Gustaf Aulén
| Biskop Gustaf Aulén | |
 Gustaf Aulén | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Strängnäs stift, biskop |
| Period | 1933–1952 |
| Företrädare | Sam Stadener |
| Efterträdare | Dick Helander |
| Prästvigd | 30 juni 1907 i Ljungby |
| Biskopsvigd | 14 maj 1933 av Erling Eidem |
| Född | 15 maj 1879 |
| Död | 16 december 1977 (98 år) |
Gustaf Emanuel Hildebrand Aulén, född 15 maj 1879 i Ljungby församling i Kalmar län, död 16 december 1977, var en svensk professor i teologi samt biskop i Strängnäs stift 1933–1952.
Biografi
.jpg)
Aulén var son till kyrkoherde Johan Aulén och Maria Hildebrand. Han gifte sig 1907 med Kristine Bjørnstad. Systern Gertrud undervisade på Sigtuna folkhögskola.
Aulén avlade filosofie kandidatexamen 1899, teologie licentiatexamen 1906, promoverades till teologie doktor 1915 och blev 1907 docent i teologisk encyklopedi, 1910 i dogmatik, allt vid Uppsala universitet, och 1913 professor i systematisk teologi vid Lunds universitet.
Aulén gav ut flera betydande teologiska verk, bl.a. Den allmänneliga kristna tron, Dramat och symbolerna och Kristen Gudstro i förändringens värld. Den förstnämnda utgavs i sex olika upplagor 1923–1965, och varje upplaga är så kraftigt reviderad att det nästan är helt nya böcker. I stället för att producera en sjunde upplaga gav han ut just Kristen Gudstro i förändringens värld 1967. Aulén räknas som en av Lundateologerna tillsammans med Anders Nygren, Ragnar Bring och Gustaf Wingren.
Aulén var även kompositör och bland annat ordförande i den kommitté som låg bakom 1939 års koralbok. Han finns representerad i 1986 års psalmbok med två tonsättningar som används till tre psalmer (nr 62 används också till nr 258, samt nr 83)
På fredsdagen 1945 var Gustaf Aulén jämte Yngve Larsson en av de två svenska kulturpersoner som bjöds in att uttala sig om Nordens nyvunna frihet i Svenska Dagbladet.[1] Dessa två dog för övrigt samma dag.
Aulén ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund. Han var farfar till ornitologen och ekologen Gustaf Aulén samt till sångerskan Kerstin Aulén.
Utmärkelser och ledamotskap
Han utsågs till hedersdoktor vid universiteten i Erlangen, Saint Andrews, Oslo och Glasgow samt vid Augustana College. Aulén blev hedersledamot vid Kalmar nation i Lund 1913 och var nationens inspektor 1930–1932. Aulén var styrelseledamot i Samfundet Nordens Frihet 1945.[2] År 1946 mottog han storkorset av Sankt Olavs Orden "for særlig fremragende fortjenester av Norges sak under krigen".[3] 1963 tilldelades Aulén Medaljen för tonkonstens främjande. Aulén invaldes som ledamot av Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund 1918.[4]
Gustaf Auléns prisfond
Gustaf Auléns prisfond instiftades 1962 då Gustaf Aulén överlämnade en penningsumma, som insamlats till hans 80-årsdag, till en fond som skulle förvaltas av Sveriges Kyrkosångsförbunds centralkommitté. År 1964 överlämnades pengar från insamlingen till 85-årsdagen. År 1972, då Kyrkosångens Vänner tillsammans med Sveriges Kyrkosångsförbund och Laurentius Petri Sällskapet bildade RISK, Riksförbund tillfördes ytterligare medel. (Numera heter organisationen åter Sveriges Kyrkosångsförbund, SKsf) Bland stipendiaterna märks bland andra Sven-Erik Bäck, Eric Ericson, Egil Hovland, Sven-David Sandström och Fredrik Sixten. Vid 2015 års förbundsstämma delade man ut det sista Aulénpriset, då pengarna i fonden var slut.
Kompositioner
- Fädernas kyrka (1937 nr 169), tonsatt 1909.
- Guds kärlek är som stranden med text av Anders Frostenson. Tonsättning finns i Aulens självbiografi, "Från Mina 96 År" (se tryckta källor)
- O liv, som blev tänt (1937 nr 332 & 1986 nr 258), tonsatt 1937. Samma melodi används även till:
- Än finns det en värld (1986 nr 62)
- Som klaraste vattuflöden (1986 nr 83), tonsatt 1936
Bibliografi
- Bibliografi över Gustaf Auléns tryckta skrifter, sammanställd av Krister Gierow 1959.[5] År 1979 uppdaterades bibliografin.[6]
Referenser
Noter
- ^ Aulén, Gustaf (8 maj 1945). ”Uttalanden av norska och svenska kulturpersoner”. Svenska Dagbladet: s. 11.
- ^ Byström, Tora (2009). Nordens frihet: samfundet, tidningen, kretsen. Lund: Sekel Bokförlag. sid. 355. Libris 11583186. ISBN 978-91-85767-47-2. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25758
- ^ "St. Olav til svenske statsborgere", Verdens Gang, 27 november 1946, sid 2
- ^ Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund i Sveriges statskalender 1970
- ^ Gierow, Krister (1959). Bibliografi över Gustaf Auléns tryckta skrifter. Lund: Gleerup. Libris 914174
- ^ Gierow, Krister; Ekström, Per (1979). The published writings of Gustaf Aulén: a bibliography. Lund: Liber Läromedel/Gleerup. Libris 7270734. ISBN 9140047075
Tryckta källor
- Aulén, Gustaf E H i Vem är det 1977, sid 53
- Sveriges dödbok 1947–2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
- Aulén, Gustaf (1975). Från mina nittiosex år: hänt och tänkt. Stockholm: Verbum. Libris 505459
- Jonson, Jonas (2011). Gustaf Aulén: biskop och motståndsman. Skellefteå: Artos. Libris 12342715. ISBN 978-91-7580-533-7
Vidare läsning
- Einar Billing: Gustaf E H Aulén i Svenskt biografiskt lexikon (1920)
- Thure Stenström (8 februari 2012). ”En nyanserad bild av biskop Gustaf Aulén”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/understrecket/en-nyanserad-bild-av-biskop-gustaf-aulen_6831301.svd.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gustaf Aulén.- Gustaf Aulén i Libris
| ||||||||
|
Media som används på denna webbplats
Swedish bishop Gustaf Aulén (1879-1977)
Författare/Upphovsman: Hedning, Licens: CC BY-SA 3.0
Grave of swedish bishop and professor of theology Gustaf Aulén (1879-1977). Photo taken by the uploader at Norra kyrkogården, Lund, Sweden.
Författare/Upphovsman: Riksarkivet (National Archives of Norway) from Oslo, Norway, Licens: No restrictions
Kopiert fra Riksarkivets Flickr-album «2. Kirkelige tjenester», fotografier valgt ut fra «NTBs krigsarkiv - bilder av nordmenn i Sverige under 2. verdenskrig»: Kirkelige tjenester for nordmenn i Sverige startet høsten 1942 med en omreisende prest som besøkte norske forlegninger, bistod med sosialt arbeid, holdt gudstjenester og velsignet flyktningeekteskap. I 1943 ble det opprettet et prestekontor ved Legasjonen i Stockholm som i mars 1945 hadde 16 norske prester i arbeid. (...)