Gulpannad barbett

	Gulpannad barbett; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hackspettartade fåglar; Piciformes
Familj	Asiatiska barbetter; Megalaimidae
Släkte	Psilopogon
Art	Gulpannad barbett; P. flavifrons
Vetenskapligt namn
	§ Psilopogon flavifrons
Auktor	(Cuvier, 1816)
Synonymer
	Megalaima flavifrons

Gulpannad barbett^[2] (Psilopogon flavifrons) är en fågel i familjen asiatiska barbetter inom ordningen hackspettartade fåglar.^[3] Den förekommer enbart på Sri Lanka.

Utseende och läten

Gulpannad barbett är en medelstor (21 cm), grön barbett. På huvudet syns gult på pannan och i ett mustaschstreck samt blått på örontäckare och strupe. Det gröna bröstet har ett fjälligt utseende. Ben och fötter är till skillnad från andra barbetter på Sri Lanka mörka. Lätet beskrivs i engelsk litteratur som ett rullande och stigande "kowowowowowo".^[4]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer enbart på Sri Lanka.^[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

Arten placerades tidigare liksom de allra flesta asiatiska barbetter i släktet Megalaima, men DNA-studier visar att eldtofsbarbetten (Psilopogon pyrolophus) är en del av Megalaima. Eftersom Psilopogon har prioritet före Megalaima, det vill säga namngavs före, inkluderas numera det senare släktet i det förra.^[5]^[6]

Levnadssätt

Gulpannad barbett är vanligast i bergsbelägna skogar, trädgårdar och plantage på sydvästra Sri Lanka, medan den är mindre vanlig i fuktig låglänt skog. Födan består av frukt och bär, bland annat fikon, men även guava och papaya. Den intar även vissa insekter och små ödlor. Fågeln häckar troligen året runt, men med toppar mars–maj och augusti–september. Som andra barbetter hackar den ur sitt bohål ur ett träd, denna art ofta i mjuka träd som Shorea cordifolia eller Bombax.^[7]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanlig.^[8]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2024 Psilopogon flavifrons . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 21 december 2024.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Den Tex, Robert-Jan; Leonard, Jennifer A (2013). ”A molecular phylogeny of Asian barbets: Speciation and extinction in the tropics”. Molecular Phylogenetics and Evolution 68 (1): sid. 1–13. doi:10.1016/j.ympev.2013.03.004. PMID 23511217.
^ Ericson, Per G. P. (1 maj 2012). ”Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations” (på engelska). Journal of Biogeography 39 (5): sid. 813–824. doi:10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x. ISSN 1365-2699. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x/abstract.
^ Short, L.L. & Horne, J.F.M. (2019). Yellow-fronted Barbet (Psilopogon flavifrons). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56042 12 maj 2019).
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 2002. Handbook of the Birds of the World, vol. 7: Jacamars to Woodpeckers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör gulpannad barbett.
Bilder & media
Wikispecies har information om Psilopogon flavifrons.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2024 Psilopogon flavifrons . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 21 december 2024.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[phylo-5] Den Tex, Robert-Jan; Leonard, Jennifer A (2013). ”A molecular phylogeny of Asian barbets: Speciation and extinction in the tropics”. Molecular Phylogenetics and Evolution 68 (1): sid. 1–13. doi:10.1016/j.ympev.2013.03.004. PMID 23511217.

[6] Ericson, Per G. P. (1 maj 2012). ”Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations” (på engelska). Journal of Biogeography 39 (5): sid. 813–824. doi:10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x. ISSN 1365-2699. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x/abstract.

[hbw-7] Short, L.L. & Horne, J.F.M. (2019). Yellow-fronted Barbet (Psilopogon flavifrons). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56042 12 maj 2019).

[8] Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 2002. Handbook of the Birds of the World, vol. 7: Jacamars to Woodpeckers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler