Gunnar Hakeman
| Gunnar Hakeman | |
 | |
| Född | Axel Edvard Gunnar Hakeman[1] 3 juli 1901[2] Hakarps socken[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 29 juli 1965 (64 år) Hakarps socken, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[2], godsägare[2] |
| Politiskt parti | |
| Moderaterna | |
| Barn | Lars Hakeman Per-Olof Hakeman (f. 1933) |
| Föräldrar | Karl Johan Alfred Gustafsson |
| Släktingar | Salomon Gustafsson (syskon) Fritiof Domö (syskon) Lennart Gustafsson (syskon) Elin Hakeman (syskon) |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Gunnar Hakeman, född 3 juli 1901 på Hakarps säteri, död 26 juli 1965 på samma plats,[3] var en svensk godsägare, landstingsman och politiker verksam i Högerpartiet (dagens Moderaterna).
Biografi
Gunnar Hakeman föddes 1901 på Hakarps säteri i Hakarps socken som son till riksdagsmannen K. J. Gustafsson och Augusta Johansson. Han var bror till Elin Hakeman och Fritiof Domö. Han tog studenten i Jönköping och var under några år inspektor på faderns närliggande gård Stensholms säteri, innan han förvärvade Hakarps säteri.[4]
Hakeman grundade Högerns ungdomsförbunds avdelning i Hakarps landskommun, och var under ett antal år ordförande för ungdomsförbundets distrikt i Jönköpings län. Till sin bortgång var han ledamot av Högerpartiets förbundsstyrelse i länet, och hade en rad förtroendeuppdrag i både kommun och kyrka. Bland annat var han vice ordförande i kommunfullmäktige och i kommunalnämnden. Dessutom var han ledamot i både kyrkorådet och kyrkofullmäktige,[5] samt ordförande i länets kristidsstyrelse.[6] Under 17 år representerade han Högerpartiet i Jönköpings läns landsting. Från 1944 var han nämndeman och ordförande i hushållsgillet i Hakarps kommun.[4]
1956 hade landshövdingen Olle Ekblom, i samstämmighet med länets lantbruksstyrelse, föreslagit Hakeman till en vakant plats i Jönköpings läns lantbruksnämnd. Jordbruksminister Sam B. Norup valde dock istället att utse landstingsmannen Einar Johansson från Skeppsås i Eksjö kommun, vilket Ekblom tolkade som en olycklig politisering av nämndarbetet. Detta föranledde att Ekblom begärde hos kungen att omedelbart få lämna sin plats i nämnden, och i februari 1957 lämnade han även sin plats som landshövding.[7]
Han var gift med Märta Hakeman, född Ernfors, och efterlämnade vid sin död tre barn.[4]
Referenser
- ^ Godsägare Axel Edvard Gunnar Hakeman, Svenskt Porträttarkiv, läs online och läs onlineläs online, läst: 27 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Godsägare Axel Edvard Gunnar Hakeman, Svenskt Porträttarkiv, läs online och läs onlineläs online, läst: 29 april 2020.[källa från Wikidata]
- ^ "Gunnar Hakeman", Svenska Dagbladet, 29 juli 1965. Läst 28 april 2020.
- ^ [a b c] "Gunnar Hakeman", Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 30 juli 1965. Läst 28 april 2020.
- ^ "Gunnar Hakeman", Göteborgs-Posten, 30 juli 1965. Läst 28 april 2020.
- ^ "Optimism om ransoneringslättnader, slaktgodemän föremål för LK-debatt", Dagens Nyheter, 24 februari 1949. Läst 28 april 2020.
- ^ "Norup politiserar lantbruksnämnd", Svenska Dagbladet, 11 augusti 1956. Läst 28 april 2020.
Media som används på denna webbplats
Holger Lydén mottager fullmakt som roteombud av Gunnar Hakeman, midsommarafton 1964.
Gunnar Hakeman's signature.
Gunnar Hakeman, politiker och lantbrukare