Gunnar Helén

Gunnar Helén
Född	5 juni 1918[1][2] Västra Vingåkers församling[2], Sverige
Död	7 december 2002[1] (84 år) Nacka, Sverige
Begravd	Västra Vingåkers kyrkogård[3]
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet[2]
Sysselsättning	Politiker[2], journalist[2], ämbetsman
Befattning
Ordförande, Liberala ungdomsförbundet (1952–1954) Andrakammarledamot, Stockholms läns valkrets (1953–1966) Landshövding i Kronobergs län (1965–1970)[2] Partiledare, Folkpartiet (1969–1975)[2] Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1970–1970)[2] Ledamot av Sveriges riksdag 1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1971–1974)[4] Ledamot av Sveriges riksdag 1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1974–1976)[5] Landshövding i Stockholms län (1977–1984)[2]
Arbetsgivare	Stockholms universitet
Politiskt parti
Folkpartiet[2]
Utmärkelser
Hans Majestät Konungens medalj (1984) Illis Quorum (1987)
Redigera Wikidata

Nils Gunnar Helén, född 5 juni 1918 i Västra Vingåkers församling i Södermanlands län, död 7 december 2002 i Nacka,^[6] var en svensk politiker, journalist och ämbetsman, som var partiledare för Folkpartiet 1969–1975.

Helén var son till tillsynsläraren Gustaf Helén och Ingeborg Andersson och gifte sig 1938 med läroverksadjunkten Ingrid Rying (1917–1999), dotter till överläraren Karl-Johan Rying och Märta Eriksson. Gunnar Helén var även svåger till författaren Matts Rying. Fadern Gustaf Helén var liksom sonen Gunnar liberal medan svärfadern Karl-Johan Rying var aktiv socialdemokrat.

Efter studentexamen i Örebro studerade Gunnar Helén vid Uppsala universitet, där han 1946 blev filosofie doktor i nordiska språk på en avhandling om Birger Sjöberg. Som journalist verkade han vid Radiotjänst, där han gjorde ett känt reportage från Kungsgatan i Stockholm på fredsdagen den 7 maj 1945, men också 1939 tillkännagav ^[7] att det andra världskriget hade brutit ut i och med att England och Frankrike hade förklarat Tyskland krig den 3 september. Helén gjorde också det första ungdomsprogrammet i radio Vi öppnar ett fönster 1944 - bland annat med ett reportage från Högbacka dansbana.

Helén arbetade även på Stockholms-Tidningen, där han var kulturjournalist, samt på Svenska Morgonbladet. Han skrev dessutom recensioner i hemtidningen Katrineholms-Kuriren. År 1956 utnämndes han till docent vid Stockholms universitet.

Han var riksdagsman 1953–1966 för Stockholms läns valkrets i andra kammaren, samt 1970–1976 för Stockholms stads valkrets i första kammaren, senare enkammarriksdagen. Som riksdagsman på 1950-talet hade han stort inflytande på skolpolitiken och hade en viktig roll i det utredningsarbete som föregick införandet av grundskolan, en skolform som senare kom att förändras så att mycket av det Gunnar Helén eftersträvat gick förlorat.^[8]

Gunnar Helén var landshövding i Kronobergs län 1965–1970 och landshövding i Stockholms län 1977–1984. Han var ordförande i Sveriges Radios styrelse 1978–1984, och därefter i styrelsen för tidningskoncernen Nerikes Allehanda. Makarna Helén är begravda på Västra Vingåkers kyrkogård.^[9]

• H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i guld med kedja, 1984^[10]
• Illis quorum meruere labores av 18:e storleken i guld med kedja, 1987^[11]

• HELÉN, N GUNNAR, landshövding, Växjö i Vem är Vem? / Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965 / s 466.
• Helén, N Gunnar, fil dr, Saltsjö-Duvnäs i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 463.

• Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 238-239