Gulnäbbad oxhackare
| Gulnäbbad oxhackare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Oxhackare Buphagidae |
| Släkte | Buphagus |
| Art | Gulnäbbad oxhackare B. africanus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Buphagus africanus | |
| Auktor | Linnaeus, 1766 |
| Utbredning | |
 | |
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Gulnäbbad oxhackare[2] (Buphagus africanus) är en av två arter oxhackare inom ordningen tättingar,[3] afrikanska fåglar kända för att leva av parasiter som de plockar från däggdjur.
Utseende och läten
Oxhackare är slanka och långvingade släktingar till starar med en kroppslängd på ungefär 20 centimeter. Fjäderdräkten är brunaktig med kraftig näbb. Denna art skiljer sig från sin systerart rödnäbbad oxhackare genom att ha röddoppad gul näbb istället för helröd samt avsaknad av gul ögonring runt det röda ögat. Den är också allmänt blekare, framför allt på ryggens nedre del och övergumpen. Ungfågeln har brun näbb, ej svart. Lätet besrivs som korta, väsande "kriss, kriss".[4]
Utbredning och systematik
Gulnäbbad oxhackare delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Buphagus africanus africanus – förekommer på savann i Afrika, söder om Sahara
- Buphagus africanus langi – förekommer i Gabon, västra Kongo-Kinshasa och Kongo-Brazzaville
Hybridisering förekommer med gulnäbbad oxhackare i Zambia i allt större utsträckning.[5]
Familjetillhörighet
Oxhackarna är nära släkt med stararna (Sturnidae) och placerades tidigare i den familjen. DNA-studier visar dock att de är systergrupp till härmtrastar (Mimidae) och starar tillsammans. De lyfts därför idag ut till en egen familj, Buphagidae, för att undvika att slå ihop starar och härmtrastar till en enda familj.
Levnadssätt
Gulnäbbad oxhackare påträffas på savann och i skogslandskap, ofta nära vatten och i sällskap av afrikansk buffel, noshörningar, flodhäst och boskap. Den livnär sig nästan uteslutande av hudlevande parasiter från stora däggdjur, men kan också ta blod och vävnad från sår. Oxhackare tar nattkvist i flock, oftast i döda träd.[4]
_on_zebra.jpg)
Fågeln häckar mellan juni och september i Mauretanien och Senegal, april–augusti i Nigeria, maj–juni i Sudan och mestadels december–juni i Östafrika.[6]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av allt färre värdarter och metoder att avlägsna hudparasiter från boskap med insektsgifter.[7] Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad, varför internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i nationalparker och skyddade områden.[8]
Noter
- ^ [a b] Birdlife International 2012 Buphagus africanus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
- ^ [a b] Sinclair, Ian & Ryan, Peter (2003) Birds of Africa south of the Sahara, Struik, Cape Town.
- ^ Zwols, M. & Hubbard, P. (2012) Further sighting of hybrid oxpeckers in the Matobo Hills, Zimbabwe. Honeyguide 58(1): 74–75.
- ^ Craig, A. (2019). Yellow-billed Oxpecker (Buphagus africanus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/62337 19 mars 2019).
- ^ Feare, C.; Craig, A. 1998. Starlings and Mynas. Christopher Helm, London.
- ^ Fry, C.H.; Keith, S.; Urban, E.K. 2000. The birds of Africa Vol. VI. Academic Press, London.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör gulnäbbad oxhackare.
Wikispecies har information om Buphagus africanus.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
Wikimedia Commons har media som rör 
Wikispecies har information om
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Charles J Sharp , Licens: CC BY-SA 4.0
Yellow-billed oxpeckers (Buphagus africanus africanus) on zebra, Senegal
Författare/Upphovsman: Steve Garvie from Dunfermline, Fife, Scotland, Licens: CC BY-SA 2.0
Image taken near Tendaba, The Gambia. An adult bird in typical feeding mode. The bill is scissored through the host's fur picking up small parasites.
Oxpeckers also pick away at wounds & sores -often keeping them open; a significant part of their diet consists of the host's blood and tissue!Författare/Upphovsman: Lip Kee Yap, Licens: CC BY-SA 2.0
Adult and juvenile Yellow-billed Oxpeckers perching on a large animal in Masai Mara, Kenya.
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 3.0
Approximate distribution of Yellow-billed Oxpecker. Adapted from: Handbook of the birds of the world, vol. 14: Bush-shrikes to old sparrows. 2009. Josep del Hoyo, Andrew Elliott, Jordi Sargatal, eds. Lynx Edicions, Barcelona, 839p. (ISBN 9788496553507).