Gulskivig nagelskivling
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2012-10) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
Gulskivig nagelskivling | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Svampar Fungi |
Division | Basidiesvampar Basidiomycota |
Klass | Agaricomycetes |
Ordning | Agaricales |
Familj | Marasmiaceae |
Släkte | Gymnopus |
Art | Gulskivig nagelskivling Gymnopus ocior |
Vetenskapligt namn | |
§ Gymnopus ocior | |
Auktor | (Pers.) Antonín & Noordel. 1997 |
Synonymer | |
Collybia dryophila var. extuberans (Fr.) P. Roux 2008[1] Collybia aquosa var. ocior (Pers.) Krieglst. 2000[2] Collybia dryophila var. xanthopus (Fr.) Bon 1998[3] Collybia ocior (Pers.) Vilgalys & O.K. Mill. 1987[4] Collybia dryophila var. funicularis (Fr.) Halling 1983[5] Rhodocollybia extuberans (Fr.) Lennox 1979[6] Collybia funicularis (Fr.) Métrod 1952[7] Marasmius dryophilus var. funicularis (Fr.) Rea 1922[8] Chamaeceras funicularis (Fr.) Kuntze 1898[9] Marasmius funicularis (Fr.) P. Karst. 1894[10] Collybia xanthopus (Fr.) Sacc. 1887[11] Collybia xanthopoda (Fr.) Sacc. 1887[11] Collybia luteifolia Gillet 1874[12] Collybia extuberans (Fr.) Quél. 1872[13] Collybia succinea (Fr.) Quél. 1872[13] Agaricus extuberans Fr. 1838[14] Agaricus succineus Fr. 1838[15] Agaricus ocior Pers. 1828[16] Agaricus dryophilus Fr. 1821[17] Agaricus xanthopus Fr. 1815[18] |
Gulskivig nagelskivling (Gymnopus ocior) är en svampart[19] som först beskrevs av Christiaan Hendrik Persoon, och fick sitt nu gällande namn av Antonín & Noordel. 1997. Enligt Catalogue of Life[20][21] ingår Gulskivig nagelskivling i släktet Gymnopus, och familjen Marasmiaceae,[20][21] men enligt Dyntaxa[22] är tillhörigheten istället släktet Gymnopus, och familjen Omphalotaceae.[22] Arten är reproducerande i Sverige.[22] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[20]
Källor
- ^ P. Roux (2008) , In: Docums Mycol. 34(nos 135–136):42
- ^ Krieglst. (2000) , In: Beitr. Kenntn. Pilze Mitteleur. 13:36
- ^ Bon, M. (1998) Novitates – 1. Marasmiaceae et Dermolomataceae comb., st. et sp. nov., In: Docums Mycol. 28(nos 109–110):6, 10
- ^ Vilgalys, R.; Miller, O.K. (1987) Morphological studies on the Collybia dryophila group in Europe, In: Trans. Br. mycol. Soc. 88(4):461–472
- ^ Halling (1983) , In: Mycol. Mem. 8:52
- ^ Lennox (1979) , In: Mycotaxon 9(1):222
- ^ Métrod (1952) , In: Revue Mycol., Paris 17:90
- ^ Rea (1922) , In: Brit. basidiomyc. (Cambridge):524
- ^ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):456
- ^ P.A. Karsten (1894) , In: Symb. mycol. fenn. 32:1
- ^ [a b] P.A. Saccardo (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:226
- ^ Gillet (1874) , In: Les Hyménomycètes ou description de tous les champignons (fungi) qui croissent en France (Alençon):328
- ^ [a b] Quél. (1872) , In: Mém. Soc. Émul. Montbéliard, Sér. 2 5:237
- ^ E.M. Fries (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):93
- ^ E.M. Fries (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):91
- ^ Pers. (1828) , In: Mycol. eur. (Erlanga) 3:151
- ^ Fr. (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:125
- ^ E.M. Fries (1815) , In: Observ. mycol. (Havniae) 1:12
- ^ Antonín, V.; Halling, R.E.; Noordeloos, M.E. (1997) Generic concepts within the groups of Marasmius and Collybia sensu lato, In: Mycotaxon 63:359–368
- ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (6 januari 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/gymnopus+ocior/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ [a b] Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
- ^ [a b c] Dyntaxa Gulskivig nagelskivling
Media som används på denna webbplats
Robot icon
[Translation of the caption] Agaricus dryophilus is found very frequently all year in our woods; it grows on soil, on dead leaves, amongst moss, grass etc.; its cap is thin, smooth, and without striation at least until it approaches the end of its process of decay; the gills are very narrow at the outside and thickened at the base where they terminate suddenly to meet the stipe higher up forming a deep concavity; the stipe is tubular, a bit expanded at the top and normally of a different colour from the cap ... we have no other mushroom more subject to variations in colour and form than this one, nor with such differences in dimensions in the same locality. One might doubt, for example, that the specimens marked A., B., C. in the illustration were the same species as those marked D., E., F.; nevertheless they are all only varieties of one and the same species, and if one regards attentively the intermediate gradations in form, there can be no question about this.