Gunilla Palmstierna-Weiss

Gunilla Palmstierna-Weiss
Gunilla Palmstierna-Weiss 2010.
Född28 mars 1928
Lausanne, Schweiz
Död20 november 2022 (94 år)
Stockholm, Sverige
NationalitetSvensk
FöräldrarKule Palmstierna
Vera Herzog[1]
Make/makaMark Sylwan
(g. 1948–1952)
Peter Weiss
(g. 1964–1982)
Konstnärskap
FältScenografi, kostymteckning, keramik, skulptur, teckning
UtbildningKonstfack
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Vera Gunilla Palmstierna-Weiss, född 28 mars 1928 i Lausanne, Schweiz, död 20 november 2022 i Maria Magdalena distrikt[2] i Stockholm,[3] var en svensk scenograf, kostymtecknare, skulptör och keramiker.

Biografi

Gunilla Palmstierna-Weiss var dotter till läkaren friherre Kule Palmstierna och läkaren och psykoanalytikern Vera Herzog (1904–1947[4]), vilka skilde sig efter ett kortvarigt äktenskap i hennes tidiga barndom. Tillsammans med sin bror Hans Palmstierna växte hon upp under röriga förhållanden, först i fosterhem och från sex års ålder med sin mor först i Österrike och senare Nederländerna. Större delen av andra världskriget bodde hon i Rotterdam, där hennes mor gift sig med en nederländsk läkare. Gunilla Palmstierna bevittnade matbrist, ockupation och ohyggligheter. I krigets slutskede kom hon i säkerhet i Sverige, där hon sedan blev kvar.

Hon var gift första gången 1948–1952 med konstnären Mark Sylwan och andra gången från 1964 och fram till hans död 1982 med författaren och filmaren Peter Weiss. Hon är mor till grafiske formgivaren Mikael Sylwan (född 1949) och regissören Nadja Weiss (född 1972). [5]

Konstnär och keramiker

Gunilla Palmstierna-Weiss studerade bland annat keramik och dekormålning på Konstfackskolan i Stockholm och därefter vid Amsterdamse Hogeschool voor de Kunsten och i Paris.

Vid mitten av 1950-talet drev hon tillsammans med Greta Berge och Eva Lindbeck under fyra år keramikverkstaden Tre krukorSkansen.[källa behövs]

Gunilla Palmstierna-Weiss finns representerad med flera offentliga verk i form av reliefer i keramik, bland andra Ljus och skugga i Radiohuset i Stockholm från 1961 och ett ej längre bevarat konstverk i entrén till Universitetssjukhuset i Örebro.

Gunilla Palmstierna-Weiss, 2017

Teater

Palmstierna-Weiss arbete med scenografi och kostym inleddes under 1950-talet vid bland annat Stockholms studentteater och Skolbarnsteatern[förklaring behövs]. Under 1950-talet träffade hon Peter Weiss, som hon gifte sig med 1964 och började då på allvar arbeta med teater. Hon gjorde scenografin till flera uppsättningar av hans pjäser och de blev tillsammans centralfigurer i de nya internationella vänsterradikala strömningarna och i den moderna teaterns utveckling i flera länder.

Mordet på Marat

Till de mest kända produktionerna hör Peter Weiss pjäs Mordet på Marat, där Gunilla Palmstierna-Weiss stod för scenografi och kostym. Uruppsättningen ägde rum i Berlin på Schillertheater i regi av Konrad Swinarski 1964 och den sattes också upp i regi av Peter BrookThe Aldwych Theatre i London samma år. Hon gjorde även scenografi och kostym till Peter Brooks New York-uppsättning av Marat/SadeBroadway 1965 och dess filmatiserade version 1967. För uppsättningen på Broadway mottog hon 1968 en Tony Award för bästa kostymdesign.[6]

Samarbete med Ingmar Bergman

Gunilla Palmstierna-Weiss samarbetade med Ingmar Bergman från 1960-talet i totalt 19 uppsättningar fram till 1991, varav en, Dödsdansen, påbörjades både 1976 och 1978, men aldrig genomfördes. Det första samarbetet var uppsättningen av Peter Weiss pjäs RannsakningenDramaten 1966. De uppsättningar som de gjorde tillsammans i Sverige, sattes alla upp på Dramaten och framförallt blev deras versioner av Trettondagsafton, Kung Lear, Fröken Julie och Ett dockhem framgångsrika med återuppsättningar och gästspel runt om i världen. Bergman och Palmstierna-Weiss samarbetade även under Bergmans tid i Tyskland med uppsättningar av John Gabriel Borkman, Fadren och Yvonne, prinsessa av Burgund.

