Gunnar Ekelöf

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-07)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Gunnar Ekelöf
Född15 september 1907
Stockholm
Död16 mars 1968 (60 år)
Sigtuna
YrkeFörfattare
Poet
Översättare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1932–1967
GenrerLyrik
Noterbara verkFärjesång
Non Serviam
Dīwāntrilogin
InfluenserArthur Rimbaud, surrealism, Jalal al-din Rumi, Edith Södergran, T.S. Eliot m. fl.

Bengt Gunnar Ekelöf, född 15 september 1907 i Stockholm, död 16 mars 1968 i Sigtuna i Stockholms län, var en svensk författare, poet och översättare. Han var från 1958 ledamot av Svenska Akademien. På egen begäran blev hans aska strödd över floden Paktolos i Sardes.[1]

Biografi

Barndom- och ungdomsåren

Ekelöf fotograferad av Anna Riwkin, tidigt 1930-tal.

Gunnar Ekelöf var son till Johan Gerhard Ekelöf (1866–1916) och Valborg Charlotta, född von Hedenberg (1881–1961), från Ytterhiske i Umeå. Under sin barndom bodde han i Stockholm. Fadern hade varit fondmäklare och familjen var ekonomiskt välbärgad. Ekelöfs far blev, på grund av syfilis, psykiskt sjuk och avled då Ekelöf var nio år gammal.

Ekelöf tog studentexamen 1926 och reste därefter till London för att studera orientaliska språk vid School of Oriental Studies. Efter språkutbildningen tänkte han sig en längre vistelse i Indien, vilket dock aldrig blev av. Senare samma år fortsatte han sina orientaliska studier vid Uppsala universitet, där han främst läste persiska och sanskrit.[2]

År 1928 blev Ekelöf myndig och ärvde faderns förmögenhet. Han hade planer på att emigrera till Kenya där en bekant var chef för en stor kaffeplantage, vilket dock inte heller blev av. Han vistades en tid i Frankrike och läste mycket fransk litteratur, bland annat de ledande modernistpoeterna Guillaume Apollinaire och Blaise Cendrars. Ekelöf ägnade sig vid denna tid också mycket åt musik och 1929 beslöt han sig för tredje gången att lämna Sverige. På hösten detta år reste han till Paris för att studera musik. Tonsättaren Gösta Nystroem bodde i Paris och Ekelöf tänkte sig att bli elev hos honom. Han lyckades dock aldrig få någon kontakt med Nystroem, men lärde istället känna konstnären Otto G. Carlsund som introducerade honom i den parisiska konstvärlden och för konstnärsgruppen Art concret.[3]

Ekelöf levde som ung som rentier, men förlorade vid Kreugerkraschen 1932 en stor del av sin förmögenhet. Han var, tämligen medellös, under en längre period bosatt i Hölötrakten, bland annat en tid som hyresgäst på Vrå herrgård, därefter i eget torp.[a]

Litterär debut

Innan de ekonomiska bekymren hade han hunnit debutera i tidskriften Spektrum 1931, där han snart kom att ingå i redaktionen. År 1932 debuterade Ekelöf i bokform med diktsamlingen sent på jorden, också den utgiven av förlaget Spektrum. Influerad av den då ganska okända surrealismen och med sina desperata, galghumoristiska formuleringar fick den ett starkt negativt bemötande av dåtidens ledande kritiker, men har senare kommit att betraktas som ett av de mest banbrytande verken i svensk litteratur. De följande samlingarna Dedikation, Sorgen och stjärnan och Köp den blindes sång fick bättre bemötanden, men Ekelöf tog senare själv avstånd från dem.

Med tusenåriga slag slog mitt stenhjärta i ådrorna.
Kanske fanns det förstenade fåglar och ödlor därinne!
Rhamphorhyncus! Archeopteryx!
I ett nytt ljus blev stenen levande fågel och flög sin kos
men kommer ibland av plikt eller vana tillbaka.
/.../
Allting vände sig i mig, allting förflyktigades.
Fågeln tog mina vingar och skänkte dem åt ett annat ljus.
Det släcktes. Det blev mörkt.
Archeopteryx! Archeopteryx!
Jag trevade omkring mig, fick ingenting i händerna
ingenting att minnas, ingenting att glömma...
/.../

Genombrott

Genombrottet kom 1941 med diktsamlingen Färjesång, som brukar räknas till den svenska litteraturens främsta verk. Det är en granskning av människolivets viktigaste aspekter: "Jag sjunger om det enda som försonar, det enda praktiska, för alla lika". Samlingen markerar en ny period i skrivandet, mer intellektuellt och resonerande. I Färjesång ingår diktsviten Tag och skriv, liksom en av hans mest lästa dikter: Eufori, som skildrar en sommarnatt i Hölö.

