Gulnäbbad lira
| Gulnäbbad lira Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 (c) Foto: Martina Nolte, Lizenz: Creative Commons by-sa-3.0 de Förmodligen en gulnäbbad lira och inte en scopolilira. Notera grövre näbb och mycket svart på handens vingundersidan. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Stormfåglar Procellariiformes |
| Familj | Liror Procellariidae |
| Släkte | Calonectris |
| Art | Gulnäbbad lira C. borealis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Calonectris borealis | |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Gulnäbbad lira[2] (Calonectris borealis) är en havsfågel i familjen liror som förekommer i Atlanten.[3] Den hör samman med scopolilira (Calonectris diomedea) och kapverdelira, ett komplex som länge behandlats som en art, som då bar trivialnamnet "gulnäbbad lira". Att utanför häckningstid skilja på gulnäbbad lira och scopolilira i fält kan vara mycket svårt och är inte alltid möjligt.
Utseende
Gulnäbbad lira är en stor lira, ungefär som en silltrut, och mäter 48–56 centimeter.[4] Den har långa vingar med en vingbredd på 112…126 centimeter[4] som är karakteristiskt vinklade där armen går snett framåt och handen snett bakåt, vilket gör att karpalleden är väl markerad. Handen är också proportionellt större än hos större lira (Puffinus gravis). Den håller vingen lätt eller tydligt kupad. Den har ett ganska stort och runt huvud med en proportionellt stor, ljusgul näbb med ett svart band nära näbbspetsen. Att den har ljus näbb kan ofta ses på mycket långt avstånd.
Morfologiska skillnader inom komplexet "gulnäbbad lira"
Gulnäbbad lira är den största arten och har en grövre och gulare näbb än scopoliliran. Den senare är mindre till storleken har en smalare, gråare näbb, ljusare huvud och mindre svart på handens vingundersida. Överlappning mellan arterna vad gäller storlek och även mängden vitt på vingundersidan av handen förekommer dock.[5] Gulnäbbad lira saknar dock vita tungor på undersidan av de tre yttersta handpennorna till skillnad från scopolilira, vilket är det säkraste särskiljande kriteriet mellan de båda arterna i fält.[6] Kapverdeliran skiljer sig från de båda andra i storlek, form, färg och läte. Den är mindre och smalare, har en mörkgrå näbb och mörkare ovan- och undersida än de båda andra arterna. Dess flykt liknar mer andra mindre lirors då den har stelare vingslag. Ovansidan är gråbrun där handen oftast ter sig mörkare och huvudet är ljusgrått och saknar tydliga kontraster förutom en mörk ögontrakt. Stjärtspetsen är mörk och avgränsas av ett vitt band på övergumpen. Detta vita band är dock olika mycket tydligt hos olika fåglar till skillnad från exempelvis större lira där strecket är mycket tydligt. Den har grå bröstsida och undersidan är vit. Undersidan av stjärten och vingundersidorna ramas in av tydliga svarta kanter.
Flykt
Med undantag från scopoliliran, skiljer sig den gulnäbbade lirans flykt då den är långsam och lugn i förhållande till andra liror och stormfågeln och den ser ut att, trots mycket hård vind, ha full kontroll över sin flykt. Till stora delar glidflyger den (även i lätt vind) med utsträckta vingar tätt utefter vattnet och bara sällan avbryts glidflykten av korta serier med lugna vingslag. Vingslagen är mjukare än hos många andra mindre liror vilket gör att den i flykten kan påminna om en ung trut.
Läte
Vid skymning och gryning är den mycket högljudd vid sina kolonier. Den har rullande grodliknande läten och kråkkraxningar och även nasala gnälliga läten.
Utbredning
Gulnäbbad lira häckar på klippöar i Atlanten kring Portugal och på Kanarieöarna, Madeira och Azorerna. De nordligaste häckningsplatserna ligger på Berlengaöarna utanför Portugal söder om 40°. Den har även konstaterats häcka i västra Medelhavet på Islas Columbretes utanför spanska Opresa och på den lilla ön Giraglia norr om Korsikas nordspets.[7] En population i Almería tros även bestå av gulnäbbad lira.[8] På sensommaren upplöses kolonierna. Den övervintrar i större delen av Atlanten,[5] huvudsakligen kring uppvällningsområdena vid Benguela- och Agulhasströmmarna.[9]
Förekomst i Sverige
Både gulnäbbad lira och scopolilira förekommer troligen i svenska vatten.[5] Individer ur komplexet "gulnäbbad lira" ses sällan men är i det närmaste årsvis, främst under perioden juni till oktober, kring Sveriges södra och västra kuster. Första rapporten är från Hönö i Bohuslän 8 oktober 1971.[10] Endast ett fynd har bestämts till arten gulnäbbad lira i begränsad mening (15/8 2021 utanför Kullaberg i Skåne),[11] men det bedöms som troligast att de allra flesta rör sig om gulnäbbad lira i begränsad mening.[10]
Systematik
Gulnäbbad lira bildar ett artkomplex tillsammans med kapverdeliran (C. edwardsi) och den i Medelhavet häckande scopoliliran (C. diomedea). Tidigare behandlades de som en och samma art, antingen alla tre eller diomedea och borealis. Studier har dock visat på skillnader i kärn-DNA som visar att de är reproduktivt isolerade.[12] De skiljer sig även i mitokondrie-DNA, födosöksstrategier, läte och morfologi.[5]
Ekologi
Häckning
Gulnäbbad lira häckar i kolonier och dess bo läggs direkt på marken, bland stenblock eller mer sällan i en håla. Den lägger ett vitt ägg som den uppsöker om natten för att ruva. Detta beteende tror man har utvecklats för att den i möjligaste mån ska undvika predation från främst trutar.
Föda och födosök
Gulnäbbad lira äter småfisk, kräftdjur och bläckfisk, ofta liggande på vattnet sänker de ner huvudet under vattnet för att plocka åt sig av den aktivt simmande födan.[13]
Status och hot
Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar gulnäbbad lira som livskraftig.[1] Utvecklingen hos arten är oklar. IUCN bedömer att eftersom den allra största delpopulationen i Azorerna (75% av beståndet) inte visar tecken på någon anmärkningsvärd minskning är det inte heller troligt att arten som sådan kan betraktas som hotad. Världspopulationen uppskattas till 252 000–253 000 par.[1]
Gulnäbbad lira och människan
Myter och folktro
Det har föreslagits att komplexet "gulnäbbad lira" är upphovet till det mytiska flygande andeväsendet harpya, som den bland annat beskrivits av Homeros och Vergilius.[14]
Namn
Äldre vetenskapliga namn är Puffinus diomedea, Puffinus kuhlii, Procellaria diomedea och den har kallats Kuhls lira[14]. Dess engelska namn Cory's shearwater har den fått efter den amerikanske ornitologen Charles B. Cory. Vissa fågelskådare kallar den för gulnäsa.
Referenser
- Delar bygger på översättning från engelskspråkiga Wikipedias artikel Cory's Shearwater
Noter
- ^ [a b c] BirdLife International 2012 Calonectris borealis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 7 december 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
- ^ [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2020). Cory's Shearwater (Calonectris borealis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467275 23 januari 2020).
- ^ [a b c d] Lagerqvist et al. (2018) Lundsångaren delas upp; senaste besluten inom BirdLife Sveriges Taxonomikommitté, Vår Fågelvärld, vol.77, nr.1 sid:46, ISSN 2002-8717
- ^ https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2021/11/Rk-nytt-21-2.pdf
- ^ Thibault, J.C. & Bretagnolle, V. (1998) A Mediterranean breeding colony of Cory’s Shearwater Calonectris diomedea in which individuals show behavioural and biometric characters of the Atlantic subspecies. Ibis 140(3): 523–528.
- ^ Gómez-Díaz, E., González-Solís, J., Peinado, M.A. & Page, R.D.M. (2006) Phylogeography of the Calonectris shearwaters using molecular and morphometric data. Mol. Phylogenet. Evol. 41(2): 322–332.
- ^ González-Solís, J., Croxall, J.P., Oro, D. & Ruiz, X. (2007) Trans-equatorial migration and mixing in the wintering areas of a pelagic seabird. Front. Ecol. Environ. 5(6): 297–301.
- ^ [a b] Obestämd gulnäbbad lira, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
- ^ Gulnäbbad lira, BirdLife Sveriges raritetskatalog
- ^ Gómez-Díaz, E., González-Solís, J. & Peinado, M.A. (2009) Population structure in a highly pelagic seabird, the Cory’s Shearwater Calonectris diomedea: an examination of genetics, morphology and ecology. Mar. Ecol. Prog. Ser. 382: 197–209.
- ^ J. Christopher Haney & Philip A. McGillivary, Aggregations of Cory's shearwater at gulf stream front
- ^ [a b] Alfred Brehm (1926) Djurens liv. Fåglarna. 4:e fullständigt omarbetade & tillökade upplagan, Stockholm, vol.9, sid:460
Källor
- Anders Blomdahl, Bertil Breife & Niklas Holmström (2003) Flight identification of European Seabirds, Christopher Helm , London, ISBN 0-7136-6020-1
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 978-91-7424-039-9
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör gulnäbbad lira.
Wikispecies har information om gulnäbbad lira.- Läten på xeno-canto.org
Wiktionary har ett uppslag om gulnäbbad lira.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Geographical distribution of Scopoli's Shearwater Calonectris diomedea.
(c) I, TomAllmendinger, CC BY 2.5
Cory's Shearwater Calonectris diomedea group 200 nm east of Madeira
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 4.0
Eggs of Scopoli's shearwater collection of Jacques Perrin de Brichambaut.
(c) Foto: Martina Nolte, Lizenz: Creative Commons by-sa-3.0 de
Cory's Shearwater Calonectris borealis at La Gomera, in flight
Författare/Upphovsman: Steinort, Licens: CC BY-SA 4.0
A Cagarro nest in a vulcanic cove on the island of Pico, Azores. The parent animals only feed the small ones during night so as not to attract enemies.