Övrigt

Vid sidan av sitt konstnärskap var Gunilla Palmstierna-Weiss även lärare i måleri samt föreläste om teaterscenografi och konsthantverk. Under 1950-talet undervisade hon intagna på Långholmens fängelse i teater och konsthantverk.

Palmstierna-Weiss var sommarvärd i Sommar i P1 2014.

Hon är representerad på Moderna museet i Stockholm[7], Nationalmuseum[8], Scenkonstmuseet[9] och Örebro läns landsting[10].

Teater

Regi (komplett)

ÅrProduktionUpphovsmänRegiTeater
1967MacbethWilliam ShakespeareGunilla Palmstierna-Weiss och ensembleTeaterhögskolan i Havanna, Kuba
1970Blodsbröllop
Federico Garcia LorcaDonya Feuer, Gunilla Palmstierna-WeissDramaten
1982Nya processenPeter WeissGunilla Palmstierna-Weiss, Peter WeissDramaten

Scenografi och kostym (komplett)

ÅrProduktionUpphovsmänRegiTeaterNoter
1957Nalle PuhA.A. MilnePer Verner CarlssonSkolbarnsteatern
1959En dörr ska vara öppen eller stängdAlfred de MussetAndris BlekteMarsyasteatern
1964Marat/SadePeter WeissKonrad SwinarskiSchillertheater
1964Marat/SadePeter WeissPeter BrookThe Aldwych Theatre
1965MacbethWilliam ShakespeareFritz KortnerSchillertheater
1965Marat/SadePeter WeissPeter BrookMartin Beck Theatre
1965Mordet på MaratPeter WeissFrank SundströmDramaten
1966Die Wanze (Vägglusen)Vladimir MajakovskijKonrad SwinarskiSchillertheater
1966RannsakningenPeter WeissIngmar BergmanDramaten
1967Sången om SkråpukenPeter WeissEtienne Glaser och ensembleScalateatern
1967Sången om SkråpukenPeter WeissEtienne Glaser och ensembleGästspel, Theather am Turm
1967DödsdansenAugust StrindbergUlf PalmeDramaten
1968VietnamdiskursPeter WeissHarry BuckwitzStädtische Bühnen
1969Heliga Johanna från slakthusenPeter WeissJohan BergenstråhleStockholm stadsteaterÄven föreställningsaffisch
1970Trotskij i exilPeter WeissHarry BuckwitzDüsseldorfer Schauspielhaus
1970BlodsbröllopFederico Garcia LorcaGunilla Palmstierna-WeissDramaten
1971ShowLars ForssellIngmar BergmanDramatenÄven föreställningsaffisch
1972HölderlinPeter WeissLars Göran CarlsonDramaten
1973HölderlinPeter WeissHanns-Anselm PertenVolkstheater, Rostock
1973Sjung vackert om kärlekGottfried GrafströmGunnel LindblomDramatenÄven föreställningsaffisch
1974MyternaUlla RyumAnita Brundahl/Erland JosephsonDramatenEj genomförd
1974Figaros bröllopPierre Augustin Caron de BeaumarchaisGötz FriedrichHollandsfestivalen, Nederländerna
1975TrettondagsaftonWilliam ShakespeareIngmar BergmanDramaten
1976DödsdansenAugust StrindbergIngmar BergmanDramatenEj genomförd
1977KritcirkelnBertolt BrechtLars Göran CarlsonDramaten
1977FadrenAugust StrindbergJan HåkansonStockholms stadsteaterÄven föreställningsaffisch
1978DödsdansenAugust StrindbergIngmar BergmanDramatenEj genomförd
1979FadrenAugust StrindbergHans LietzauResidenztheaterEj genomförd
1979TrettondagsaftonWilliam ShakespeareIngmar BergmanNypremiär, Dramaten
1980TrettondagsaftonWilliam ShakespeareIngmar BergmanTurné, Paris
1980Yvonne, prinsessa av BurgundWitold GombrowiczIngmar BergmanResidenztheater
1981Ett dockhemHenrik IbsenIngmar BergmanResidenztheater
1981Fröken JulieAugust StrindbergIngmar BergmanResidenztheater
1981Fröken JulieAugust StrindbergIngmar BergmanGästspel, Dramaten
1981DödsdansenAugust StrindbergStephan StrouxDüsseldorfer Schauspielhaus
1982Nya processenPeter WeissPeter WeissDramatenÄven föreställningsaffisch
1982Fröken JulieAugust StrindbergIngmar BergmanTurnétheater, München
1983FadrenAugust StrindbergJan HåkansonDet Kongelige Teater
1983Dom JuanMolièreIngmar BergmanSalzburger Festspiele
1983Dom JuanMolièreIngmar BergmanCuvilliés-Theater, München
1984Kung LearWilliam ShakespeareIngmar BergmanDramaten
1985Kung LearWilliam ShakespeareIngmar BergmanTurné, Europa
1985John Gabriel BorkmanHenrik IbsenIngmar BergmanResidenztheater
1985John Gabriel BorkmanHenrik IbsenIngmar BergmanTurné, Europa
1985Fröken JulieAugust StrindbergIngmar BergmanDramaten
1985Fröken JulieAugust StrindbergIngmar BergmanTurné, Europa och Kanada
1986Fröken JulieAugust StrindbergIngmar BergmanTurné, London och Los Angeles
1988Fröken JulieAugust StrindbergIngmar BergmanTurné, Tokyo och Moskva
1988Sanna kvinnorAnne Charlotte LefflerGunnel LindblomDramaten
1988Mot ljusetLolo AmbleGunnel LindblomDramaten
1988Lång dags färd mot nattEugene O'NeillIngmar BergmanDramaten
1989Ett dockhem
Henrik IbsenIngmar BergmanDramaten
1990En gång där en källa flötPierre Ström, Finn ZetterholmJan TiseliusRiksteatern, turné till 48 orter
1991Ett dockhemHenrik IbsenIngmar BergmanTurné, Europa och New York
1991Fröken Julie (nypremiär)
August StrindbergIngmar BergmanDramaten
1991Fröken Julie (reviderad turnéversion)August StrindbergIngmar BergmanGästspel, New York
1992Landet utan gränsArthur SchnitzlerJan HåkansonStockholms stadsteaterÄven föreställningsaffisch
1995MedeaEuripidesKarin EngbergTurnéteater
1996Vem är rädd för Virginia Woolf?Edward AlbeeLars NorénVasateatern
1997Så enkel är kärlekenLars NorénChristian TomnerVasateatern
1998Gustav VasaAugust StrindbergAlexander NordströmMaly teatr, Moskva
1999Gustaf WasaJohann Gottlieb Naumann, Johan Henric KellgrenAlexander NordströmOperan, OdessaNedlagd
2003OrestienAischylosRichard TurpinTeater Tribunalen

