Gunnar Strömmer

Gunnar Strömmer

Strömmer i april 2024.
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
18 oktober 2022
MonarkCarl XVI Gustaf
StatsministerUlf Kristersson
FöreträdareMorgan Johansson
Tid i befattningen
12 oktober 2017–19 oktober 2022
FöreträdareAnders Edholm
EfterträdareKarin Enström
Född19 september 1972
Sverige Örnsköldsviks församling, Västernorrlands län
Politiskt partiModeraterna
UtbildningJurist
YrkeJustitieminister 2022-

Gunnar Sören Folke Strömmer, född 19 september 1972 i Örnsköldsvik,[1] är en svensk jurist och moderat politiker. Sedan 2022 är han Sveriges justitieminister och chef för justitiedepartementet i regeringen Kristersson.[2]

Han var Moderaternas partisekreterare 2017–2022. Dessförinnan var han verksam som advokat på advokatbyrån Gernandt & Danielsson i Stockholm[3] och som chef på det ideella Centrum för rättvisa.

Biografi

Tidig politisk karriär

Gunnar Strömmer började sin karriär i Moderata ungdomsförbundet (MUF), och hade lokala uppdrag som ordförande för MUF och Moderat skolungdom i Örnsköldsvik 1988–1991. Han var ordförande för Moderat skolungdom i Västernorrland 1990–1991, satt i Moderat skolungdoms rikskommitté 1991–1992 och var vice ordförande för MUF Uppsala län 1992–1994.

Strömmer var förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet 1998–2000. I denna roll fokuserade han på att göra invandringspolitiken till en moderat profilfråga. Han ansåg att Sverige skulle införa helt fri invandring och krävde amnesti för alla illegala invandrare. Innan detta blivit verklighet förespråkade han att gömma invandrare som myndigheterna beslutat att utvisa men som fortsatte att uppehålla sig illegalt i Sverige.[4][5] Enligt Strömmer var den dåvarande socialdemokratiska regeringens politik inhuman, och efter MUF:s intensiva kampanj tvingades den dåvarande migrationsministern Maj-Inger Klingvall dra tillbaka ett förslag som skulle innebära en mer restriktiv invandringspolitik.[6]

Tiden som jurist

Gunnar Strömmer är jur.kand-examinerad från Uppsala universitet, och läste även kurser i EU-rätt och konstitutionell rätt på universitetet i Trier åren 1996–1997.[7]

År 2001 arbetade han vid Washingtonbaserade Institute for Justice, en så kallad public interest law firm med fokus på frågor om bland annat näringsfrihet, äganderätt och yttrandefrihet.[8] 2002 tog Strömmer initiativ till att starta Centrum för rättvisa, en ideell organisation som främjar skyddet av individuella fri- och rättigheter i Sverige genom rättsprocesser, utbildning av unga jurister och debatt. Organisationen driver rättsfall för enskilda inom områdena likabehandling, föreningsfrihet, näringsfrihet, äganderätt och rättssäkerhet. Strömmer var chef för Centrum för rättvisa 2002–2011 och har tidigare suttit i organisationens styrelse.[9] Han har tillsammans med sin tidigare kollega vid Centrum för rättvisa, Clarence Crafoord, varit ombud i en rad uppmärksammade rättsfall. Det gäller bland annat fallet angående Josefine Midander och Cecilia Lönn, som diskriminerades när Uppsala universitet använde sig av etnisk kvotering vid antagningen till juristutbildningen. Universitetet fälldes för olaglig etnisk diskriminering i tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Högsta domstolens dom i Midander-Lönnmålet från 2006 har varit vägledande i flera andra rättsfall om kvotering och annan positiv särbehandling samt har påverkat utformningen av dagens antagningsregler till högskolan.

Strömmer tilldelades Bohmanpriset, utdelat av Gösta Bohmans fond för idédebatt år 2004.

Han utsågs 2012 av regeringen till särskild utredare i den så kallade Medborgarskapsutredningen, som i april 2013 överlämnade sitt betänkande "Det svenska medborgarskapet" (SOU 2013:29).[10]

Han utsågs 2013 till "Årets svensk" av tidningen Fokus. Motiveringen löd: "Med Centrum för rättvisa har Gunnar Strömmer skapat ett kraftfullt skydd för människor som hamnar i tvist med stat, kommuner och myndigheter. Med ett konsekvent fokus på individens rätt har han stärkt rättsmedvetandet i hela landet".[11]

Återkomst till politiken

Strömmer satt i förbundsstyrelsen för Moderaterna i Stockholms stad 2011–2015. På Moderaternas partistämma i Karlstad i oktober 2015 valdes han in som ledamot i partistyrelsen.[12]