I Non Serviam (1945) häcklar han det självgoda svenska välfärdssamhället i Till de folkhemske och uttrycker i titeldikten främlingskap och vantrivsel. Absurdism och groteskerier når en höjdpunkt i Strountes (1955), men genomsyrar hela författarskapet. Med den märkliga En Mölna-elegi (1960) tänjs genre- och språkgränserna.

Den sista fasen av diktandet är under stark påverkan av Ekelöfs intresse för Orienten och bysantinsk historia. Den innefattar tre samlingar som ibland kallas för "Dīwāntrilogin", Dīwān över Fursten av Emgión (1965), Sagan om Fatumeh (1966) och Vägvisare till underjorden (1967).

År 1952 tilldelades Ekelöf Frödingstipendiet. År 1958 övertog han stol 18 efter Bertil Malmberg vid Svenska akademien. Det är inte enbart som poet i klassisk mening som Ekelöf är ihågkommen, utan kanske i än högre grad för den livsfilosofi som hans dikter uttrycker.

Prosa och översättningar

Ekelöf var inte bara en stor poet utan skrev också prosa. Han skrev bland annat två samlingarna av "småprosa", Promenader (1941) och Utflykter (1947). Den självbiografiska En outsiders väg i den senare boken är en central text i hans författarskap. Han skrev också bokrecensioner.

Ekelöf var även en flitig översättare, och introducerade flera poeter för den svenska läsekretsen, till exempel Robert Desnos och Arthur Rimbaud.

Eftermäle

Ekelöf har haft ett stort inflytande på generationer av senare författare inte bara i Sverige utan också på till exempel Inger Christensen, Jan Erik Vold och Robert Bly. Han räknas som en av Sveriges mest betydande poeter och har, trots eller därför att han kände ett avstånd till det samhälle och den tid som omgav honom och dess prydliga samförstånd, för många kommit att räknas som en av de viktigare kulturpersonligheterna i sin samtid. Han är översatt till flera språk och en levande svensk klassiker; hans förmåga att ompröva sig själv och sitt skrivande har varit en viktig förebild för många senare poeter.

Carl Olov Sommars biografi blev omtalad, liksom Olof Lagercrantz mer personliga bok, Jag bor i en annan värld men du bor ju i samma (1994). En annan studie med biografiskt tolkande inslag är Anders Olssons Ekelöfs nej (1983).

År 1989 bildades Gunnar Ekelöf-sällskapet för att främja intresset för Ekelöfs diktning.

Privatliv

Gunnar Ekelöf gifte sig 1932 med Gunnel Bergström,[5] som efter en kort tid lämnade honom för ett förhållande med Karin Boye.[6] Han var gift med Gunhild Flodquist 1942–1951[7] och därefter med dennas syster Ingrid Flodquist.[8] Med den senare fick han dottern Suzanne Ekelöf, född 1952.[9]

Bibliografi

Enskilda verk

Brev

  • Brev 1916–1968. Urval och kommentarer av Carl Olov Sommar. Stockholm: Bonnier. 1989. Libris 7147612. ISBN 91-0-047517-3 
  • Brevet till Maj Sandman. Inledning av Knut Ahnlund. Stockholm: Atlantis. 1989. Libris 7644786. ISBN 91-7486-905-1 
  • Åström, Paul, red (1990). Gunnar Ekelöf och Gottfrid Walldén: En brevväxling. Studies in Mediterranean archaeology and literature: Pocket-book, 90. Partille: Åström. ISSN 0283-8494 Libris 7599242. ISBN 91-7081-006-0 
  • Åström, Paul, red (1991). Brev från Gunnar Ekelöf. Studies in Mediterranean archaeology and literature: Pocket-book, 102. Göteborg: Åström. ISSN 0283-8494 Libris 7599241. ISBN 91-7081-005-2 
  • Gunnar Ekelöf och Evert Taube: En brevbetraktelse. Stockholm: Gunnar Ekelöf-sällskapet. 2011. Libris 22682432. https://litteraturbanken.se/forfattare/EkelofG/titlar/EkelofTaubeBrev/info 
  • Ejevall, Peter, red (2017). Tillgivne Gunnar – i all hast Leif: Ur Gunnar Ekelöfs och Leif Sjöbergs brevväxling. Stockholm: Gunnar Ekelöf-sällskapet. Libris 22123034. ISBN 978-91-984362-0-4 
  • Broder: Brevväxlingen mellan Gunnar Ekelöf och bröderna Gunnar & Ivar Hjorthén. Förord Carl Pontus Hjorthén, efterord Jonas Ellerström. Tragus Marginalserie, 16. Stockholm: Tragus förlag. 2019. Libris 6j40gjd74r8x02kt. ISBN 978-91-981760-7-0 
  • Svedjedal, Johan, red (2020). Sorgsna ögon: Brev till Gunnel Bergström 1930–1934. Biografiska essäer av Pia-Kristina Garde och Johan Svedjedal. Lund: Ellerströms. Libris 6jpxbtrd4l7j7xj5. ISBN 978-91-7247-591-5 