Utställningar

Separat- och samlingsutställningar

ÅrUtställningstitelPlatsOrtFöremål
1953Svenska tecknareNationalmuseumStockholmTeckningar
1953Picasso et les poitiersMusée national Picasso "La guerre et la paix"VallaurisKeramik
1954-KungsträdgårdenStockholmEgen monter med keramik
1954Utställning tillsammans med Torun Bülow-HübeGalerie du SiècleParisStengods och design
1955De unga, separatutställningEj käntStockholmTeckningar och keramik
1958Svenska SlöjdföreningenLiljevalchs konsthallStockholm
1959Svenska SlöjdföreningenHötorgshallenStockholm
1961SeparatutställningHantverket, BrunkebergstorgStockholmStengods och design
1965Berlinerpaviljongen, separatutställningTiergartenVästberlinStengods, scenografi- och kostymskisser
1966SeparatutställningGrassi MuseumLeipzigStengods, scenografi- och kostymskisser
1967SeparatutställningGävle museumGävleTeater och stengods
1968-Galleri Dr. GlasStockholmStengods, scenografi- och kostymskisser samt affisch
1969Vandringsutställning-Mariefred/StockholmScenografi- och kostymskisser
1969-NationalmuseumStockholmKostymskisser, konsthantverk
1970SeparatutställningBildmuseetUmeåScenografimodeller, kostymskisser och stengods
1971-PragquadrinalenPragScenografimodeller och kostymskisser
1971-Henie-Onstad KunstsenterNorgeScenografimodeller och kostymskisser
1972-Akademie der KünsteVästberlinTeaterkostymer och kostymskisser
1973VandringsutställningRiksutställningarStockholmScenografimodeller och kostymskisser
1975-PragquadrinalenPragScenografimodeller och kostymskisser
1977-Södertälje konsthallSödertäljeKostymskisser
1978-PostmuseumStockholmTeaterskisser?
1979-PragquadrinalenPragScenografimodeller och kostymskisser
1980-Gerleborgsskolan, RiksutställningarGöteborgTeaterskisser?
1981VandringsutställningRiksutställningarStockholmStengods och reliefer
1988-Svenska InstitutetParisKostymskisser
1989SeparatutställningBildmuseetUmeåScenografimodeller, kostymskisser och reliefer
1990Peter Weiss-utställningAkademie der KünsteBerlinScenografimodeller och kostymskisser
1991Peter Weiss-utställningModerna museetStockholmScenografimodeller och kostymskisser
1995Scenographi, separatutställningPrins Eugens WaldemarsuddeStockholmScenografimodeller, kostymskisser och konsthantverk
1997Szenographie, separatutställningBochum MuseumBochumScenografimodeller, kostymskisser och konsthantverk