Då Ulf Kristersson blev partiledare i oktober 2017, utsågs Strömmer till ny partisekreterare den 3 oktober 2017, med tillträde den 12 oktober. Sedan 2022 är han Sveriges justitieminister och chef för justitiedepartementet i regeringen Kristersson.[2]

Privatliv

Strömmer är gift och har tre barn. Hustrun Irene Beertema Strömmer är sedan december 2022 stabschef på kulturdepartemementet.[13] Hon har en bakgrund som journalist och har tidigare arbetat på det svenska hovets informationsavdelning.[14]

Utmärkelser

Bibliografi

  • Gud bevare oss: en rapport om biskoparna, sanningen och politiken. Rapport / Timbro, 1103-7644 ; 1993:21. Stockholm: Timbro. 1993. Libris 1807515 
  • Dikt och sanning om friskolorna. Rapport / Timbro, 1103-7644 ; 1994:10. Stockholm: Timbro. 1994. Libris 1890094 
  • Kretsloppsstat eller kretsloppssamhälle?. Stockholm: Timbro. 1998. Libris 7648392. ISBN 9175663740 
  • Verktyg mot vanmakt. Pejling, 1402-9391 ; 31. Stockholm: Timbro. 2000. Libris 7648448. ISBN 9175664402 
  • Den nya rättighetsrevolutionen: de senaste 15 årens frihetliga rättighetsaktivism i USA. Centrum för välfärd efter välfärdsstaten, 1404-3033 ; 32. Stockholm: Timbro/CVV. 2002. Libris 8433269. ISBN 9175665174 

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 2000: Strömmer, Gunnar Sören Folke (1972-09-19) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  2. ^ [a b] ”Sverige får en ny regering”. SVT Nyheter. 11 augusti 2022. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/senaste-nytt-om-svensk-politik-och-valet-2022. Läst 18 oktober 2022. 
  3. ^ Gernandt & Danielssons officiella webbplats
  4. ^ Ewa Stenberg (9 april 2000). ”"Muf vill driva partiet till ättestupan"”. Dagens Nyheter. 
  5. ^ Anne Bengtsson (5 april 2000). ”Unga moderater vill ha fri invandring”. Borås Tidning. 
  6. ^ Lena Hennel (9 april 2000). ”Flyktingfrågor klyver M”. Svenska Dagbladet. 
  7. ^ Regeringen och Regeringskansliet (24 oktober 2022). ”CV Gunnar Strömmer”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/gunnar-strommer/cv-gunnar-strommer/. Läst 24 januari 2024. 
  8. ^ Institute for Justice's officiella webbplats
  9. ^ Centrum för rättvisas officiella webbplats
  10. ^ ”Medborgarskapsutredningen överlämnar i dag sitt betänkande till regeringen”, Regeringens officiella webbplats 2013-04-29
  11. ^ Westin, Josefin (12 december 2013). ”Han blev Årets svensk”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ddMPyz/han-blev-arets-svensk. Läst 15 juni 2023. 
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117022006/http://www.dagensopinion.se/h%C3%A4r-moderaternas-nya-partistyrelse. Läst 15 november 2015. 
  13. ^ Björkman, Fredrik (2 december 2022). ”Justitieministerns fru får toppjobb i regeringen”. Dagens industri. https://www.di.se/nyheter/justitieministerns-fru-far-toppjobb-i-regeringen/. Läst 24 januari 2024. 
  14. ^ ”Hon har toppjobb på regeringskansliet”. Allehanda.se. 12 november 2023. https://www.allehanda.se/2023-11-12/irene-har-haft-kungen-som-chef-och-nu-kulturministern. Läst 24 januari 2024. 
  15. ^ ”Bäst klädda gästerna på kungens jubileumsmiddag”. Damernas Värld. https://damernasvarld.expressen.se/kunglig-stil/bast-kladda-pa-den-kungliga-jubileumsmiddagen/. Läst 16 september 2023. 

Externa länkar

Sveriges regering (Regeringen Kristersson)
Statsminister
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Statsministerns ställföreträdare
Departementschefer
Övriga statsråd
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Gunnar Strömmer Sweden Minister of Justice in 2024 (cropped).jpg
WASHINGTON (April 26, 2024) Homeland Security Secretary, Alejandro Mayorkas, participates in a bilateral meeting with the Swedish Minister of Justice, Gunnar Strömmer, at the Department of Homeland Security Headquarters in Washington, DC. (DHS photo by Tia Dufour)