Gunnar Henriksson
Gunnar Axel Henriksson, född 2 november 1919 i Västanfors församling,[1] död 12 september 2006 i Vällingby, var en svensk arkitekt. Han var stadsarkitekt i Stockholm 1973 till 1984.
Biografi
Gunnar Henriksson utbildade sig till arkitekt 1945–1949 på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Därefter var han mellan 1949 och 1957 anställd på Kooperativa förbundets arkitektkontor. Han var dess chef 1970–1973. Åren 1960–1972 var han chef för Kungliga tekniska högskolans byggnadskommittés arkitektkontor.[2][3].
Gunnar Henriksson blev mest omtalad som brutalist. Hans Arkitekturskolans byggnad, uppförd 1967–1969 på Östermalm, har utsatts för hård kritik och valdes 2008 med till Stockholms fulaste hus[4] och korades 2020 till Sveriges fulaste byggnad i en omröstning arrangerad av Arkitekturupproret.[5] Dåvarande stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund ville 2007 se byggnaden riven.[6] Henriksson var även professor vid arkitektursektionen på Kungliga tekniska högskolan och författare till fackböcker som Småhusens vapendragare och Skiftesverk i Sverige: ett Tusenårigt Byggnadssätt.
Stadsarkitekt
År 1973 blev Henriksson utnämnd till stadsarkitekt i Stockholm och innehade tjänsten till sin pensionering 1984. Under sin tid på stadsbyggnadskontoret övergick Stockholms mycket expansiva nybyggnadsfas till en lugnare utveckling, där "varsam ombyggnad" och småskaliga stadsplaner prioriterades.
Gunnar Henriksson är begravd på Spånga kyrkogård.[7]
Verk i urval[8]
- Hyres- och radhus, Ljungbyhed, Skåne 1954–1958
- Fritidshus, Glanshammar, Närke 1955
- Hyreshus, Skövde 1957–1958
- San Remo bageri, Västberga, Stockholm 1956–1958
- Utställning Utan Gränser, Stockholm 1957
- Nybyggnader vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) för bland annat teknisk fysik 1961–1962 och plasmafysik 1962–1964 samt för arkitektur 1967–1969
- Generalplan Örebro Folkpark 1953–1954
- Generalplan KTH:s utbyggnad 1960–1970
Bilder
San Remo bageri i Västberga, Stockholm
Arkitekturskolans byggnad, Östermalmsgatan i Stockholm
Byggnaden för Maskinteknik på KTH
Källor
Noter
- ^ Sveriges dödbok 1860-1916, DVD-ROM
- ^ KulturNav: Henriksson, Gunnar
- ^ Uppgift enligt Stockholms stadsmuseum Arkiverad 26 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Stockholms fulaste byggnad är utsedd!”. sr.se. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524132102/http://www.sr.se/cgi-bin/stockholm/program/artikel.asp?ProgramID=740&Artikel=2435435. Läst 1 november 2008. ”Radio Stockholms lyssnare har röstat via webben och utsett Arkitekthögskolan till Stockholms fulaste byggnad.”
- ^ ”Arkitekturskolan i Stockholm framröstad som Sveriges fulaste byggnad någonsin!”. Arkitekturupproret. http://www.arkitekturupproret.se/2020/12/23/arkitekturskolan-i-stockholm-framrostad-till-sveriges-fulaste-byggnad/. Läst 27 december 2020.
- ^ Sundström, Anders (22 januari 2007). ”Arkitekter flyttar från utskällt hus”. dn.se. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071001151339/http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=608634. Läst 1 november 2008.
- ^ SvenskaGravar
- ^ Uppgifter enligt Arkitekturmuseet i Stockholm
Litteratur
- Bergström Anders, red (2020). A-huset: brutalism på svenska. Stockholm: Carlsson bokförlag. Libris dp44rpqbblw6kkvj. ISBN 9789173319959
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gunnar Henriksson.
Wikimedia Commons har media som rör | Företrädare: Nils Oelrich | Stadsarkitekt i Stockholms stad 1973–1984 | Efterträdare: Per Kallstenius |
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
San Remo bageriet i Västberga
Gunnar Henriksson, tidigare stadsarkitekt i Stockholm
KTH Arkitektur, Östermalm
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Maskinteknik, KTH, Brinellvägen 66 - 80,Byggår: 1966, ombyggt 1999 Arkitekt: Gunnar Henriksson