Formgivning utställningar

ÅrUtställningstitelPlatsOrtNoter
1973-RiksutställningarStockholm
1981VandringsutställningRiksutställningarStockholm
1987Dramaten 200 årVandringsutställning/RiksutställningarStockholmTillsammans med Katja Waldén
1990Peter Weiss-utställningAkademie der KünsteBerlin
1991Peter Weiss-utställningModerna museetStockholm
1995ScenografiPrins Eugens WaldemarsuddeStockholmEgen utställning
1997SzenographieBochum MuseumBochumEgen utställning

Priser och utmärkelser

Källor

Noter

  1. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ https://www.ratsit.se/19280328-Vera_Gunilla_Palmstierna_Weiss_Stockholm/i_uEwCFoXhfPriSA_0U9TgBLqdomt4WNq8n5GNDaSmc
  3. ^ ”Scenografen Gunilla Palmstierna-Weiss är död”. DN.SE. 21 november 2022. https://www.dn.se/kultur/gunilla-palmstierna-weiss-ar-dod/. Läst 21 november 2022. 
  4. ^ Wikidata
  5. ^ Jag blev kallad ”jäkla vänsterpajsare” i Svenska Dagbladet den 27 oktober 2013
  6. ^ [a b] ”Winner 1966” (på engelska). tonyawards.com. Arkiverad från originalet den 9 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180509075513/https://www.tonyawards.com/en_US/history/pastwinners/tonys_results.html?fname=&lname=&show=&award=All&year=1966. Läst 8 maj 2018. 
  7. ^ ”Moderna Museet - Collection”. sis.modernamuseet.se. http://sis.modernamuseet.se/sv/view/objects/asimages/artist$00406504?t:state:flow=8197a940-69d9-4dc7-b532-120fb2ed6285. Läst 14 november 2017. 
  8. ^ ”Nationalmuseum - Artist | Result”. collection.nationalmuseum.se. http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=direct/1/ResultListView/result.t2.artist_list.$TspTitleLink$0.link&sp=10&sp=Sartist&sp=SfieldValue&sp=0&sp=0&sp=3&sp=SsimpleList&sp=0&sp=Sdetail&sp=0&sp=F&sp=T&sp=0. Läst 14 november 2017. 
  9. ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 14 november 2017. 
  10. ^ Konstsegment : en del av Örebro läns landstings konstinnehav, 1991, LIBRIS-ID:1282740, sidan 174

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Gunilla Palmstierna-Weiss 2.jpg
Författare/Upphovsman: Malin Musikverket, Licens: CC BY-SA 4.0
The artist choosing sketches for an exhibtion.
Gunilla Palmstierna-Weiss.jpg
Författare/Upphovsman: KWa, Licens: CC BY-SA 3.0
Gunilla Palmstierna-Weiss (1928–2022), Swedish sculptress, ceramist, stage designer and author, widow of German-Swedish author Peter Weiss (1916-1982), during the award ceremony for the Peter Weiss award 2010 in Kunstmuseum Bochum
Gunilla Palmstierna.jpg
Gunilla Palmstierna, avfotograferad porträttbild från Allhems Svenskt konstnärslexikon.