Gulrödnäbbad rall

	Gulrödnäbbad rall; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tran- och rallfåglar; Gruiformes
Familj	Rallar; Rallidae
Släkte	Mustelirallus
Art	Gulrödnäbbad rall; M. erythrops
Vetenskapligt namn
	§ Mustelirallus erythrops
Auktor	(Sclater, 1867)
Utbredning
Synonymer
	Gulrödnäbbad sumphöna; Neocrex erythrops;

Gulrödnäbbad rall^[2] (Mustelirallus erythrops) är en fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar.^[3] Den förekommer fläckvist i Sydamerika, men även in i Panama. Tillfälligt har den nått USA och Patagonien. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende

Gulrödnäbbad rall är en 18–20 cm lång vackert mönstrad rall. Den är gråaktig i ansiktet och på bröstet, brun på ovansidan och.kraftigt tvärbandad i svart och vitt på buk och undergump. Benen är lysande röda och näbben är som namnet avslöjar bjärt röd och gul. Sympatriska arten gråbröstad dvärgrall (Laterallus exilis) är mindre, med kastanjebrunt på nacken och övre delen av manteln, tunna vita tvärband på övre vingtäckarna, sotgrön näbb och gulbruna ben. Allopatriska nära släktingen colombiarallen är mycket lik, men denna har obandade kanelbruna flanker och övre stjärttäckare och gulare näbb med orange längst in.^[4]

Läte

Lätet består av en lång och gradvis accelereande serie med gläfsande ”kjek”, ibland åtföljt av tre till fyra korta spinnande toner som faller i tonhöjd. Även grodlika och gutturala ”auuk” hörs. Varningslätet är ett vasst ”twack”.^[4]

Utbredning och systematik

Gulrödnäbbad rall delas in i två underarter med följande utbredning:^[5]

Mustelirallus erythrops olivascens – förekommer från västra Panama till Venezuela, Guyanaregionen, nordvästra Argentina och Brasilien
Mustelirallus erythrops erythrops – förekommer i Galápagosöarna och i kustområden i Peru, från Lima till Lambayeque

Arten verkar ha en benägenhet att röra sig vida omkring. Den har setts vid minst två tillfällen i USA, erythrops i Texas 1972 och troligen olivascens i Virginia 1978. Gulrödnäbbad rall har även påträffats så långt söderut som Valdéshalvön i argentinska Patagonien.^[4]

Släktestillhörighet

Gulrödnäbbad rall placeras traditionellt i Neocrex tillsammans med colombiarallen. Genetiska studier^[6] visar att de är nära släkt med vithakad rall, tidigare i Porzana. Dessa har därför förts till ett och samma släkte, där Mustelirallus har prioritet,^[5] Senare studier visar att även zapatarallen (Cyanolimnas serverai) är närbesläktad och därför också förts till släktet.^[7]

Levnadssätt

Gulrödnäbbad rall bebor vattenrika områden som vassbälten, gräsrika våtmarker, risfält och dräneringsdiken, men kan också hittas i betesmarker, igenväxta buskmarker, majsfält, trädgårdar och fuktiga skogsmarker upp till 3375 meters höjd. Överallt är den mycket svår att få syn på. Födan består av insekter, dubbelfotingar och frön som den plockar från marken, ibland utmed grusväger och i öppna gläntor intill tät vegetation vid gryning och skymning.

Häckning

Arten har noterats i häckningstillstånd i juli i Venezuela och i Galápagosöarna november–februari. I Brasilien har en kull med fem ägg hittats i slutet av mars, i ett annat bo ägg som kläcks i slutet av april och ungar fotograferade i maj och juni. I sydöstra Brasilien har dock fortfarande duntäckta ungar observerats i slutet av oktober. Det skålformade boet av gräs placeras på eller nära marken, bland annat noterat i majsfält. Däri lägger den fem till sju ägg som ruvas i åtminstone 23–25 dagar.^[4]

Status

Arten har ett stort utbredningsområde. Trots oklarheter i beståndsutvecklingen anses den inte vara hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).^[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.^[1]

Taxonomi och namn

Gulrödnäbbad beskrevs taxonomiskt som art av Philip Lutley Sclater 1867. Det vetenskapliga artnamnet erythrops betyder "rödögd".^[8]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2022 Neocrex erythrops . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 24 december 2022.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.
^ [a b c d] Taylor, B., A. Bonan, P. F. D. Boesman och C.J. Sharpe (2020). Paint-billed Crake (Mustelirallus erythrops), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.pabcra.01
^ [a b] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
^ García-R, J.C., G.C. Gibb, and S.A. Trewick (2014), Deep global evolutionary radiation in birds: Diversification and trait evolution in the cosmopolitan bird family Rallidae, Mol. Phylogenet. Evol. 81, 96-108.
^ Brown AF, TJ Shannon, JM Collinson, GM Kirwan, A Kirkconnell & M Stervander. 2022. First genetic data for the Critically Endangered Cuban endemic Zapata Rail Cyanolimnas cerverai, and the taxonomic implications. bioRxiv doi: https://doi.org/10.1101/2022.02.07.477705
^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

Wikispecies har information om Mustelirallus erythrops.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Mustelirallus erythrops.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2022 Neocrex erythrops . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 24 december 2022.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.

[BOW-4] [a b c d] Taylor, B., A. Bonan, P. F. D. Boesman och C.J. Sharpe (2020). Paint-billed Crake (Mustelirallus erythrops), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.pabcra.01

[CC-5] [a b] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26

[6] García-R, J.C., G.C. Gibb, and S.A. Trewick (2014), Deep global evolutionary radiation in birds: Diversification and trait evolution in the cosmopolitan bird family Rallidae, Mol. Phylogenet. Evol. 81, 96-108.

[7] Brown AF, TJ Shannon, JM Collinson, GM Kirwan, A Kirkconnell & M Stervander. 2022. First genetic data for the Critically Endangered Cuban endemic Zapata Rail Cyanolimnas cerverai, and the taxonomic implications. bioRxiv doi: https://doi.org/10.1101/2022.02.07.477705

[8] James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler