård på Solna kyrkogård
Gustaf Fredrik Wirsén
Wirsén på en målning från 1805. I sin hand håller han ett brev från sin fru Wilhelmine.
Vidare läsning
- Andreen, Per G. (1987). Gustaf Fredrik Wirsén: 1779-1827 : [en biografi]. [Täby]: [P. G. Andreen]. Libris 7677959. ISBN 91-7970-058-6
Referenser
- ^ [a b c d e] Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, 1906, s. 739, läs online, läst: 5 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Gustaf Fredric Wirsén, FinnGraven.se, läs online, läst: 3 maj 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gravstensinventeringen: 384964, läst: 28 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Svenska Akademin ledamotsregister: wirsen-gustaf-fredrik, läst: 20 juli 2020.[källa från Wikidata]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gustaf Fredrik Wirsén.
| ||||||||
|
Media som används på denna webbplats
Porträtt föreställande Gustaf Fredrik af Wirsén (1779-1828). Signerad och daterad på klockans urtavla: "Wäström pinx 1805". Olja på uppfodrad duk, 117 x 88 cm. Skapad av Johan Gustaf Wäström (1750-1807).
Brevet som af Wirsén håller i sin hand läses ”Stockholm 1805. C’est le portrait de son pere, c’est lui qui fait par bonheur Dieu! qu’il est [...] d’être mère quand on posèd un bon coeur. Vilhelmine”.
På bordsuret står "Dibutade" (egentligen Butades) som var en grekisk skulptör i lera från 600-talet före kristus. Under uret ses några brev, varav ett är adresserat till Stralsund.
Registrerad i Svenska Porträttarkivet, SPA 1924:1447.
Proveniens: Stubbarps herrgård, Brunnby socken, Skåne län.Gustaf Fredrik Wirsén (1779-1827) iklädd Serafimerordens ordensdräkt, samt bärandes runt halsen Serafimerordens och Nordstjärneordens kedjor, samt Svärdsordens kommendörskors. Målning av Johan Gustaf Sandberg, troligen 1820-tal.
Gustaf Fredrik Wirsén (1779-1827)
Foto av Gustaf Fredric Wirséns gravvård på Solna kyrkogård.