Samlade upplagor och urval

  • Dikter 1–3. Stockholm: Bonnier. 1949. Libris 444110 
  • Dikter: 1932–51. Vår tids lyrik. Stockholm: Bonnier. 1956. Libris 1811146 
  • Verklighetsflykt: Valda promenader och utflykter. Stockholm: Bonnier. 1958. Libris 8207127 
  • Dikt i utvalg ved Erling Nielsen. Cappelens nordiske bibliotek. Oslo: Cappelen. 1963. Libris 1895350 
  • Promenader och utflykter: Samlad småprosa. En Delfin extravolym. Stockholm: Aldus/Bonnier. 1963. Libris 113644 
  • Dikter. Den svenska lyriken. Stockholm: Bonnier. 1965. Libris 31755 
  • Dikter. Biblioteca di cultura. Collana di poesia svedese, 6. Stockholm: Italica. 1966. Libris 1811134  – Svensk och italiensk parallelltext.
  • Ekner, Reidar, red (1966). Vatten och sand: Dikter genom åren. Svalans lyrikklubb, 12. Stockholm: Bonnier. ISSN 0586-0326 Libris 444122 
  • Urval: Dikter 1928–1968 med inledning av Olof Lagercrantz. Stockholm: Bonnier. 1968. Libris 12351 
  • Dikter och prosastycken. Svalans svenska klassiker. Stockholm: Bonnier. 1990. Libris 7148416. ISBN 91-0-050207-3 
  • Ekner, Reidar, red (1991–1993). Skrifter 1–8. Stockholm: Bonnier. Libris 1250974 
    • 1. Dikter 1927–1951: Skärvor av en diktsamling. Sent på jorden. Dedikation. Sorgen och stjärnan. Köp den blindes sång. Färjesång. Non serviam. Om hösten. 1991. Libris 1250975. ISBN 91-0-055162-7 
    • 2. Dikter 1955–1962: Strountes. Opus incertum. En natt i Otočac. En Mölna-elegi. En natt vid horisonten. 1991. Libris 1250976. ISBN 91-0-055240-2 
    • 3. Dikter 1965–1968: Dīwān över Fursten av Emgión. Sagan om Fatumeh. Vägvisare till underjorden. Partitur. Dīwān 2. Fatumeh 2. Lucifer sade. Ikoner. 1991. Libris 1250977. ISBN 91-0-055242-9 
    • 4. Appendix 1927–1968: Teckningar, bilddikter, exclamations. Dikter vid skilda tillfällen. Bok av grotesker. 1992. Libris 1250978. ISBN 91-0-055293-3 
    • 5. Valfrändskaper och andra översättningar: Hundra år modern fransk dikt. Arthur Rimbaud. Fransk surrealism. Berömda franska berättare. Valfrändskaper. Kineser. T.S. Eliot. Nelly Sachs. 1992. Libris 1250979. ISBN 91-0-055297-6 
    • 6. Promenader och annan litterär prosa: Promenader. Utflykter. Ur Verklighetsflykt. Ungdomsnoveller. Småprosa. 1992. Libris 1250980. ISBN 91-0-055299-2 
    • 7. Blandade kort och annan essäistik: Blandade kort. Lägga patience. Tredje given. 1992. Libris 1250981. ISBN 91-0-055434-0 
    • 8. Tankesamling: Filosofiskt, estetiskt, politiskt. Kommentarer till författarskapet. Självbiografi. 1993. Libris 1250982. ISBN 91-0-055643-2 
    • Efterord. Komplement. Register. 1993. Libris 1250983. ISBN 91-0-055764-1 
  • Samlade dikter. Stockholm: Bonnier. 2004. Libris 9696759. ISBN 91-0-010542-2 
  • Samlade dikter 1–2. Svenska klassiker utgivna av Svenska akademien i samverkan med bokförlaget Atlantis. Stockholm: Svenska akademien i samverkan med Atlantis. 2015. Libris 17882259. ISBN 978-91-735-3803-9 
  • Samlade dikter. En klassiker från Albert Bonniers förlag. Stockholm: Albert Bonniers förlag. 2018. Libris 20008252. ISBN 978-91-0-014111-0 

Översättningar i urval

Priser och utmärkelser

Referenser

Kommentarer

  1. ^ Ekelöfs tid på Vrå herrgård beskrivs i Carl Olov Sommars biografi över Ekelöf.[4]

Noter

  1. ^ Can, Mustafa (8 augusti 2004). ”Ekelöfs själ flyter i floden Paktalos”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/ekelofs-sjal-flyter-i-floden-paktalos/. 
  2. ^ Sommar 1989, s. 55–60.
  3. ^ Sommar 1989, s. 65–73.
  4. ^ Sommar 1989.
  5. ^ Sommar 1989, s. 103.
  6. ^ Sommar 1989, s. 106.
  7. ^ Sommar 1989, s. 281.
  8. ^ Sommar 1989, s. 337–338.
  9. ^ Sommar 1989, s. 367–368.

Tryckta källor

Vidare läsning

  • Andersson, David (2004). Poeten och sophelikoptern: Gunnar Ekelöf, folkhemmet och vetenskapen. Stockholm: Atlantis. Libris 9466968. ISBN 91-7486-798-9 
  • En bok om Gunnar Ekelöf. FIB:s lyrikklubbs bibliotek, 27. Stockholm: FIB:s lyrikklubb. 1956. ISSN 0425-5232 Libris 46439 
  • Cullberg, Johan (2012). En diktares kompost: Om Gunnar Ekelöf. Stockholm: Natur & Kultur. Libris 12477734. ISBN 978-91-27-13365-5 
  • Ekner, Reidar (1967). I den havandes liv: Åtta kapitel om Gunnar Ekelöfs lyrik. Stockholm: Bonniers. Libris 8198135 
  • Gunnar Ekelöf mellan konstarterna: Fyra essäer. Intermedia Studies Press-serien, 2. Lund: Intermedia Studies Press. 2010. Libris 11858155. ISBN 978-91-976670-3-6 
  • Ekner, Reidar (1970). Gunnar Ekelöf: En bibliografi. Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 8. Stockholm. ISSN 0065-1060 Libris 8079227 
  • Högström, Jesper (2023). Minnet och rädslan: En biografi över Gunnar Ekelöf. Stockholm: Weyler. ISBN 978-91-27-16808-4 
  • Lagercrantz, Olof (1994). Jag bor i en annan värld, men du bor ju i samma: Gunnar Ekelöf betraktad av Olof Lagercrantz. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 7282038. ISBN 91-46-16545-2 
  • Lundkvist, Artur (1968). Gunnar Ekelöf: Inträdestal i Svenska akademien. Inträdestal, Svenska akademien. Stockholm: Norstedts. ISSN 0346-7759 Libris 29312 
  • Lundvall, Ann (2009). Till det omöjligas konst bekänner jag mig: Gunnar Ekelöfs konstsyn. Lund: Ellerström. Libris 11295457. ISBN 91-7247-203-0 
  • Mortensen, Anders (2000). Tradition och originalitet hos Gunnar Ekelöf. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607577. ISBN 91-7139-278-5 
  • Olsson, Anders (1983). Ekelöfs nej. Stockholm: Bonniers. Libris 7146751. ISBN 91-0-045952-6 
  • Olsson, Anders (1997). Gunnar Ekelöf. Litterära profiler, 99-1548962-5. Stockholm: Natur & Kultur. Libris 7229221. ISBN 91-27-03947-1 
  • Sommar, Carl Olov (1989). Gunnar Ekelöf: En biografi. Stockholm: Bonniers. Libris 7147602. ISBN 91-0-047506-8 
  • Ögonvittnen om Gunnar Ekelöf. Stockholm: Gunnar Ekelöf-sällskapet. 2009. Libris 11270997. ISBN 978-91-976008-2-8 

Externa länkar

Gunnar Ekelöf
Diktsamlingar
sent på jorden (1932) ⋅ Dedikation (1934) ⋅ Sorgen och stjärnan (1936) ⋅ Köp den blindes sång (1938) ⋅ Färjesång (1941) ⋅ Non Serviam (1945) ⋅ Om hösten (1951) ⋅ Strountes (1955) ⋅ Opus incertum (1959) ⋅ En Mölna-elegi (1960) ⋅ En natt i Otočac (1961) ⋅ Dīwāntrilogin: Dīwān över Fursten av Emgión (1965) ⋅ Sagan om Fatumeh (1966) ⋅ Vägvisare till underjorden (1967)
Dikter
Prosa
Promenader (1941) ⋅ Utflykter (1947) ⋅ Blandade kort (1957)
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 18
Lista över ledamöter
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Gunnar Ekelöf av Anna Riwkin.jpg
Porträtt av poeten Gunnar Ekelöf (1907–1968)